Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gasamhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gasamhet
— 319 —
Gegenskrifvare
vetgirig. (Jfr Isl. gåsamr.) Effter vij nu
allenast hafvom fyra cardinalväder, nordan,
sunnan, östan och vestan, så kunde någon
gaasam fråga, hvilket väder af desse fyra ...
är det tyngste eller lättaste. Lindestolpe
Pest. 20. som uthi ett gammalt skörbjugg
en äfven lijka värk (som vid venerisk
sjukdom) om nätterne förspörjes, så kunde någon
gaasam fråga, huru man thessa värckar
rätteligen åthskillja skal. Frans. 51. Then som
vil vara gaasam, kan här i Sverget, tå varma
somrar äre, samla nästan så goda galläpple
på ekarne, som the Turkiske. Matk. 13. Är
någon så gaasam och vil them (maskarne
i blodet) see, han kan taga en lefver af en
gumse. Ders 38.
Gasamhet, f. någon torde vara af then
gasamhet och begärlighet, at villia sådant
läsa på Svensko. Lindestolpe Frans. 8.
Gaseri, n. = Gas. Så heeter thetta rätt
vara sedigh, at man all lättferdigheet och
ostadigheet, all gaserij och oförnufftigheet
flyyr. T. Johannis Fästn. Cc2b.
Gasig, Gasot, adj. Rasig, yr, yster.
icke wara gasott eller tokot. Lælius Jung.
sp. E8b. Gasig. Lind Ord.
Gassatim, adv. Ett af T. gasse (gata)
la-tiniseradt ord. Gå g., drifva omkring på
gatorna. (Se Grimm IVört.) om natten gå
gassatim, svärma genom alle gatur och
vinklar. Schroderus Hoflef. 175. the plägha
ganska natten medh allehanda instrument
och strängespell gassatim spassera. Albert.
4:208. Jfr G rassategång.
Gasse, m. Gåskarl. [Isl. gassi.] Lind
Ord.
Gast, m. 1. Benämning på Uf eller
Uggla. Gastar skola ther springa (hoppa),
och Vgglor siunga vthi hans palatz. Es. 13: 21.
Ån skrattar der (bland bergen) en gast, än
ther en uggla gnäller. Kolmodin Qy. sp.
1:47. Ufven, som om natten tjöt, Och
gasten, som så hiskligt skröt (skrek).
Hesselius Sagan om Hild. 11. märk, vid gastens
skratt i träden Hur ufven grämer sig.
Bellman 2:102. fula gastars rop och faseliga
läte Giör at vij all vår sömn och nattero
förgiäte. Wrangel Tor. 8. – 2. Gaast,
Genius malus, bose Geist. Schroderus Lex. l.
Tå skola ther trull och spökelse löpa hwar
om annan, Och en gast skal möta then
andra. Es. 34:14. Gud ... drifver mörkret
bort samt med thes stygge gastar. Spegel
Guds verk 36. Jag vandrar omkring som en
orolig gast. Missförståndet 61.
Gastavred, n. Gastkramning. Hon kunde
signa för flenen och gastavred. Link. domb. 357.
Gatbod, (Gatebod, Gatubod), f. Bod vid
gata. twaa gathebodhar vthij vaar stadh
vp-sala, huilka ... domkyrkian ... haffde
olagliga tiil sig kiöpth vndhan Cronone. Gust. 1
reg. 3:810. vahror til salu hafva... i öppna
gatubodar. Lag 1734 H. B. 5:3.
Gatbodsfolk, n. Som idkar handel i
gatbod. Krämare, och gatbodzfolck.
Comenius Tung. 492.
Gatomot, n. Gathörn. [Isl. gatnamöt.]
Lyfft vp tina hender til honom för tijn vnga
barns siälar som aff hunger döö j all
gato-moot. Jer. klag. 2:19. när seer man meer
fåfengt folk tilhopa på torg, gator och
gato-moot, än på Söndagarna och andra
Helge-daghar? L. Petri 2 Post. 257 b. Hon
ropar vti gatomoten til folket. Sal. ord. 1:21.
Gatulopp, n. Alle äre vij uppå väghen
stadde, alle löpe vij itt gatu lopp, hvar til
sitt eghit måål ijlar och hastar. Kemner 16.
Gatumun, m. Gatmynning, gatöppning.
stå och slå hwsknutarna ådhre j alla
gatu-munnar. T. Johannis Fästn. Cc 7 b. En
stor skara pöbel ... hade i mycken oordning
dels beledsagat konungens vagn upp från
slottet, dels sammanstött vid hans ankomst
ifrån flera gatumunnar. Adlerbeth Hist.
ant. 1:181.
Gaturännare, m. Gatstrykare. [-[T.gwssen-renner.]-] {+[T.gwssen-
renner.]+} Helsingius.
Gaturännerska, f. Gatstrykerska. hon
skal gärna och medh roo vistas uthi huset,,
icke vara een gaturennerska. Schroderus
Albert. 2:96. The (jungfrurna) skola icke
vara gaturennerskor. L. Laurentii
Nyårspred. H 4 a.
Gatutrådare, m. Gatstrykare. [-[T.gussen-treter.]-] {+[T.gussen-
treter.]+} Barnen, som så kräseligen upfödes,
-varda ther öfver förderfvade, när föräldrarna
vele så bittidha göra gatutrådare aff them.
A. Laurentii Verld. speg. 219.
Gavelin, f. Ett slags kastspjut. [-[F.jave-line.]-] {+[F.jave-
line.]+} Se S na r s p j u t.
Gebärder, f. pl. Åthäfvor. [T. geberde.],
Alla förskräcktes för Ramunders skinn Och
för hans grymma gebärder. Sv. forns. 1:118.
Ged ? [Jfr Isl. n. Rietz 231.]
Rigz-dagen vthi Polen, som lengie hafver stådt
i geeden, är kommen till een önskader
eendhe. Hallenberg Handl. 9 (1611).
Gefva, f. Så stor börda hö eller halm,
som på en gång gifves åt
boskapskreaturen till ett mål. (Se Rietz Gev, s. 194.)
Hackelset... skal undertijden vexlas om med
en giefva höö eller halm. Colerus 2:71.
Gefves, se Gäfves.
Gegenregister, n. Kontraregister,
mot-räkning. [T. =] Profosserne schole .. .
vp-schriffue samme saköre och ther på leffrere
kägenregister i K. M. Cammer. HSH 27:
93-(1565). Slotz-skrifvaren skal holla kiegen
register på alle ruller, huru mykin bådhe
införningen och uthförningen hafver varit.
Stjernman Com. 1:482 (1604).
Gegenskans, m. Motskans. [T. [-gegen-schanze.]-] {+gegen-
schanze.]+} the hinte medh en gegenskans
på alle sijdor at instängia vår skans.
Schroderus Liv. 127.
Gegenskrifvare, m. Skrifvare som fö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
