Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gissning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gissning
- 327 —
Glafvensbref
anhängare plägade till syndabot offentligen
gissla sig sjelfva. Gislare ordan, the wore
hwijt clädde, och gingo nakne nidh til
belte-stadhen och sloghe och hudhflängde sich
med gisler. O. Petri Klöst. A 4 a.
Gissning, f. 1. Spådom, effter hon
(Birgitta)i medh sine gisninger stundom råkade
vppå, bleff hon ... för heligh hållen. Lælius
Jung. sp. N 8 b. — 2. Förmodan, liknelse
(till): Vijtes någon thet, och är eij baar
åtagen, doch så at ther äre tekn och
gissningar til. Stjernman Com. 1:643 (1615).
Gissningssats, m. Hypotes. U. Hjärne
Anl.m.
Gista, f. Klyka, hvarpå not eller nät
hänges till torkning, thet medh nätklykor
{gistor) upspände jägargarnet. Comenius
Tung. 425. gista, som man hänger noot, näät
på, ames, amis, vari. Ders. index.
Gista, tr. Torka, gräset har blifvit
afslagit, utbredt och gistat. Carleson 206.
gista sin sädesråg på pörte i lindrig värma.
Dens. 471. Gista malt. Lind Ord.
Gitta, intr. och tr. 1. Må, kunna, thet
iw är wist, ä huru olijkt thet ock gitter syyns
för menniskios vnderstånd. L. Petri 2 Post.
305 a. 2. Bry sig om. Konungen ... effter
han hade mycket annadt bekymber, gaat han
icke brytas medh them. Svart Kr. 160.
Men hon var ill och avog, Hon gat mig intet
see. Stjernhjelm Fångne Cup. 5 intr.
Konungen, vreder och yyr, gitter ey hvart
(hvarken) böön eller uursecht. U. Hjärne Vitt. 130.
Gj"orda, Görda, tr. Omgjorda. I skole
wara giordadhe kring om idhra lender. 2
Mos. 12:11. fick honom lijffkiortelen vppå,
och giordadhe honom offuer lijffkiortelen.
3 Mos. 8: 7. Giorda tina lender. 2 Kon.
9:1. om lenderna giordar han honom medh
sanning. P. Erici 1:198 b. När tu wast
vn-gher giördhadhe tu tigh och gick hwart tu
wille, men thå tu wardher gammal, skal tu
vthräckia thina hender och en annar skal
giördha tigh, och leedha tigh tijt tu icke will.
NT 1526 Joh. ev. 21:18.
Gjording, m. Gördel, bälte, haffwen
icke gull, icke heller sölffuer, icke heller
penningar j idhar giording. NT 1526 Matth.
10:9. iagh köpte en giording... och bandt
honom kring om mina länder. Jer. 13:2.
Gjuta, f. Qyarnränna. (Rietz.) en deell
af samma quern, baade giuther.oc stena.
H. Brask (HSH 17:186).
Gjutekanna, f. Vattenkanna, handkanna.
[T. giesskanne.] våre k. döttrar ... (skola)
vara försorgdhe medh ... 1 handfaat, 1
giute-kanna. Stjernman Riksd. 1:619 (1605). een
giutekanna medh vatn. Petrejus Beskr. 3:20.
Glad, adj. man är lika gladh ee hwad
som om sådana straff talat eller icke talat
warder, ty man tagher sich ther intit aff.
O. Petri Ed. C la.
Glada, tr. G. upp, göra glad, upplifva.
hela anblicken (är) högst vänlig, såsom
alltid der mensklig flit gladar upp en skön
natur. Geijer I. 3: 79.
Gladas, dep. Gå ned, bergås. I skogen
gången är den stiärna uti nord, Som för oss
vaakte städs och aldrig boorde gladas.
Eure-lius Vitt. 28. Hon (solen) gladdes och gick
ned. Ders. 54.
Gladfängdt, adv. Med glädje. Til thetta
Konungens svar gifva hans rådherrar sitt
ja-ord och gemene man sitt bifall, uptagandes
thetta tal gladfängt. Peringskiöld Jord. 84.
kommo ock månge genom sina utfärdade
sändningebod in uthi the Romares land,
blefvo gladfängt emottagne. Ders. 122.
Gladlynt, adj. Glad (om ansigte), mitt
ansichte är icke liwst eller gladlynt, vthan
bedröffuat och mörkt. Ps. 38:11 (glossa).
hennes ansichte war ... gladhlynt, men
hennes hierta war fult medh ångest och sorgh.
St. af Esther 3:8.
Gladlätt, adj. Gladlynt. (Jfr Rietz
Gladlett.) man måste uthi theras (höge herrars)
åsyn ställa sig gladlätt och ödmiuk. Brahe
Oecon. 34.
Gladmild, adj. Glad, glädtig. Alt thetta
framstälte han medh itt gladmildt ansichte
och frimodigt taal. Schroderus Liv. 382.
at vij jemt och samt betee oss lustige och
gladmilde. Hels. beg. skattk. 40. —
Gladmildt, adv. then som ville lefverera ifrån
sig en märkeligh skatt, han finge altijdh folck
som gladmildt honom vedertoghe. Liv. 286.
Gladsam, adj. Glad, glädtig. The
rett-ferdighas li.ws gör gladhsamma. Ord. 13:9.
medh gladsamma leppar tigh loffua. L. Petri
Dav. ps. 63:6. Itt gladsamt hierta gör itt
fagert ansichte. Sal. ord. 15:13. medh
gladsamma röst. Jes. proph. 48:20. medh
gladh-samtspringande. P. Erici 3:68a. Jfr
Glädsam.
Gladskap, m. Glädje, förnöjelse, ui medt
huan annen fäyda jnbyrdis,... wåre wtlenske
hedzske fiende tiil icke lithen frygdh oc
gladskap. Gust. 1 reg. 6:45. Jfr Gläds kap.
Glaf sa, intr. Prata, sladdra. [Jfr Isl.
glaupsa, Egilsson.] Kommer två godhe
systrar tilhopa, så töra the väl en heel tijma
stå uppå itt rum medh hvar annan och glaffza
bådhe om itt och annat. Leuchowius 284.
Glafven, n. Spjut, lans. resenärar med
blenckiande swerd och glimmande glaffuen.
Nah. 3:3. Tine pilar foro bortt åt medh itt
sken, och tijn glaffuen (plur.) medh
liung-eeldz blenckiande. Hab. 4 (3:11). resenärar
j gyllene harnesk medh long glaffuen (plur.).
2 Macc. 5: 2.
Glafvensbref, n. Så kallades äfven
mor-gongåfvebrefvet i anledning deraf, att
morgon-gåfvan bekräftades af vittnen medelst högra
handens läggande på ett glafven. — Om
ceremonien dervid se Adlersparre Hist. saml.
4: 72.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
