Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Glafvenstake ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glafvenstake
— 328 —
Glinder
Glafvenstake, m. Spjutskaft. [Mnt. [-gle-vienstake.]-] {+gle-
vienstake.]+} Skråord. 820 (1546). ett skep
fult medh glaffuenstakar. Svart Kr. 164.
Glammas, dep. G. v i d, glamma, låtom
oss här litet sittia nid, At vi en liten stund
få något glammas vid. Kolmodin Qv. sp.
1:258.
Glan, adj. Blåsur. glaan miölck.
Lindestolpe Matk. 2.
Glans, n. skulle samma liws haffua giffuit
jfrå sigh itt glantz. 4 Mos. 27: 21 (glossa).
thet himmelska glantzet. A. J. Gothus
Theor. 259. — M. plur. falska glansar kring
dig stråla. Dalin Vitt. I. 3:65.
Glan sa, intr. Glänsa. [N.glansa.] Hopen
bläncker och glantzar aff purpur, guld.
Sylvi us Curt. 220.
Glansfilad, p. adj. Glänsande genom
filning. Språket ... är ännu intet så
utsmyckat och glantsfilat, som thet behöfver.
Spegel Tillsl. par. 75. Och theri hafve vi
på några män at klancka, Som, sielfve passlig
nog glantzfilade och blancka, Doch kunna
alt för väl the flickor strax försmå, Som icke
sol i glantz och stiernor öfvergå. Kolmodin
Qv. sp. 1:94. Så mycken syndaprakt,
glans-filad, krusad, gran, Som deras ögons lust
och hiertan reta kan. 2:277.
Glas, n. Timglas. Och wil aff mins hiertas
grund gerna migh förelagda mitt glass
vth-stå. A. Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost.
C 5 b. Bengt ßiugg sågh att hans glaas war
nu så förlöpit, han antingen skulle brinna vp
eller bliffue the Swenskes fonge. Svart
Kr. 33. then Daletiyffuens glaass war runnit.
Ders. 106. hans glass war nu löpit, tiden
war kommen att Gudh wille straffa honom
för hans högmodh. Ders. 162.
Glasiast, m. Glasdiamant, och sker ofta,
medan de intet förstå sig på ädelstenar, att
de köpa glabecker, Behemiske demanter, ja
ofta och kristall och glasiaster, för rätte
Orientaliske demanter. K. br. 27/s 1589. en
Glasiasticus hafver en edlesteens anseende,
är lijkväl i sigh och i sanning intet annat
än glass. A. Laurentii Verld. speg. 9.
Glaskämpe, m. Dryckeskämpe. Spegel
Guds verk 123.
Glasmakare, m. Glasblåsare.
Stjernman Com. 1:89 (1546). Kan en behändigh
och snäll glaasmakare göra klaar och
genom-skijnande glaas aff aska. Phrygius Him.
lif. 86.
Glaspa, intr. Prata, pladdra. Se
Bort-g 1 a s p a.
Glaspaktig, adj. Pratsjuk. Glasper, m.
Pratmakare, glasper, glaspachtigh, garrulus.
Comenius Tung. index.
Glasverkare, m. Glasblåsare. Et nu
på stunden gutit glas är ey minder
bräcke-ligt, än dät som för en rum tid sedan kom
ifrån glasvärkarens händer. Hermelin F l b.
Glatt, adj. Hal. hennes halss är glattare
än olia. Sal. ord. 1536 5:3. han bleff uthaff
hennes glatta ögon, söta mund och snack
dageligen dags smorder och struken.
Syl-vius Er. 01. 167.
Glemma, intr. Glimma, the rettferdighas
stijgh glemmar såsom itt liws. Sal. ord. 1536
4:18. Kir glemmar aff sköldar. Es. 22: 6.
en stoor molnskyy full medh eeld, så at thet
glemmadhe alt om kring. Hes. 1:4.
glem-madhe såsom glödhande koppar. 1:7.
glem-mande sken. Försp. till G. Test. a 5 a.
Glemmande, n. eelden gaff itt
glem-mande jfrå sigh. Hes. 1:13.
Glena, intr. Le, småle, visa sig fryntlig.
(Jfr Rietz.) the medh sina åthäfvor gleena
enom i ögonen, men bespotta och hata
honom doch lijkvel i sitt hierta. Laurelius
Opusc. 8:35.
Glens, se Gläns.
Gleppa, Gläppa, intr. och tr. Prata,
pladdra (obetänksamt, lättsinnigt). [Jfr Isl.
gleipa, garrire, nugari. Egilsson. Se Rietz
Gläppa.] then som glepper och owijsligha
talar. O. Petri Kr. 51. the ogudachtighas
mun glepper fram ondzkona. L. Petri Sal.
ord. 15:28. Een ohöffuesk menniskia talar
fuligha, och glepper fram alt hwad genom
munnen gåår. Sir. bok 20: 21. Ho kan ei
gläppa något fram Om Bajazeth och
Tamer-lam. Spegel Guds verk (1745), företal.
fåfängt är at gläppa Om så fördolda ting.
Tillsl. par. 82.
Glesug, adj. Gles. Skogen var ihål och
glesugh. Leyonstedt 33.
Glia, intr. Glänsa, glimma. [Isl. gljä.]
en orm glijar medh sijne gullskijnande fiäll.
Schroderus Kors. 508. När sådant spettals
folck nu ändtlig skola fria, Kan dägligheten
sielf ei nogsamt för them glia. Kolmodin
Qv. sp. 1:94.
Glia, intr. Glida, skrida. Han haffuer
håår... hwilket gliiar och ligger honom iämpt
nedh til hans öhron. A. Simonis T 3 a.
Glida, intr. Slutta, han (vägen) glijder
all makelig utåt Lutande. Stjernhjelm
Here. 295.
Glim, n. Glitter, verldens prunk och
glim. Dalin Vitt. I. 2:76.
Glimma, intr. de Arff Furstlige träter,,
som sig för någre åhr sedhan ... starckt
begynte att glimma och see låtha. A.
Oxenstjerna (HSH 30:56).
Glims, n. Gyckel, spe. (Jfr Rietz Glams.)
af ehvad som säijs strax giöra glims och
löije. Palmfelt Qv. skol. 8.
Glin, n. Löje, grin, åtlöje. Lind Ord.
Glina, intr. Skratta, grina, göra åtlöje
af. Lind Ord.
Glinder, n. Glitter. En krans, ei
sammansatt af döda stenars glinder. Kolmodin
Qv. sp. 2:132. Vid strålars glinder på dess
yta Jag drifvan ser i tårar flyta. G. F.
Gyllenborg 1:233.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
