Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Grannhörd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grannhörd
— 336 —
Grid
Grannhörd, p. adj. Som har fin hörsel.
när han (mullvaden) om natten begynner
skrija, höra the andra hans roop, ty the äro
granhörde. Colerus 2:19.
Grannlag, n. Inbegreppet af alla
grannarne i en ort. han icke är uthi skylskap
medh them, eller i grannalagh och daghlighit
umgänge. Rothovius 1 Pred. B l a.
Grannlaga, adj. Fin, smärt. Een
sub-tiligh, teck snuutfager och grannlage jungfru.
U. Hjärne Vitt. 80.
Grannlagad, adj. Nogräknad,
granntyckt. the icke skola wara förmykit
gran-lagade om herberge, maat, dryck eller annat
sådant. L. Petri 3 Post. 136 b. Högfärdige,
storsinte och granlagade gemöter. U. Hjärne
Surbr. 88.
Grannlagd, p. adj. Fin. Frantzoserne
altijdh beflijta sigh om at vara nätte i kläder
och granlagde i skick och seder.
Lind-schöld Gen. B 2 b.
Grannljudig, adj. Som hårfint, skarpt
ljudande röst. En sade, han [presten)
hördes intet ... Annan sade honom vara så
smaalröstat och granliudig, at han upfylte
heela kyrckian. H. Hans. dröm. Dia.
Grannräknad, p. adj. Nogräknad,
scru-p u 1 e u s, laggran, granreknad. Svedberg
Schibb. 297. K. Gustaf i slika mål (om
arfsrätt till vissa gods) tycks varit nog
gran räknad, hvarföre han ock ej undsluppit
beskyllning af girighet. Dalin Hist. III.
1:196.
Grannsikt, m. Finsikt. Så tienar väl
ei alt med grannsickt skrä och sålla.
Kolmodin Qv. sp. 1:24.
Grannsiktad, p. adj. religieux,
sam-vetzgran, granvercken, gransichtad.
Svedberg Schibb. 295.
Grannsmakad, p. adj. Finsmakad.
deras mångfaldiga nöjen göra dem mera
gran-smakade. H. C. Nordenflycht 253.
Grannverkad, -verken, adj.
Samvetsgrann, noggrann, sorgfällig. Granvärckat,
religiosus. Schroderus Lex. 97. en öhrn
och granvärken siäl. Emporagrius
Kyrkord. 70. a c ur at, noga, granvercken.
Svedberg Schibb. 247. curieux, noga,
granvercken. Ders. 262. Se Grannsiktad.
Grant, adv. 1. Fint. Then ena pipan
och strengen låter grant, then andra groft.
Svedberg Sabb. helg. 21. — 2. Noga,
noggrant. Then mannen fråghadhe så grant
om oss och wåro slecht. 1 Mos. 43:7.
Merck grant til. Hes. 44:5. Hör Israel
lijffzens bodh, tagh grant wara ther vppå.
Bar. 3: 9. när man ransakar thet grant, thå
finner man at the icke äre fåår vtan glupande
vlffuar. O. Petri 2 Post. 130 b. thet är aff
them alt grant och ganska flijteliga
bescriff-uit. L. Petri 2 Post. 3 a. man moste ...
fara her grannare medh, än ellies behöffdes.
Dial. om nattv. D 4 b. (han) haffuer som
aldra grannast öffuerseett alla exemplaria.
Syr. bok 1536 försp. hon tager sig’ grant
til vara för alle synder. J. Rudbeckius
Kon. reg. 295. Gud icke allenast grant veet
hvad för orätt oss kan vara tilfogat, utan han
minnes det och grant. Ders. — 3. / grund.
sönderslogho hans belete alt grant. 2 Kon.
11:18. Storförstens hufvudstad ... uti tre
stunder var slätt och grant afbrunnen. Girs
Joh. 3 kr. 22. de Svenske voro slätt och
grant nedslagne. Ders. 39.
Grantjur, m. Vresig gran. Colerus
1:13. (Se Rietz Tjör, s. 737.)
Grassategång, m. Kringstrykande på
gatorna med stoj och upptåg, [af L. [-gras-sator.]-] {+gras-
sator.]+} Nattedrickande och grasategång.
Svedberg Ungd. reg. 229.
Gre, tr. Reda ut, ordna, kamma. [Isl.
greida.) Föbus greer sitt håår med
guld-besmiddan kamm. Eurelius Vitt. 42.
Grebo, n. Leka g., leka kurra gömma.
Dalin Vitt. 6:89. Se Rietz Kribo.
Grelsmessa, f. 5. Gregorii dag, den
12 Mars. Dijkman 107.
Gren, m. 1. Trädgren i meningen af
galge. Effter misgärningen är stoor, . . .
Dömmer iagh ehr til reep och green.
Messenius Signill 46. — 2. Spricka (på en
penna). Gåsepennan ... vij tilskära medh
penneknijfven; sedan indoppe vij grenen
(crenam) uthi bläckhornet. Comenius Orb.
piet. 187.
Grena, intr. Grenas, dep. Få grenar,
grena sig. på thet... artes liberales måtte
florera och greena. Kemner tillegnan A 5 a.
The ogudachtigas afffödha skal icke grenas.
L. Petri Sir. bok 40:15.
Grens, adv. Grensle. Apinian ... satte
sigh greens öffuer trädh. Balck Esop. 82.
rida grens. Kolmodin Qv. sp. 1:238.
qvinfolk ... redo som ryttare grens öfver. Linné
Ungd. skr. 2:349.
Grep, Grepa, f. Gaffel (högaffel, tjuga,
dynggrep). Furcilis, grep. Var. rer. voc.
N 2 b. min been äru forstokkade som andra
grepor. Tideb. 45. en dynggrepa. C.
Gyllenborg Villhj. 50.
Grep, n. 1. Grepp, tag. Jagh skal taga
i tigh itt greep. S. Brasck Ap. gern. I 1 a.
— 2. Konstgrepp. Fly bedrägliga grep. A.
Nicander Vitt. 33. Orätmätiga grep vil
gerna en vinglare bruka. Ders. 186. gifva
grep til at uplösa och besvara sophistisk
argument. Rydelius Förn. öfn. 46.
Gressel, Gressla, f. Grissel. gressel.
Comenius Tung. index, greessla,
infurni-bulum. Var. rer. voc. 11 a.
Gri, n. Gli. Smånorsen (grij), Apuæ.
Comenius Orb. piet. 71.
Grid, n. Frihet, säkerhet. [Isl. griö.]
Tå begynte han (Gustaf Eriksson) medh alle
flijt handla med borgarenar och thet
krigx-folk ther inne (i Kalmar) war, att the inge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
