Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gångande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oångande
— 346 —
Gårdstäda
1 Krön. 11:11. Thet är intet gott rådh som
Ahithophel j thenna gången giffuit haffuer.
2 Sam. 17:7. Om thet nu skeedde, at thet
ginge icke wel j första gången. 17: 9. I tree
gånger haffuer tu geckat migh. Dorn. 16:15.
Dauid gaff sigh vndan för honom j twå
gängor. 1 Sam. IS: 11. han reckte sigh vth
off-uer pilten j tree gångor. 1 Kon. 17:21. see
gerne ... ath wij doch ene gongo kunde få
i then motten eth ... wiist beskeedt. Gust.
1 reg. 13:90.
Gångande, part. pres. Kringvandrande,
tiggare. [Isl. ganga, gå och tigga: jfr [-göngu-mafir.]-] {+göngu-
mafir.]+} en fatigh bonde som sitter medh
hustru och barn for gest och gongande.
O. Petri Klöst. D l b. the ther icke sittie
för gäst och gångande (skola gifva) hvar 10
pening. Stjernman Riksd. bih. 9 (1539).
Abbothen i Varnem ... skall nywte oc
be-holle för sigh oc sijne brödere oc gångende
gester all för:de closters renthe. Gust. 1
reg. 6:309.
Gångben, n. Ledgång. Somlige kunna
ibland ey lyffta up munnen, ty thet häftar i
gångbenen. Lindestolpe Skörb. 9.
Gångdag, m. (Se Schlyter Ord. och
Söderwall Ord.) bönedagher eller (som
the kallas) gångdaghar, ther til vptagne ath
man skal gåå medh kors och helgedomar
och bidhia. O. Petri 1 Post. 66 a.
Bönedagarna, them man plägar kalla Gångdagar,
hållas på then tijdh som waant är, nemliga
Söndagen som kallas Vocem iocunditatis
sampt medh Måndaghen och Tidzdagen näst
föliande. L. Petri Kyrkord. 47 a. en
händelse, hvilken sigh tildragit... anno 1685 i
Maijo och Gångedags måndagen. U. Hjärne
Anl. 183. då han ... slöt sin andra
Gångedags predikan. Ders.
Gångekarl, m. Vandringsman. [Isl. [-gön-gumadr.]-] {+gön-
gumadr.]+} Kom en göder gångekarl Seent
om jule qvälle. Sv. forns. 1:87.
Gångstafver, m. Vandringsstaf, käpp.
litet swerd som man pläghar haffua fördolt
j gongostaffrar. Var. rer. voc. L l b.
Gångvagn, m. Gångstol. [T. [-gängel-■wagen.]-] {+gängel-
■wagen.]+} När the (barnen) börja sittja, stå,
löpa, skola the förvaras för fall, ther til tå
små stoolar, gångvagnar äre them til
märkeligt! hielp. Schroderus Mod. sk. 62.
Går, adj. Garad. [T. gar.] Kopparn göres
gåår vedh Sätra. A. Oxenstjerna (HSH
37:181).
G åra, f. Gåre, m. Rand, åder på blad
o. d. [Isl. gari, spricka. Se Rietz Gåra.]
Kin-Kina barken ... har sina ränder och
gå-rar icke ändalångs, som annan bark, uthan
tvärts öfver. Lindestolpe Fross. 50. sådane
galläplen sittja fast på en gåra eller sidådra,
som går uth ifrån sielfva hufvudgåran på
bladet. Matk. 14. The matkar som
verkeligen i blodet fundne äre,... see merendels
uth som ett myrthenblad, med filamenter,
gårar och tråar altöfver, lijksom man seer
på löf och gräs. Ders. 38.
Gård, m. 1. Gärdsgård, stängsel. [Isl.
garfir.] itt trångt tää emellan wijngårdar,
ther på bådha sidhor gårdar woro. 4 Mos.
22:24. itt stycke gård om en åker. Esra
9:9 (glossa). iagh skal igenteppa tin wägh
medh törne, och gärda ther en gård före.
Hos. 2:6. planteradhe en wijngård, och gierde
ther en gård om kring. Matth. 21:33. man
stigher gärna öffuer then gården som lutar
och lågher är. Leuchowius 223. Hvar
gården lågast är, theröfver vil man stiga. Reg.
Horol. 26. — 2. Gård, hof. Efterfölja
någons gård, vara i någons tjenst, wij
täcke eder (skrifver Gustaf 1 till Danska
riksrådet H. Ulfstand) för then dreng Isaac,
som i för wåra skull haffue en tiidh lång
hafft hoos eder, ok bidie ... (att I) wile nu
setia honum til någon annan god man, ther
han mötte fölia gården effter, och lära huad
ther på ferde är. Gust. 1 reg. 6:225. the
skötter ... som tilförende haffua fölgt wår
gård effter. 6: 326. the som vår gårdh
dageligen effterföllie, hvad heller the äre
små-svener, drauanter, knechter, båssmän heller
andre. Schmedeman Just. 15 (1544). — 3.
Hvad betyder uttrycket gifva någon å
går de? Tu west wäl huru Lutther giffwer
sin stalbrodher Carlstad åå gårde, hwilken
föregaff han hadhe icke i begynnelsen waritt
nogh starck i andanom. Ernhoffer 78 a.
Gårdfara, intr. Fara från gård till gård.
the ey af gästgifverne skiutzhästar . ..
bekomma kunne, uthan blifve ifrån then ene
gästgifvaren til then andre förvijste, och när
the omsider, sedan the så hafva gåålfahrit,
få någre skiutzhästar leya, äre the ... slemme
och machtlöse. Stjernman Com. 2:42 (1636).
Gårdfari, adv. (?) fahra gårdfahri ifrån
den ena bonden till den andra och upkiöpa
något. Stjernman Com. 4:522 (1682).
Gårdsfana, -fänika, f. Gardet til fot
kallades konungens gårdsfänika. Röding 239.
Konung Erie tog med sig sin gårdsfänika.
Tegel Er. 14 hist. 202. Soldaterne under
gårdzfanan i Stockholm. Stjernman Com.
2:882 (1658). Jfr Gårdsknekt.
Gårdshjon, n. våre egne gårdzhion och
tienstefolck. Stjernman Riksd. 2: 952 (1638).
Gårdsknekt, m. Gårdsknektarne tillhörde
det egentligen att hafva vakt och vård om
konungens person. De utgjorde vanligen en
stark fänika, gårdsfänika. Adlersparre
Afh. 180.
Gårdsstafver, m. Gärdsgårdsstör. få
tiyo slagh aff en gårdzstaffuer. O. Petri
Klöst. D 3 b.
Gårdstäda, -städsel, -städsla, f.
Gårds-lega, arrende för egendom, att wii ett wist
beskedt bekomma mötte, hwadt som hwar
gårdt gåffwe i gårdestäde. RR 6/s 1544. then
fordeel som the årligen aff samme gårde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
