Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hala ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hala
— 353 —
Halkstad
Hala, tr. 1. Hemta. [Mnt. hälen, T.
hölen.] Huilkin will fara j himmelen? thet
är, ath hala Christum här nidh, Eller hoo
will fara nidh j diwpet? thet är, ath hala
Christum vp igen aff dödha. NT 1526 Rom.
10: 6, 7. — 2. Draga. Strax iag kom ... till
Danscha (Danzig) och förstod huru Sweriges
Rijkes owänner wille wijka thenna staden
efter deras willia, schref iag E. Nåde till...
alleledes rådande att E. N. wille ju skrifwa
rådet till i Danska och hala them till eder.
Gust. 1 reg. 9:385. Jagh haffuer tigh icke
betalat Medh penningar, silff eller guld, Men
tigh i frå dieffuulen halat. Psalmb. 1572 104 a.
Half, adj. Tå nu halff högtijdhen war
offuerstånden. Joh. ev. 7:14. Tagh tigh ...
Myrrham, femhundrat Siklar, och Caneel
halfft (hälften) så mykit, femtiyo och
tw-hundrat. 2 Mos. 30:23. efter stadsrätt tage
Preste och Borgares son halft, och halft
•dotter. Lag 1734 Ä.B. 2:1. ärfve, efter
landsrätt, fader två delar, och moder tridiung:
men efter stadsrätt halft hvarthera. 3:1. Han
moste höra stoort trugh och hoot, Doch thet
the honom medh gerningar thera Bewijste,
war än tå halffuo mera (dubbelt så mycket).
O. Petri Jesu pina K 2 b. en oförståndigh
läkiare ... gör ondt halffuo (dubbelt) werre.
L. Petri 2 Post. 303a. (Jfr Isl. hälfu meiri,
verri.)
Half äst, se Håll fast.
Halfdel, m. Hälft, the skola fara och
bruka Cronones laxefiskie ... medt så skäl
att the skola behålla halffdelen til theris egit
behoff, och halffdelen skola the antwårda
fogoten. Gust. 1 reg. 5:86. Min gudlvtagh
mich ecke bort j halffdelenom aff mina
da-£har. O. Petri Men. fall O l b.
Halfdräng, m. Dräng (tjenare) mellan
15 och 20 år gammal. Rääf Ydre 3: fe70
(1709).
Halfgesäll, m. Handtverksarbetare, som
genomgått läroåren, men ännu ej blifvit
utskrifven som gesäll. [T. halbgeselle.] Så
-vill H. K. M. effter thenne dag icke tilstädia
nogen uthi städerne arbeta ... med mindre
han hafver svorit sin borgere ed, eller
under-gådt.handtvercks skrån uthi thet handtverck
han är förfaren, thet vare sig mester,
mester-svän, halfgesälle eller lärepoicke. Stjernman
Com. 1:785 (1621).
Half grå, adj. Till halfs ovänligt sinnad.
Konungen mötte wehll ther vppå arbeta så
mykit han wille, att almogen skulle förstå
honom och hans arbete til godho, men thet
halp doch intedt, the wore lickwell altijdh
såsom halffgrå emoet honom. Svart Kr.
119. I medier tijdh stodh så halfgrått emellan
både Konungarna (i Sverige och Danmark).
Brahe Gust. 1 kr. (23).
Halfgåtigen, p. adj. 1. Om morgonen
när klockan är halfgången til fem (half 5).
Laurelius Påf. anat. 479. halfgångit till tu
ringes samman. Emporagrius Kyrkord. 10.
— 2. Som gått sin halfva tid (om hafvande
qvinna), hon är halffgången med barn. B.
Olavi 164 a.
Halfhosor, f. pl. Strumpor, äfven
Half-byxor eller sådana som räckte midt på låret
eller till knät. (Jfr Hos or.) itt par
halff-hossor aff lifferg clede — itt par halffua
hoszer aff rosina ferga clede ... aff swartt...
aff huitt klede. Hist. handl. 2:9,10 (1548).
Ordet förekommer äfven såsom skämtsam
benämning för landsknektar, hvilka brukade
halfbyxor. (Erkebiskop Trolle yttrade
under Stäkets belägring:) the halff hosswr äre
kompne fran Danmarch in för skären och
Stocholms stad, Nw skal thet snart taga ende
om thenne bestalningh. HSH 24:100 (1517).
(Se Grimm Wört. halbhose.)
Halfmunt, p. adj. Som talar liksom med
halfva munnen, ej öppet och oförstäldt
säger sin mening, halffmunta skrymtare.
P. Erici 1:115 a.
Halfmänning, m. Hermafrodit. [T. [-halb-mann.]-] {+halb-
mann.]+} uthaff thesse vaanbyrdighe
(vanskapliga) ting voro the halffmänningar the
vederstyggeligste, Schroderus Liv. 399.
Halfnad, m. Hälft; hälftenbruk. (Se
Rietz.) Til her Erick aruidsson på
gripsholm att hann sår til halffnadt med bönderne
åff torssn, åkers och ärie sokner. Gust. 1 reg.
5:73. the hafva många fåår uthsatt til
halff-nad. Colerus 2:146.
Halfpart, m. Hälft, halfva, half klunk.
man är ibland selskap och dricker enom til
eller swarar, antingen medh en halffpart eller
heel. L. Petri Dryck. E 3 b. Gutår på en
halfpart, min broder! Bellman 3:95.
Half rygg, se Rygg 2.
Halfslanga, f. Ett slags kanon. Var af
10 fots längd, 3’/» till 4 skeppunds vigt,
och dermed skötos jernkulor om 4 marker.
Adlersparre Afh. 238.
Half sätes, adj. Som besitter halft
hemman. (Jfr Full sä tes.) halfsätës
crone-och skattebönder. Stjernman Riksd. 1:679
(1612).
Halft, adv. finnas igen i öölkrogen, ther
dricka halfft och heelt uth. A. Laurent»
Hust. 71. Jfr Halfpart.
Halfvider, prep. Vid pass, bort emot
halft? merhe (mera) än till haiffwidher
hun-dert centhner salpether. HSH 27:110 (1565).
Halfväges, adv. Midt. Och giorde på
altaret en galler... jfrå nedhan vp ått in til
halffwäghes på altaret. 2 Mos. 38: 4.
Halka, f. Halhet. [Isl. hålka.] haalka,
lubricum. Comenius Tung. index, tu setter
them på haalko (det hala), och störter them
j förderffuet. P. Erici 5:282 a. the för isens
halka skuld icke kunde stå på fötterna.
Schroderus J. M. kr. 123. Halke, m. Lind
Ord.
Halkstad, m. Kana. Lind Ord.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
