Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Handaskalf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handaskalf
— 357 —
Handfå
Handaskalf, n. Darrhändhet. L. Petri
Dryck. D2a.
Handaslög, Handslög, adj. Händig.
(Se Slög.) han var så handaslöger, att han
konstigt kunde smijda alt thet som af iärn
varder arbetat. Verelius Herr. 4. min hustru
... var handaslög. Brahe Tänk. 76. ett
handslögdt folck, som göra the bästa salar
(sadlar) som i Rysland vancka. Petrejus
Beskr. 1:40.
Handaverk, n. [Isl. handaverk.] 1.
Händers verk. tiena affgudhom, som menniskio
handawerck äro. 5 Mos. 4:28. tu (Gud) wille
icke förkasta titt handawerck (menniskan).
Job 14:15. itt reent hierta ... är thens helga
Andas handawerck. L. Petri 3 Post. 148 a.
sådant, som naturen till menniskionnes
uppehälle och nödtorffter utan hennes handavärck
(arbete) skaffar uthaf sig. Rudbeck Atl. 1:12.
— 2. Handtering, näringsfång. Tu haffuer
welsignat hans handawerck, och hans godz
haffuer vthsprijdt sigh jjandena. Job 1:10.
Jfr Handverk. — 3. Åverkan, tillgörande.
tha schulle then quinne ... haffue faaedt en
litten kwle i pannen ... wtaff theris
handawerck (som gjorde hemgång). HSH 29: 86
(1541). han hadhe slagit enn drengh ... så
att han aff hans håndewärk ähr bliffuen dödh.
Hist. handl. 13. 1:236 (1566). Vij hafvom
slaget för Walhof och mist ingen man af
fiende handaverck. Gust. Adolf Skr. 300.
Ther tvifvelachtigt är, om then döde af sot,
eller annars handaverk döden fått. Lag 1734
M.B. 28:6.
Handaverkan, f. = Han da verk 3.
Varder någor så stungen, sårad, slagen, eller
krossad, at han dör inom natt och åhr, och
pröfves tå Husliga, at han af then
handaverkan död blef. Lag 1734 M.B. 39:2.
Handbok, f. hwar och een menniskia
... må hålla thenna book (Sal. ordspråk)
för sijn daghligha handbook eller bönebook.
Försp. till Sal. Handbook, enchiridion.
Hel-singius. Om något infaller, lät thet icke
förfaras, tekna thet strax up och för thet så
in ... i kladden eller plånboken, och
ther-utur uthi daghbooken eller handboken
(ad-versaria), the tu jämte tigh eller vid handen
hafva skal. Comenius Tung. 742. den
studerande läser böckerna och uthur dem i sin
handbook (anteckningsbok) det aldrabäste
upplåckar (excerperar). Orb. piet. 201.
Handbredd, f. [T. handbreit.] göra ...
ena listo omkring, een handbreet högh. 2
Mos. 25:25. Een hand breedt skal wara
hans lengd, och een hand breedt hans breed.
28:16.
Handduk, m. Serviette, handduk.
Svedberg Schibb. 298.
Handel, m. 1. Yrke, näringsfång. Tå
sadhe Pharao ... Hwadh är idhar handel?
The swaradhe, Tine tienare äre heerdar.
1 Mos. 47:3. Enom låtom lyckas icke hans
handel, men een triffuin menniskia warder
rijk. Ord. 12:27. Ingen Strijdzman bewarar
(befattar) sigh medh närings handel. 2 Tim.
2:4. — 2. Förrättning, göromål, ärende,
angelägenhet, j tienen vthi all altarens
handel. 4 Mos. 18:7. Gudz bodh lärer
klok-ligha fara j all handel. Syr. 19:18. någhre
vthwalde ... the Konungen vthi sin största
handel såsom sitt betroodda Rådh bruka skal.
1 Macc. 10:37. — 3. Handlingssätt,
förfarande, beteende. Dauid giordt hadhe thet
Herranom liufft war ... för vthan j then
handelen medh Vria. 1 Kon. 15:5. theras
handel är allsamman galenskap. Ps. 49:14. Så
bätrer nu idhart wesende och handel. Jer.
26:13. Thenne swiklige handell (af
krigsfolket). Svart Kr. 62. — 4. Underhandling,
afhandling, öfverenskommelse, han giffuer
siigh fraa landit i handil med Hærtugh
Fre-deriick. Gust. 1 reg. 1:211. Söffuerin norby
ær nw kommen tiil dagtinghan och wenlig
handil med danmarkis riichis raadt. 2:173.
westeraars handel (beslut) inneholler, at al
saköre hörer konungen til. 5: 25. — 5.
Förhandling (med), beröring, gemenskap,
umgänge. Judanar haffua ingen handel medh the
Samariter. Joh. ev. 4: 9. — 6. Förhållande,
ställning, förlopp. Så sende Joab bortt och
lät säya Dauid all strijdzens handel. 2 Sam.
11:18. — 7. Rättegång, process, tvist. När
en wijs medh en dåra til handel kommer,
han ware wreedh eller gladh, så haffuer han
doch ingen roo. Ord. 29:9. qverelle,
handel, kif. [T. händel.] Svedberg Schibb.
293. — 8. Strid, drabbning. Riksens
Am-miral ... kom til handels med de Danske
örlogs skepp. Girs Joh. 3 kr. 15.
Handel, m. En handfull (lin), knippa,
kärfve. Hopbindandet, sedan linet stråkat
är, sker uti vissa handlar, små kärfvar, fittiar
kallade. Carleson 423.
Handelslösa, f. Brist på handel, den
handelslöse som der nu mykit är i staden.
Stjernman Riksd. bih. 238 (1589).
Handfull, f. Bonden ej förlorar Een
eenda handfull korn i the beplögde foror.
Spegel Guds verk 135.
Handfå, -fånga, tr. 1. Öfverlemna, han
nekar sinom nästa, thet han honom befälet
(ombetrott) haffuer, eller thet han honom j
godho troo handfååt haffuer. J Mos. 5 (6: 2).
han haffuer idher thet (godset) handfångit.
L. Petri 2 Post. 196 b. Gud är en så
tro-ghen gömare, at han icke allenast bewarar
thet honom är handfånget, vthan han
förökar thet ock. 4 Post. 23 b. theras löner
och besoldning.. . them richtigt och åhrligen
... handfångas och erläggias skal.
Stjernman Com. 1:738 (1619). — 2. Emottaga.
Jagh hafver ... i dagh håndfåt eder skrifvelse.
Gust. Adolf Skr. 480. Eders Konungzl.
Maij:tts skrifuelse ... hafuer iagh
allerunder-dånigst handfångit. HSH 31: 268 (1662). och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
