Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hapra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hapra
— 362 —
Harfvetråd
gunst hos konungen) vmgella när the stora
Hansser. Försp. till Dan. tenckte han att
ther midt i hopen skulle wara the störste
hantzer, och till ewentyrs Kong Götstaff sielff.
Svart Kr. 90. Szå mötte tå Bollenäs men
{män) the modige Hansser krypa till krytze.
Ders. 141. haffuer iagh penningar eller godz,
så skencker iagh . .. storom hansom och
Juristom j hoffuet, the kunna migh j
nödhenne hielpa. P. Erici 2:212 a. Gästebodz
Hans (.storätare, stordrickare). Sylvius Er.
01. 407. Jfr G rot hans. — 2. Sälle. Ruus
heeter han, är en lustigh i laag,
tijd-korte-ligh Hansse. Stjernhjelm Here. 47. — 3.
Junker Hans, gunstig herre, munsjör.
then förlorade sonen ... så länge han hadhe
pungen full aff gull och daler, och hadhe
rådh ... förähra thenne halskädh, then
andra armband, then tridie sametz toffler, och
somblighe silkes stromper, tå bleff öffuarst
vidh bordet satt Juncker Hans, och kalladhes
Rosenbladh och hierta korn. T. Johannis
Fästn. O 2 a. — 4. Mäster Hans, bödel.
antwarde Öffwerheeten enn sådan boffwe,
eller then rätte Mästaren som heeter Mäster
Hans. Ernhoffer 7 b. the predikanter som
icke äre kalladhe, them skall man antwarda
Mäster Hans. Dens. 50 b. then som vil Gudh
til trotz ... i sijn påbegynta ohörsamheet och
otroo framhärda, han varder visserlighen här
timligh förnimmandes Mäster Hanses skarpa
doom. A. Laurent» Hust. 320. — 5. Hans
eller J ohan(nes) in eodem, oförbätterlig
person, stackare, een dummer slusk, som
ingen ting vil lära,... han Johannes är och
in eodem blifver. Spegel Guds verk 228. Tu
äst och blijr... in eodem en Johan, Tu
lastar then tig rätta vill. Törnewall A 2 b.
— 6. Hans med den röda munnen,
penningen, then unge (som gift sig med
en gammal) then gambla halff älskar och
käär haffuer allenast then sijdhan, vidh
hvilken pungen hänger och Hans medh then
rödha munnen uthi ligger begraffuen. T.
Johannis Fästn. Q 4 a.
Hapra, intr. Häkta, fastna, haka sig
fast. [T. hapern.] Och haprade i förstone
mäst derpå, at huruväl Holländarne sågo sig
fuller necessiteras til at cedera något, likväl
ville de icke nämna barnet. Ehrensten
{Lönbom Anek. I. 5: 92).
Harabagge, m. Ekoxe. (Lucanus
Cer-vus). Gullhönor, Harabaggar (Scarabæi
cor-nuti, Lucanici; T. baumschröter), Fierillar
...äre flygande matkar. Comenius Tung.
223.
Harabanér, n. Ord användt i fråga om
den som flyr. [T. hasenpanier, se Grimm
Wört.] legheerdar, som them (fåren)
öffuer-giffua j nödhenne, och gripa til harabaneret.
P. Erici 2:44 b. de satte up harebaneret
och togo flyckten. Tegel Er. 14 hist. 266.
Harafanika, f. = H a r a b a n é r. the slå
up sin hara fänika och giffua flychten. E.
Erici G i a.
Harda, se Hårda.
Hardt, adv. 1. Mycket. Tu skalt boo j
thet landet Gösen, och wara hart när migh.
1 Mos. 45:10. ingen deel är som j pläghen
så hardt fata vppå,... som gammalt och fornt.
L. Petri Dial. om mess. 12 b. — 2. Stadigt,
fast. han {skölden) ligger hardt in på
lijff-kiortelen. 2 Mos. 28: 28. Så skole wij...
halla oss hardt widh hans ordh. O. Petri
2 Post. 28 b. — 3. Nära. tå han kom hart
in moot Egypten. 1 Mos. 12:11. the
Phili-steer gåffuo sigh hardt in på Saul. 1 Krön.
10:2. I skolen ock icke komma hardt in
til honom. Jos. 3: 4. hardt vnder listonne
skola ringana wara. 2 Mos. 25: 27. itt stoort
folck skal vpresa sigh hardt widh wårt land.
Jer. 6: 22. Thet nu åldrogt och gammalt är,
thet är hardt widh endan. Ebr. 8:13.
Herrans store dagh är hardt för handenne. Zeph.
1:14. thet är hardt för dörenne. Matth.
24: 33. thetta skedde hart för Julen. O. Petri
Kr. 245. — 4. Icke h., just icke, icke
alldeles. Jagh kan icke hardt neka, at thet iw
noghralunda så tilgår som tu her fortalde.
L. Petri Dial. om mess. 68 b. — Jfr Hårdt.
Hare, m. Talesätt: der ligger haren,
der ligger hunden begrafven, deri besticker
det sig. [T. da liegt der hase.] låg doch
i sanningene haran (som man säija plägar)
icke ther (i kon. Kristierns föregifna nit för
kyrkan), uthan brukade alt slijkt för en
mantell och teckelse, till at ther under skyle
thet... haat, som han hade till the Svenska.
L. Petri Kr. 148. Léon. Huru kan min far
villa ... binda min blomstrande ungdom
til-hopa med en så vanskaplig ålder? Ludv. Oh!
vanskaplig, der ligger haren. Missförst. 5.
Harfot, m. När han wehll talade, sade
the han nu wille smekia them medh en
hara-fott. Svart Kr. 119. När verlden förmärker,
at en är högtrafvande och förmäten, så
stryker hon honom om munnen medh en
hare-foot, och förskaffar honom ähra och
anseende. Schroderus Hoflef. 69. Grubb 767.
Harftråd, se Harfvetråd.
Harfva, f. Härfva. utreda denna
trassliga harfvan. Celsius 2 Kyrk. 69.
Harfve, Härfve, m. Härfvel. the ej
återvenda För än the hafva fått all tutten på
sin slenda, Och mången paasma giort, som
sedan måste nystas Af harfven. Spegel
Guds verk 134. (Uppl. 1745, s. 120: härfven.)
Harfvetråd, m. Härftråd. han fant up
then rätta harfvetråden. Lindestolpe Skörb.
62. I bören på intet sätt stöta någon för
hufvudet, utan söka ... med lämpa at först
komma i harftråden, på det man sedan des
strängare må kunna gå til väga.
Lagerström Gir. 98. jag var så när i harftrån
med denna högvicktiga saken, som någon
för mig varit. Modée Dår. .80. Det var ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
