Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hell
— 368 —
Helsot
sorgh och bedröfvelse. P. Erici 5:302 b.
Lättingar ... hålla altijdh heligzmål.
Comenius Tung. 887. feriæ, heligsmål.
Svedberg Schibb. 271. en arbetare längtar effter
helgesmåål. Schroderus Kegel. 455.
Hell, adj. Lycklig, se Hel.
Hell, adj. Ljus. [T. hell.] Solen ... skijn
’dem stadeligen hell och klar. Rudbeck Atl.
1:96. hon (solen) lyser nu så häll och klar.
Vitt. 26. när våhren och sommaren der på
är hell (klar), varm och hetzig. Lindestolpe
Pest. 24.
Heller, adv. och konj. 1. Hellre, wilt tu
-så göra emoot migh, så slå migh heller j hiäl.
4 Mos. 11:15. Tu talar heller ondt än gott,
och heller falskt än rett. Ps. 52: 5. iagh wil
heller wara dödh än leffua. Jona 4:3. —
2. Mera, snarare. Kerleken skils icke jfrå
troone, ey heller än wermen skilies jfrå
eelden. L. Andreæ A 3 b. Forsze wij oss
tiil ider godemenn attj icke heller än menige
Swerigis jnbyggere wele draga ider ther
vn-dann (att betala hjelpskatt). Gust. 1 reg.
10:191. (hon) hadhe doch ingen hielp
förnummit, vthan thet wardt heller werre medh
henne. Marc. 5:26. thet må wara them
leedt eller liwfft, hwilket thera thet heller
kan. L. Petri Kyrkord. försp. 6 a. — 3.
Hvad h., antingen, ehvad. om sielffua
tinget, hwad heller thet står eller faller,
haffue wij medh ingom något trätta. L. Petri
Kyrkord. försp. 6b. — 4. Dess h., det
oaktadt, likväl. Christus alzingen swar gaff
jfrå sigh, hwarcken ja eller ney, och quinnan
icke thes heller wende jgen bidia. L. Petri
1 Post. X 7 a. ähuru arg han är, så kan han
thes heller ingen skadha göra. Ders. Y 4 a.
Then ther mact nogh hadhe til at synda, och
syndadhe thes heller icke. Sir. bok 31:10.
— 5. Ty h., dess bättre! (mots. till ty värr.)
wij haffwe nu (ty heller) j mång år sittit her
j rikitt vdj god frijd och roligheet. Dipl. Dal.
. 2:255 (1543). — 6. Eller. Hwj ästu wreed?
heller hwj förwandlas tin hyy? 1 Mos. 4:6.
skalt tu ... icke sälia henne för penningar,
heller försettia henne. 5 Mos. 21:14.
Hellisk, adj. Helvetisk. [T. hellisch,
höllisch.] Theras helliske skärseeld.
Messenius Ret. C 2 b. the Jesuiter, Så och the
helliske Laioliter. Ders. F 2 b.
Helmelin, m. Liten hjelm; hjelmgaller,
visir. [T. helmelin, helmlin, helmlein.] Ett
blancktt Köritz .. . mett en helmelin. Hist.
handl. 2:26 (1548).
Helmet, Hjelmet, n. Hjelm. [Mnt. [-helmet.]-] {+hel-
met.]+} Ett swartt koritz ... mett ett helmett.
Hist. handl. 2:26 (1548). ett hiälmeet öffuer
huffwudet. Svart Ärepred. 43.
Helna, intr. Läkas, senapsfrö blandat
medh honung och gnidit på tandakötet . . .
heelnar thet. A. Månsson Ört. 13. Såret
.helnar. Lind Ord.
Helnad, m. Läkning, hopläkning, om
han (läkaren) alt förmycket skonar thet (såret),
så kan thet icke komma til någen heelnat.
Schroderus Liv. 346.
Helsa, tr. 1. Helsa på, göra sin
helsning. Om någhor möter tigh, så helsa honom
intet, och om någhor helsar tigh, så swara
honom intet. 2 Kon. 4: 29. — 2. Helsa på,
besöka, foro Konung Agrippa och Bernice
nedh til Cesaream, och skulle helsa Festum.
Ap. gern. 25:18. — 3. Säga någon farväl,
taga afsked af. Tobia ... helsadhe fadher
och modher, och foor medh sin stalbrodher
åstadh. Tob. 5: 22. Sedhan Paulus hadhe tå
warit ther j long tijdh, helsadhe han
brö-dherna, och segladhe sina ferde. Ap. gern.
18:18. — 4. H. hem, dö. Här hvilar
Reci-proque, som har nu hälsat hem; Han fick
sin banesot. Dalin Vitt. 4:173.
Helsa, f. Helsning, välgångsönskan
Fridh och helso (salutem! begynnelseformel
i bref). Esra 4:17. Claudius Lysias, them
mechtigha Landzhöffdinganom Felici, Helso.
Ap. gern. 23:26. — Önska, t i 11 b j u d a h.,
helsa, gifva sin helsning. Wij Apostlar och
Prester och brödher vnskom them brödhrom
. . . vthi Antiochia och Syria och Cilicia
helso. Ap. gern. 15:23. gaff them Herrans
welsignelse medh sinom munn, och vnskadhe
them helso j hans nampn. Syr. 50: 22.
Konung Alexander tilbiudher sinom brodher
Jonathe helso. 1 Macc. 10:18.
Helsam, adj. 1. Helsosam. [Isl.
heil-samr, T. heilsam.] Hvad kraft som örter ...
Och alt hvad hälsamt är, the hafve, veetstu.
Stjernhjelm Fångne Cup. 12 intr. — 2.
Välönskande? Een heelsam tunga är itt
liffs-trä. Sal. ord. 1536 15:4.
Helslanga, se S langa.
Helsobot, f. Helsogifvande medel. [Isl.
heilsuböt.] Dans een hälse boot är.
Stjernhjelm Here. 189.
Helsodag, m. han bedriffuer frijt j sin
vngdom och helsodaghar hwadh skalkheet
och bowerij honom löster. L. Petri Om
nattv. A 3 a.
Helsosam, adj. Frisk, någhra
hälsosamma menniskior giorde sigh siuka.
Pe-trejus Beskr. 2:209. The Muskoviter äro
ett starckt och helsosampt folk. 5:18. Folcket
som boo up i bergen äro ... hälsosammare
än de andra som boo i slättmarcken. U.
Hjärne Anl. 191.
Helsoskämma, f. Hvad som skämmer
helsan, tu moste nu släpas med en
ohel-bregda kropp och ther vid komma ihog tina
monga synder, tin lettferdighet, titt fylleri och
slika helsoskemmor. Svedberg Ungd. reg.
300.
Helsot, f. Dödssjukdom. [Isl. helsött.]
the som vthi theras hälsoot kompne äro aff
sinnet. L. Petri 4 Post. 62 b. han fick tå
sin helsot af förgift. Kr. 140. hvar af (af
kölden i kyrkorna) en stor deel får icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
