Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hemkomma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hemkomma
— 370 —
Hen
Hemkomma, f. Hemkomst. [Isl. [-heim-koma.]-] {+heim-
koma.]+} han haffuer fördrögt sijn
heem-kommo. L. Petri 4 Post. 37 b. the med
bekymmer hafva längtat effter honom och
nu glädia sig öfwer hans hemkomma. Brahe
Oecon. 20.
Hemlig, adj. Förtrogen. [Isl. heimiligr.]
Dauid giorde honom til sitt hemligh rådh.
2 Sam. 23:23. Och (Pharao) kalladhe
honom (Jose/) thet hemlighasta rådhet. 1 Mos.
41:45.
Hemliga, adv. Enskildt, afsides, [isl.
heimuliga.] Canon ... icke pläghar läsas j
Messone offuerliwdt, som alt annat, vthan
sachta och hemligha. L. Petri Dial. om
mess. ila.
Hemlofva, tr. Hemförlofva. the Juda
fångar, som woro i Babel, skulle giffuas löse
och heemloffuas. Uti. på Dan. 219. hon
samt medh sine fångne medhsystrar vordo
frij giffne och heemlofvade. Schroderus
Albert. 4:352.
Hemlåta, tr. Hemförlofva, afskeda. the
gamble krijgzmän vordo heemlåtne.
Schroderus Liv. 446. Tå kommo ... Konungens
legater igen ifrån Rom, vänlighen ther
förhörde och heemlåtne. Ders. 457.
Hemländsk, adj. Inhemsk, iagh hvart
och ett rijkes historie utaff thess hemländske
skribender dragit hafver. P. Brask Puf.
företal 3 a.
Hemma, adv. [Isl. heima.] Haffuer han
och wptagit ith skiip ... som hörde hemma
wthij waar stadh Sudherköpingh. Gust. 1
reg. 3:31.
Hemma, tr. Mottaga i sitt hem, hysa,
herbergera. [Isl. heima, Mnt. heimen.]
hysa hema skydda oc förswara forbenempde
skalk. Gust. 1 reg. 4:123. the skalker som
... hyset, hemåt och forstyrkt haffua the
for-rädere. 5: 53. the som sliikt obestånd
företagit haffua mötte bliffua straffade och jcke
hysas eller hemas ther ibland eder. 7: 78.
Hemman, n. Hem, boning, gåå vtaff
sitt fädhernes land, hws och heeman. O.
Petri Men. fall D 7 b. gudh war mektogher
geffwa honom bätre heman, än han haffde.
Ders. ibland the folck skalt tu intet wist
heman haffua. 5 Mos. 28:65. sucke wij
ock effter wårt heman som aff himmelen är.
2 Cor. 5:2. så lenge wij haffue heman vthi
lekamenen, så äre wij icke hema när
Her-ranom. 5: 6. På hwilkom (hörnstenen,
Kristus) ock j medh vpbygde warden, Gudhi
til itt heman genom Andan. Eph. 2: 22.
Hemman, adv. Hemma, iagh konungen
läter förstå Huru hooss migh hemman vara
må. Rondeletius 32. han (sonen) tin
hårdheet ey kan lijda Och vil therför ey
heeman blifva. S. Brasck Förl. sonen A
3 b. der utkommer någon hemman ifrån
mig (från mitt hus). Österling 2: 87.
Hemmastadd, p. adj. Varande hemma.
jag tig räknar mer för hemma stadd, än gäst.
Kolmodin Qv. sp. 1:91.
Hemola, tr. Tillförsäkra. [Isl. heim{la.\
at the Christne någhot måtte haffua ...
genom huilket the sådana hans welgerning
(Kristi död för våra synder) kunde vndfå
och sigh medh tronne hemola och tilegna,
syntes honom thenna nyia måltijdhen
(nattvarden) stichta. L. Petri Chr. pina E i b.
Hemsk, adj. [Isl. heimskr.] 1. Slö,
försoffad. plägar ock så ganska offta thet henda,
när en haffuer waret drucken, at han daghen
näst effter ... går så heemsk och oskickeligh,
at han intet kan komma sigh til arbetes igen.
L. Petri Dryck. D 4 b. wij ... äre så
åhoga-löse, heemske och försumelige aff oss.
2 Post. 168 a. — 2. Sinnesslö, fånig. Gorm
den hemske eller tokuge. Peringskiöld
Heimskr. 1:222. — 3. Dyster? Èen man,
som ogift är och echtaståndet ratar, Är altid
heemsk och tvär ... Svårmodig, tankefull.
Spegel Guds verk 264.
Hemskrift, f. Qvitto? mik syntis
nyttigt vare at eder nåde goffue befaling eder
embetzmen ath the iw anamade then hielp,
som almogen skal göre till cronenes gæll,
nær hon them biudz, oc geffue them
hem-script som henne framfööre. H. Brask
(Gust. 1 reg. 3:426).
Hemstädja, tr. Tillstädja någon att
begifva sig hem. om the Swenske i
Dan-marc holdas (de Svenske fångarne i D.). ..
lossades oc heemsteddes. Gust. 1 reg. 1:138.
Hemsöka, tr. Besöka. [Isl. heimsækja.]
apostlanar heemsöchte the siwka. O. Petri
Sakr. 13 a.
Hemsökn, f. Hemgång. [Isl. heimsökn.}
then skulle wara biltogh, som androm gör
heemsökn. O. Petri Kr. 77.
Hemtam, adj. Hemvand. Thetta onda
nästan var heemtambt (T. heimisch) och
yp-padhe sigh tå andre ofall sigh hvijladhe.
Schroderus Liv. 119.
Hemulf, m. the ligge vthi then
skogz-bygd som en hop hemvlffwer och oskälig
creatur. RR 2> 1543.
Hemvist, f. Hembygd, hem, bostad,
boställe. (Jfr Vist.) Säll dhen sin leffnat väl
uthi sin hemvist änder! Wexionius Sinn.
G la. Hennes Majestetz beprisliga gemöte
En sannskyll hemvist är för all
fullkomlighet. S. E. Brenner Dikt. 2: 9. Agg är det
leda troll, som plågar hela jorden, Dock har
det, säger man, sin hemvist hälst i Norden.
Celsius Gust. Vasa 28. dhe små hemvister,
som til soldaternes underhåld ... ifrån sielfve
hemmanen afsöndrade varda. Stjernman
Riksd. 3:1933 (1683).
Hen, Hena, f. Bry ne. [Isl. hein, f.| Se
Rietz Hejn. Heen, Coticula. Schroderus
Lex. 5. vara blöt som henen, Then efter
handen slits och oförmärkt förnötes. Spegel
Guds verk (1745) 285. Heen, heena. Lind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
