Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hirsla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hirsla
— 375 —
Hjelparede
hijra. Var. rer. voc. D3b. hyra,
hufvud-siuka, vertigo. Comenius Tung. index. Tå
ett nööt bekommer hyro, theraff thet löper
omkring. Colerus 2: 64. Om fåår löpa kring
eller hafva fått hiran. 2:140. Jfr
Hufvud-h i ra.
Hirsla, f. Yrsel. Sädhan folier tå (för
drinkaren) mongahanda kranckheter, såsom
hijrtzla ... L. Petri Dryck. D2a.
Hirta, tr. Hejda. [Isl. hirta.] hvarken
Gudz ordz hot eller straff hafver kunnat then
blinde och rasande syndaren hirta och
til-baka hålla. Svedberg Dav. o. Nath. E 6 b.
— Refl. Hejda sig, styra sig, taga sig till
vara. [Isl. hirtast, hirta sik.] tå thet
(lejonet) närmare til fången ville ränna, Tå
hirtade thet sig och tyktes honom känna.
Spegel G. verk. 226. han råår icke medh
sigh sielff som så sticknas at han icke
förmår styra (hirta) sigh. Comenius Tung.
894. när itt barn handlar nogot thet
otilbör-ligit och skadeligit är, skal man tilskrija thet,
dogh medh förnuft, icke at man thet
skrämmer, uthan thet allenast upmuntrar, at thet
veet achta och hirta sigh. Schroderus
Mod. sk. 110. Jfr Irta sig.
Hiskna, intr. Hisna, alla hans lemmar
hafva darrat, alla hans tankar hisknat.
Spegel Pass. and. 129. Jfr Hixna.
Hislig, adj. Hisklig, ett hijseligit
storm-vädher. Schroderus Liv. 284. en hijslig
död. Stjernhjelm Jubelsång, ett hijsligt
öde. Columbus Poet. skr. D 4 b. en mans
fot, then så hiszlig är, at iag tror uti thenna
staden skal ingen fulare vara. Peringskiöld
Heimskr. 1:497. et hisligt kämpagny och
vapnabrak. Björner Kämp. (tillegnan). mit
hierta kläms utaf en hijslig sorg. C.
Gyllenborg Andr. N 2 b. Väl mången komma
kan til ärespetzens topp, Men bus therutför
giör et hiseligit hopp. Kolmodin Qy. sp.
1:7. #
Hisn, f. Hisnande, rysning. En hijszn
och häppenheet gick genom alt vårt blod.
Stjernhjelm Jubelsång.
Hisnad, m. Hisnande. Hisnad eller
annan skräck. S. Triewald 103. Hisnad,
jemmer, ångst och fasa I de vreda toner
rasa. Bellman 6:305.
Hissa, se Hitsa.
Hissjot, Hyssjot, adj. Grå, gråskymlig,
g;rådaskig. Neptun then hijszjote.
Stjernhjelm Fågne Cup. 3 intr. hin gråhyssiote
Pluto. Bröl. 20. grå hår the spritta fram,
Vårt huffvud hyssiot blijr. Westhius Vitt. 11.
Hitsa, Hissa, tr. Hetsa. [Mnt. hitzen,
hissen.] iagh skal hitza the Egyptier på
hwar annan. Es. 19:2. en ogudhachtigh
kommer oredho åstadh emellan godha wener,
och hijtzar them emoot hwar annan. Syr.
28:11. modhren lät intet aff at rådha och
hissa sina söner ther til, at the icke skulle
äta affhenda Riket sigh ifrå. Uti. på Dan.
494. hidzade them till vpresning emoett
Kong. Götstaff. Svart Kr. 86. Sij,
djefvulen är jägaren, som söker tig kring hvärfva,
Hann hissar sina hundar fram, som skole
tig förderfva. Vultejus 124. Han (afunden)
hissade menniskian ... både emot Gud och
naturen sig försynda. Hermelin Dia.
Hissar man hund å annars fä. Lag 1734
B.B._ 22: 8.
Hitse, adv. 1. Dit, dit bort. hitze
sko-dhar iagh, men ther är ingen. Es. 41:28.
— 2. Der, der borta, hijtze bleff ock sniö
och ijsz j eeldenom och försmulto intet.
Vish. 16: 22. the som icke fructa Gud ...
både här timliga och hitze (/ det
tillkommande lifvet) ewinnerliga all iemmer haffua
och lijda moste. L. Petri 3 Post. 98 b.
Hitsig, adj. [T. hitzig.] 1. Het. The
Romerske andelige äre uthi itt hitzigt land.
Laurelius Påf. anat. 247. — 2. Hetsig.
Hitzige, ... kåte Madusor. Stjernhjelm
Here. 171.
Hitt, m. Hittande. Bij förvärfves anten
med hitt eller köp. Colerus 2:87.
Hittas, dep. Finnas till, ega rum. ingen
skadhe, ingen oferd eller klaghan hittes på
wåra gator. L. Petri Dav. ps. 144:14.
Hixna, intr. Hisna. När.. . åskan hon
slår, hvem är som icke hixnar och rädes.
Comenius Tung. 62. Thet nu tilkommande
onda ... bäfvar och hixnar hon före. Ders.
370. Jag hixnad’ all i tåå og topp.
Columbus Vitt. 115. hixna och häpna. U. Hjärne
Anl. 3.
Hjalt, n. Svärdfäste. (Se Hjel t.) Hjaltet
var hamradt af guld. Tegnér 1:25.
Hjelm, m. Skjul, huf. [Isl. hjålmr.]
låte byggie smocke torcklaffwer och finne
rådt till en hielm eller tack (tak) åffwan vpå,
för rengwäär. RR 10/e 1547.
Hjelmet, se H e 1 m e t.
Hjelm ult, m. 1. Rorpinne. [Isl. [-hjdlm-völr.]-] {+hjdlm-
völr.]+} roderpinne eller hielmult, clavus.
Comenius Tung. index. — 2. Handtag?
Jelmult, manubrium. Ders.
Hjelp, f. 1. Gärd, pålaga, schall leggies
en hielp paa stæderna kringhom alth landit.
Gust. 1 reg. 3:16. the hielper som j
forlidna åren haffua pålagda varit. 4: 206. — 2.
Hjelpmedel, kundom medh platz få en bååt,
then toghe wij vp, och brukadhe hielper
(ßo^S s-.at.; E^pàivto), och bundo honom widh
skepet. Ap. gern. 27:17. (Öfv. 1882: Då
de hade dragit den (skeppsbåten) upp,
använde de nödhjelpsmedel och ombundo
skeppet.)
Hjelpaktig, adj. Behjelplig. han ær
(honom) bestondugh och hielpactug medh
raadt och daadth. Gust. 1 reg. 3:105.
Hjelparede, Hjelperede, n.
Förevändning, invändning, undanflykt, svepskäl.
[Mnt. helperede.] thet tiil frid sämia oc
en-drekt draga kan wele och skole wij obrotz-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
