Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hjelpelösa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjelpelösa
— 376 —
Hjerteled
lige holla wthan alla argalist nye fundher
eller hjelperede. Gust. 1 reg. 6: 60. Lögnen
är altijdh siwk, och behöffuer mong
hielpe-redhe. 1 Tim. 6:4 (glossa). Så är icke
heller annat än itt hielparede ... thet nogre
foregiffua, at wijgdewatn skal wara döpilsens
åminnelse tekn. L. Petri Vigv. C 4 a. tin
lösa hielpe redhe .,. nepligha äre werd at
man ther til någhot aluarligha skulle suara.
Dial. om mess. 96 b. the genom
någhra-handa insaghor, genswar och hielparedhe
ingalund skola kunna hemdena vndsiippa.
Mandr. H 6 a. Een ogudachtigh menniskia
låter icke straffa sigh, vthan vptencker hwad
hon wil, til hielperedhe. Sir. bok 32: 21.
theras falska sken och hielperedhe, ther
medh the sinne wredhes orm förswara och
rättferdigha. P. Erici 5:31 a.
Hjelpelösa, f. Brist på hjelp, samma
landzenda uthi hielpelösa skulle nödstelt
bliffua. Tegel Gust. 1 hist. 2:337.
Hjelperik, adj. Räck, milde konung, ut
din scepter hielperik. Reg. Horol. 25.
Hjelpråd, n. Hjelpförslag, hjelpmedel.
then mildes menniskio-välvilliande Jupiters
hielpråd til at efterkomma och i värcket
ställa. Stjernhjelm Virt. rep. jagh måst
idka (medicinsk praktik) mehr än migh kärt
är, icke kunnandes försaka (förvägra) min
nästa det hielpråd, som iagh ... har kunnat
dem meddela. U. Hjärne Anl. företal.
Hjelpstäld, p. adj. Hjelpbehöfvande.
när the varda svage och breckelige, kranke
och hielpstelte, skal Gud them kraffteliga
styrckia och hielpa. Svedberg Ungd. reg. 168.
Hjelt, n. [Isl. hj alt, hjölt.] Se
Handfång.
Hjelte vers, m. Heroisk vers, hexameter.
Hjeltvers rime man ej, ty då förlora de
värdet. A. Nicander Vitt. 335. Har jag
frestat upå,... huru Svenska vil artas i
dick-ter. Om the Latiners reglors sätt skull’ föllias
i hielt-vers. Palmfelt Virg. (tillegnan).
Hielt-vers månge på Svenskan Ha’ med en
ojämn tact fått ros upå ros obeskrifligt. Ders.
Hjernbrott, n. Hufvudbry.
Diupe-besinnande hiernbrott ... villa titt hufvud.
Stjernhjelm Here. 160.
Hjerne, m. Hjerna. [Isl. hj ar ni.] svaga
och trånga hjärnar. Dalin Vitt. II. 6: 91.
Hjernehvarf, n. Svindel, yrsel. Om
hiernehwarff. Then som haffuer samma
siwkdom, honom synes lijke som alt thet
han seer lupe om kring. B. Olavi io b.
Svindel och hiärnehvarff. U. Hjärne Surbr.
83. (jag skall) Digh boota ditt irriga
hiärn-hvarff Och veckia din hvimlande hiärna.
Vitt. 91. All skapad vishet här måst hisna,
digna ned Och dö af hiernehvarf. Runius
2:11.
Hjernevill, adj. Galen, rasande och
hiernewille. P. Erici 3:143 b.
Hjernevilla, f. Galenskap. At någre
af chrystal een himmel sig inbilla, Är idel
phantasi och tokot hiernevilla. Spegel g.
verk. 58.
Hjerta, n. 1. szeya them (de upproriske
knektarne) meningen både med ondo och
godo eller stöta hiertat szönder i en eller
twå. Gust. 1 reg. 10:25. — 2. Kärlek,
benägenhet, håg. så haffuer iagh doch intet
hierta til thetta folcket. Jer. 15:1. Alle
thesse krijgsmän ... komo aff allo hierta til
Hebron, at göra Dauid til Konung. 1 Krön.
13 (12:38). Faller idher rikedom til, så legger
icke hiertat ther på. Ps. 62:31. — 3. Mod.
folcket fick hierta til at arbeta. Neh. 4:6.
Aff thenna tröstning fick folcket hierta igen,,
och toogh itt moodh. 1 Macc. 13:7. han
them medh sådana ord itt hierta giordt hadhe.
2 Macc. 8:21. haffuer itt hierta såsom itt
Leyon. 2 Sam. 17:10. när thet kommer
henne på, som hon fructade, tå förswinner
henne alt modh och hierta. L. Petri 2 Post.
67 b. torftighet förtager modet, men then
sin näringh hafver, uthi honom vexer hiertat
Gust. Adolf Skr. 39.
Hjertebäfning, f. Hjertklappning.
hierta-bäffning. B. Olavi 4ö a.
Hjertefinger, m. Ringfinger. [T. [-herz-finger.]-] {+herz-
finger.]+} Guldfingren, hvilkin man ock
nemp-ner Hiertafingren. P. J. Gothus Edsvärj.
A 5 b.
Hjertefröjdig, adj. Folck hvarandra möta
Med hiertefrögdig höflighet. Columbus
Poet. skr. E2a.
Hjertefäld, p. adj. Modfäld, är regenten
svag i macht, förstånd och välde. Så är alt
riket siukt, och alle hiertefälde. Spegel
G. verk 293.
Hjertegnag, n. låtom vårt minne intet
nimma och få thet in i unga åhrén, som
thet hafver blygd, hiertegnag och samvets
oro utaf i ålderdomen. Svedberg Ungd.
reg. 157.
Hjertegrufva, f. [T. herzgrube.] 1.
Mellangärde. Precordium, then hinnan som
löper kring om hiertat, hiertagruffua. Var.
rer. voc. A 8 b. — 2. Hjertgrop. om tu
skulle see honom i hans hiertegruffua, tå
vorde tu tusende handa sorger och
bedröf-velser finnande. A. Laurentii Verld. speg.
354.
Hjerteknyck, m. Hjertstöt. Sedhan the
Lacedemonier then hierteknyck fingo (att
åtsk. blefvo af Akajerna dödade), vardt
them.. . befalt, the skulle sine murar
nidh-kasta. Schroderus Liv. 658.
Hjerteled, n. Hjerteqval. [T. herzeleid.].
Wijn drucket til nödtorfft, frögdar kropp och
siel, men om man dricker ther förmykit aff,,
haffuer thet hiertaleedh med sich. Syr. bok
1536 32 (31: 36). Ty skal en konung ... medh
aldeles stoor flijt förfara hans saak, at icke
honom hans hastiga doom ther effter
förorsakar hierteledh. R. Foss 273. Jfr Led.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
