- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
386

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hufvudtionde ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hufvudtionde

— 386 -

Hugsa

Hufvudtionde, n. then tijende vart
för-budhen (på Vesterås riksdag 1527) som
kalles j somlige landzender hoffuedtijende,
ath presterna gå in j bohagit effther en dödh
man oeh tacka huar X pæning aff thet som
icke ær tijende affgongit til forna. Gust. 1
reg. 4:309. Jfr 5: 24.

Hufvudvill, adj. Förryckt, rasande och .
hoffuudwille. P. Erici 2:65 a.

Hufvudvilla, f. Förryckthet. effter
mannen war gammall, kunde the intedt annadt
achtadt före, än att han talade sligt vdi
huff-wudwillo eller ållerdomzens swagheet. Svart
Kr. 150.

Hufvudyra, f. At trotsa döden, utan til
at känna honom, är en hufvudyra. Dalin
Vitt. 1. 1:21.

Hugbrännare, m. Du våldzvärkare, du
hugbrännare, mördare, hierttiuf, Dig meene
vij, Cupidon, världenes ärgste tyran.
Stjernhjelm Fångne Cup. 4 intr.

Hugdryg, adj. Högfärdig, för hans alt
för stora alfvarsamhet... mente de, at han
var hugdryg. Roman 295.

Hugfallas, dep. Hågfällas, kan eder
nåde sigh well betenckia hwart eder nåde
sig ther om wenda will oc best hugfals.
Gust. 1 reg. 1:262.

Hugfäst, adj. Fast, ståndaktig. [Isl. [-hug-fastr.]-] {+hug-
fastr.]+} Var hugfäst däruti (i Guds fruktan).
Hermelin B 5 a.

Hugfällighet, f. Böjelse, benägenhet.
om vi vilje gifva vel acht på them, som tala
och raisonnera hetzigt, så skole vi finna hos
them en obeskrifvelig hugfellighet til at
utbreda sina tanckar och skäl och giöra them
större, än the i sanning äro. Rydelius
Förn. öfn. 192.

Hugg, n. Slag (med gissel, ris o. d.).
om then ogudhachtighe haffuer förtjent hugg,
skal domaren biudha honom falla nedher,
och the skola in för honom slå honom.
5 Mos. 25:2. Om han gör någhot illa, skal
iagh straffa honom medh menniskio rijss,
och medh menniskiors barnas hugg. 2 Sam.
7:14. Ord förskreckia meer en förståndighan,
än hundradhe hugg en dåra. Ord. 17:10. All
hugg äro förgeffues på idhor barn, the läta
doch intet tuchta sigh. Jer. 2:30. then
tjenaren som wiste sins Herras wilia, ... och
icke giorde effter hans wilia, han skal lijdha
mykin hugg. Men then ther icke wiste, och
giorde doch thet som hugg werdt war, han
skal fåå hugg lijdha. Luc. 12: 47,48.
Bespottarom är theras straff bereedt, och dårom
hugg på ryggen. L. Petri Sal. ord. 19:29.
eehn knect fick tio yxehammars hugg. Fin.
urk. I. 1:3 (1596). Then icke ansar
förmaningar, han måste få hugg (stryk).
Come-nius Tung. 729. förrätta executionen på dem
som til gatulopp eller hugg för rådstugudören
dömbde varda. Stjernman Riksd. 2:1206
(1652).

Hugga, tr. och intr. 1. Slå. hwar som
helst tu befinner, at man icke handlar rett,
så spar icke hugga til. L. Petri 3 Post.
115 a. — 2. Obetänksamt, oförsynt komma
fram med något. Ingen gudachtigheet är
hos tigh, ty antingen kommer tu drögsamt
til kyrkian, eller tu sitter ther och hugger
sqvaller. Schroderus Albert. 4:96. han
hugger glam och snack, som icke mykit doger
och båtar. Svedberg Dödst. 43. — 3. Löpa.
[T. hauen.] Knut Småråd må i lathe flux
hugge tiil kongen mett thet breff wij honum
tilscriffuit haffue. Gust. 1 reg. 11:204. han
giorde oss eth Skelmerestycke, och hug så
sin kooss. 9:202. thet selskap som folcket
(det af konungen bestälda arbetsfolket)
framföre skole, tage och muther och gåffwer aff
them som någet giffwe wele, och lathe them
så hugge theris kooss hwart the sielffwe wele.
Fin. handl. 8:119 (1553). the hugge theres
kooss ått Dalerne eller annerstedtz. RR 17/»
1542.

Huggbjesse, m. Slagskämpe. Om vij...
leffue uthi haat, ilvilia, affuund och ondsko,
och läta henne så lenge siudha i hiertat, at
hon uthbrister, och vij bliffue huggebiessar
och tälieknijffzbrödher, som icke låta aff förr
än thet fastnar handh i håår och knijff i
strupa. L. Laurentii Nyårspred. Fi b.

Huggdegen, m. Huggvärja. [T. [-hau-degen.]-] {+hau-
degen.]+} Skal en sverdzfäijare göra ... en
förgylt huggdeijn. Stjernman Com. 1:796
(1622).

Huggst, Huggster, m. och n. Hygge,
huggning; vedhygge, upphuggen ved. [Isl.
högstr.] j göre oss altt för kortt medt thet
hugster, vdj så måtthe, att j hwgge wedhenn
myckett mindre och korttere, än som j pläge
huggenn (hugga honom) wedh Kopperbergitt
... opå Koperbergitt giffwer man icke mehre
än twå öre för ett gilth staffrum
grwffwe-wedh, både för hugsten och framkörningen.
Dipl. Dal. 3:120,121 (1551). att thu förskaffer
oss ther vp j Dalerne ett hundrade hugxte
karler. 3:95 (1549). göre oss en hielp aff
huar socken med en summa hugster. 3: 87
(1548).

Hugleka, tr. H. en, einen mit leerer
Hoffnung aufziehen, aufhalten, sein Gemüth
damit einnehmen. Lind Ord. Hugleka^
to amuse, spe inani ducere. Serenius Diet

Hugliten, adj. Försagd, nedstämd,
modlös. [Isl. huglUill.] i alt för stoor fattigdom
... blijr bonden hugliten och kleenmodig
U. Hjärne Anl. 315.

Hugnedryck, m. han wil altijdh giffua
them en hugna dryck, emoot theras
änne-swett oc allahanda huszhåldz beswäring. P.
Erici 1:142 b.

Hugnelig, adj. Christi hugnelige
him-melsferdz dag. Svart Kr. l.

Hugsa, Hoxa, Huxa, tr. och intr. [Isl.
hugsa.] 1. Tänka (på). På de förriga ting,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free