Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Huslig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huslig
— 391 —
Hustukt
hauskirche.] en huskyrkia är uthi hvars och
ens hushåldning, ther inne husfadren
under-viser och lärer sina hustru, barn och alt sitt
husfolck i sanna gudfruchtigheet. P.J.
Gothus Rel. art. 287. Fader och moder, som
väl haffua förestådt theras huskyrkia. Tål.
G 4 b.
Huslig, adj. Hushållsaktig. Dette
omslag (viss bestämd tid för betalning af på
kredit erhållna varor o. d.) skulle ... göra
mången husligere ähn han ähr. A.
Oxenstjerna (HSH 37:184).
Husligen, adv. alle the, som handtvärck
idka och drifva vele, måga flyttia in i
stä-•derne och sigh ther husligen nedsättia (sätta
bo eller hushåll). Stjernman Riksd. 2:1076
(1644). flyttia till berörde landsorter och sig
därsammastädes husligen nederlåta och
boställen uptaga. Com. 5:528 (1695).
Huslighet, f. Hushållsväsende, dhe sättia
sigh neder och tänckia meere på hussligheet
och näringen, än huru dhe kunna restituera
rempublicam. A. Oxenstjerna (HSH 25:47).
Husman, m. 1. Inhysesman; äfven
tjenare. [Isl. hüsmadr.] Om tin brödher
warder fattigh, ... så skalt tu tagha honom til
tigh såsom en fremling eller hwssman, at
han må leffua när tigh. 3 Mos. 25:35. Om
tin brödher warder fattigh när tigh, och sälier
sigh tigh, så skalt tu icke låta honom göra
trälers arbete, vthan han skal wara när
tigh såsom en daghakarl och en hwssman,
och tiena tigh. 25: 40. Tu hwsman ... dragh
här vth vndan migh, Jagh haffuer hwset
be-hooff. L. Petri Sir. bok 29: 33. Mine
hws-män och mina tienstaquinnor. Jobs bok
19:15. (Bib. 1541: Mitt hwsfolck. Öfv. 1878:
Trälarne i mitt hus.) Så skall och ingen
huszman, then ther koo, soo och någet annet
till bohagz äger, och fallen är ath tage heman
och sittie för boo och boohag. effter thenne
dag sittie för huszman, jnne med andre, vtan
schole tage siig heman. Gust. 1 reg. 12:2.
— 2. Husbonde, husfader. O käre
huus-man ... Moot hustrun och barnen lär vettigt
tig ställa. Törnevall A 2 b.
Husorden, m. Husordning, anordning
af hushållningen, affstode nu samma
Con-uents brödher Gripzholms clöster och thes
tilbehöringar. Och ... bödh Konungh
Gu-staff them Juleta clöster igen, ther väl så
mycken ränta under var, och jw så gott tilfälle
til fisk och hussordens väsende, som i
Gripz-holm vara kunde. Tegel Gust. 1 hist. 1:117.
Huspredikan, f. Medh sådana
hwspre-dican haffuer thenne ... giordt sitt hws fult
medh Christtrogna. • P. Erici 2:815 a.
Husqvinna, f. Inhyses qvinna,
back-stugusitterska. [Isl. hüskona.]
(Daljunkaren) war född i Biörkesta sokn, hans modher
war ther een hwsquinna. Svart Kr. 104.
Husrad, f. Flygelbyggnad? then
huse-raadh som wij pläge ware vthi (på Linkö-
pings kungsgård) mötte ... förhögd och med
godhe skickelige herremak förbättredt blifwa,
och att man mötte kunne gå vtaf thet ene
maak vthi thet annet, then hele hussraad
longz igenom. RR 27/« 1546.
Husregemente, n. Husregering, f.
Israets barn uthi Samuels tijdh och till—
förende ... hafva varit under ett faderligit
huusregemente. J. Rudbeckius Kon. reg.
27. Fadher, modher, tiänare, pijgha, barn
eller andra sådana personer, the som til
huusregemente höra. A. Laurentii Hust. 7.
medh hwsregering ... är stor åhoghe, sorg
och wedermödha. L. Petri Krön. pred. D 8 b.
Jfr Husstånd.
Husråd, n. Husgeråd. [T. hausrat.]
Hwsrådh, boting, utensile, supellex.
Hel-singius. han köper och förskaffar sigh
sådant hwssrådh eller boohagh som tarffueligit
är. Schroderus Cogn. 29.
Husrådig, adj. Rådig, klok i
hushållssaker. een hwssrådigh quinna. Rolander29.
Huss, n. Spratt, skalkstycke. (Se Rietz
Hyss.) När thetta huss blef allom
uppenbart, Hvem tå ey logh, kan man väl veta
snart. Moræus 386.
Hussa,tr. 1. Föraktligt behandla, hundsa;
jaga, jägta. the fromme, Gudhfruchtighe
varda allestädhes tribuleradhe, vexeradhe,
las-tadhe, bastadhe, hädhadhe, försmädhadhe,
rychte, förtrychte, hussade. L. Laurent»
Pred. 22. the (sändebuden) bleffuo uthi
vä-ghen ... illa håldne medh maat och dryck,
hussade och hassade. Petrejus Beskr. 3:36.
Om theres frijheet bracht, Husset och hasset
bleffven ... Föriaget och fördreffven. Hert.
Carls Slakt. Kk 4 a. Aff allom är jagh hussat
och skussat. S. Brasck Förl. sonen L1 b.
(Jfr Aasen s. 968 hassa, jaga, drifva.) —
2. Hetsa. Jag hussade hunden på en stor
padda. Linné Vestg. resa 205. (Se Rietz
Hussa.)
Hussmock, n. Hussmycke, hustru. [T.
hausschmuck. Luth. 1524 hauszierde.]
hws-smocket scal vthdela rooff. Dav. ps. 1536
68:13. (Bib. 1541: hwsäran.)
Husstånd, n. Hushåll. [T. hausstand.]
Husståndet eller Husregementet, ther inne
ächta män och quinnor, föräldrar, barn och
tiänstafolck finnas. P.J. Gothus Hust. 85.
Husting, n. Husgeråd, bohagsting, man
tå hölt för ett herrlighit hussting
credentze-skijfver och skenkebord. Schroderus Liv.
685.
Hustjenare, m. (Abrahams) äldste
hws-tienare, then all hans tingist före stoodh.
1 Mos. 24:2. hugga wor wedh, dragha
vth-aff wåra skoo, eller annat sådant göra som
wåre daghlige hwstiänare göra plägha. O.
Petri Sakr. 10 b.
Hustukt, f. man wel måtte kalla henne
(Syr. bok) een Book om hwsstucht, eller om
eens froms hwssfadhers dygder. Försp. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
