Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hyre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 398 —
Hålla
Hyre, m. Herde. [D. hyrde.] Korna tre
gånger om dagen hemköras af de
skramlande hyrar til mjölkning. Linné Sk. resa
xi. Hyrar eller herdar gingo här med
fä-naden. Ders. 144.
Hyrehäst, m. Skjutshäst, skal ingen
fördriste sigh at... lengre bruka någen
hyre-hest, än som han medh Tavernere och then
hesten tilhörer betinget. Stjernman Com.
1:178 (1561).
Hyrkle? [Jfr hyrkla, bergskreva.
Vendell Ordb. öv. östsv. dial.] iagh (döden)
... åskynier i all rum och lönliga hyrkle.
J. Gyllenborg 6. all hemblige hyrkle och
vråer Upletar jagh. Arrhenius 157.
Hyrta, se H ö rta.
Hyrtan, f. (Förebrående, klander.) Så
skall iagh (Nemesis) ... som een ijlande
hvirffuel Fara foort medh straffet och "hyrtan.
U. Hjärne Vitt. 91. Se Hö rta.
Hys, n. Huserande? Hvad kriget fasligt
hys med sig i följe tager. S. Triewald 71.
Hys, interj. Ord som brukas när man
vill fösa eller drifva ut svin. Spegel Ord.
mine ährlige svijn ... Dee springa som
hior-tar när jagh säger hyys. S. Brasck Förl.
sonen K 4 a.
Hysa, tr. och intr. 1. Inhysa (bildh). Och
thenne knijfven tu hysa skall, At tarmerna
sqvaala på marken all. S. Brasck Ap. gern.
K 2 b. — 2. Bo, husera. [T. hausen.] Hösten
i hufvudet hyser. Stjernhjelm Here. 512.
här hys ey Morpheus, men hans broer
(Döden). Lucidor Bb l a. När pest och
dyran tijd i landet kommer hysa.
Rosenfel dt Vitt. 255.
Hyslig, adj. "Den man gerna hyser,
amabilis, vänlig, lätt att umgås med".
Stjernhjelm (Hammarskölds uppl. 293).
Lättia och Kättia, så heta the två, och
Flättia then yngste; Hjertans barn, god’ och
hyslige tärnor. Here. 106.
Hytt och mytt. Rubb och stubb, hela
surfven. [Mnt. hutte unde mutte.] huus
och heem i eld Upflogen är .. . koo och soo,
med hytt och mytt, är alt sin kos.
Stjernhjelm Fredsafl 9 intr. Aff vägen taga
rijk-sens skatter Med hytt och nytt (tryckfel),
medh saker, pick och pack. U. Hjärne
Vitt. 134. så funno the Spanier.. .(i
Amerika) en otrooligh myckenheet omyntat guld
och silfver, såsom ock guld- och silfverkiärl
... hvilket alt the medh hytt och mytt med
sig til Spanien bortförde. P. Brask Puf. 80.
Ther finner han ey hytt ell mytt (ej det
minsta grand), Så myckit han ther sökia
vill. R. Foss 250.
Hytta, f. Hydda, koja. [T. hütte.] the
funno keysaren liggiandes siuk uthi een
liten hytta. Petrejus Krön. 99.
Håd, n. och m. Hån, smälek. [Isl. had, n.]
fingo swenske men ey annad än spott och
hådh för theris skada. HSH 5: 6. Thet kann
hende ... thenn hådenn kommer tig heem.
Sv. forns. 1:826. Hvij håller du liten Magdill
För så .mycket hådh? 2:59. De lida så
mången hådenns ord. 2:452
Hådsmädelse, f. = Håd. ingen skall
them ... med någon oquedens ord eller
hå-smädilse belasta. Rääf Ydre 3:166 (1622).
Hådvita, tr. Hånfullt tillvita. [Fsv. [-hadh-veta.]-] {+hadh-
veta.]+} Vende nu therföre igen at hådhvijta
och förekasta oss the Skythers groofheet.
Skytte Or. A 6 b.
Håfva, f. Egendom, tillhörighet. [Mnt.
have; T. habe.] han sina högsta håffua, sin
aldrakäreste Son,... haffuer låtit stigha j wårt
kött och blodh, och en menniskia född warda.
A. Simonis P 7 b. Man handlar likaleds med
vänskaps ädla håfva. Eldh Myrt. 24.
Håg- se H o g-
Håla, tr. Hemta. [Mnt..hälen; T. hölen.]
skickandes ... vth tijt 3 rotar, tijt 5 rotar etc.
att håla något godt till lägret. Svart Kr. 167.
wåre vndersåther wilde än sielffue wrekie
samme öffuerwold (af Ryssarne) och håla
sådana theris schada hoss them igen. Fin.
handl. 6:218^(1542).
Hålakodö, interj. Vanställning af orden
hårda kors död. Boding M. Illparig 39.
Hål k, se Holk.
Håll, n. 1. Tag. Han sprang vt egenom
fenstret, tenckiandes sigh kunna fattao håll vti
ett päruneträ. Svart Kr. 152. — 2. Återhåll,
hejd. han (vägen) glijder all makelig utåt
Lutande, lätt til gångs, men brått och brattar’
åt ändan, In til dess där är intet meer håld.
Stjernhjelm Here. 297. — 3. Rigtning, kosa,
väg. drogh sitt radha (raka) håldh genom
skog och skiuul in emoot staden. L. Petri
Kr. 36. han hölt sitt straka (raka) hold fram.
Uti. på Dan. 229. — 4. Bakhåll, försåt.
AbiMelech ... satte håld in för Sichem medh
fyra skarar. Dom. 9:34. toogh han folcket
och skiffte thet j tree delar, och bestelte
håld på them j markenne. 9: 43. the hadhe
håld på (stodo i försåt för) honom när
henne j kamaren. 16:9. Tå woro j håld för
honom widh fem tusend Araber. 2 Macc.
12:10. — 5. Vakt. satte håll på alla wegar,
att ingen skulle them owitterligen komma
vth eller in. Svart Kr. 142. att the icke
skulle bliffua förraskade eller bespeijade,
satte the ett håll... wid Hooffua till ett
tusend man starckt. Ders. 144.
Hålla, tr. ’och intr. 1. Innehålla, holler
hanss konungxlighe eedh, thet han skall alla
retuisa elska oc gömma. Gust. 1 reg. 1:29.
thet hålla Historierna om S. Peder, at han
wardt vnder Keisar Nerone korssfest j Room.
L. Petri 3 Post. 24 a. — 2. Vidhålla, påstå,
styrka, koom ther inghen withne eller skæl
före, som lagligha beuisadhe thet hustrv
dorothea sagdhe, annath en som hoon sagdhe
siigh thet holla wilia med szin eedt. Gust.
1 reg. 2:98. — 3. Hålla före, tro, anse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
