Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Härja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härja
- 405 —
Härstråt
straffningen) moste thet achtat warda, at
straffet är ... ther effter som broten äro.
L. Petri Krön. pred. C 8 a.
Härja, tr. Plundra. Then som ... hatar
och härier, slåår och dräper sin nästa. L.
Petri Mandr. C 6 a.
Härjan, f. Härjning. Stjernhjelm Lycks.
är. 2 intr.
Härjanpilt, m. "Snapphane, röfvare"
(Spegel). Utplundra resande, som
Härjan-pilten plägar. Spegel G. verk. 140.
Härjansson, Härinson, m. (Se
Söderwall Ord.’, Kalkar Ord. Herjensøn;
Fritzner Ord. herjansson.) Brukades i bet.
bof, niding och äfven liktydigt med
Horen-son (se detta ord.) Tu (Räfven) haar hans
slecht aflijfvat, O tu otrogne Häriansson.
R. Foss 145. Tin Härinson, Gudh skal tigh
thet betala (att du, Räfven, misshandlat
Vargen). Ders. 231. Muncken giorde rätt,
om nå’n, Ty thet var helt gali stichta At
så mången (andlig man) förr måst plichta
För then stackars Her-jan-son (oäkta son).
Runius 2:21.
Härkläda, tr. Ikläda vapen. [Isl. [-her-klætia.]-] {+her-
klætia.]+} på thet the sit lif frimodigt skola
hätta ... Häärkläder Gud them sielf och them
så härligt rustar. Spegel G. verk 280.
Härkomma, intr. och tr. 1. Härleda sig,
härflyta. [T. herkommen.] den skada som
herkommer af deras försummelse.
Stjernman Riksd. 2:1866 (1680). thenna bön bör
hafva bätring med sig, som herkommer af
ett ångerfult hierta. Svedberg Catech. 468.
velståndet härkom af hans försigtighet
(förtänksamhet). Dödst. 318. the af latinen
härkomne ord, som länge sedan äre för svenske
gode erkände. Stjernhjelm Bac. Carol.
183. — 2. Åstadkomma, sådant igenom Gudz
nåd herkommit förtroende emellan mig. ..
och mine k. åhörare. Svedberg Ungd.
reg. a 7 b.
Härkomst, f. Afkomma, rote vår
här-kumpst platt uth, så at ingen skulle lefve
igen, som vore född af oss. Stjernman
Riksd. bih. 220 (1568).
Häriebröd, se Herlebröd.
Härlig, se Her lig.
Härlägre, n. Läger, fältläger, fem
A-moreers Konungar ... medh all theras
häär-läghre. Jos. 10:5. wij stadde äre vthi hans
häärläghre och daghliga medh honom kempe.
L. Petri Om nattv. F3a.
Härna, f. 1. Luf, lugg. Taga en i
här-nan, einen beym Kopff kriegen, ihm in die
Haare fallen. — 2. Härnan på skinn, das
Haupt oder Haupstück von einem Felle.
Lind Ord. Se Rietz.
Härnäst, adv. Nästan, nära nog. the
tage ... alt thet krigzfolk vdhi theris eed och
tieniste, som the offwerkomma kunne, Szå
att the hernest haffwe wäl till 30 fenicker.
Fin. handl. 7:112 (1544). man haffwer nu
hernest i thetta swinde wärdzlop icke stort
längre fridt, än thenn annen will. 7:113.
Giffwe gudt, att ther motthe änn nu komme
någer böther vppå, thet wåre nu hernest tidt.
7:115. Bisp Mortten en gammel och hernest
förliden man är. 7:150 (1545). Jagh haffuer
här näst gråtet migh öghonen vth. Jer. klag.
2:11. I aff Israels hws haffuen här näst
noogh bedrijffuet medh all idhor styggelse.
Hes. 44: 6. iagh weet här näst ingen rådh
medh idher. Gal. 4: 20.
Härordan, m. Härordning, härskara.
Förskreckeligh såsom en häärordan. H. Vis.
6: 3.
Härsk, Härsker, adj. [Jfr T. harsch,
E. harsh, Isl. herstr.] 1. Bitter, barsk?
Han var hcnom bådhe härsker och argh Och
förfolgde som een glupande vargh. Olfson
Tre vise män C 4 a. — 2. Sträf. En annans
härske röst (aigre fausset) så snarrad’ hees
och tvär Liksom när strengen falsk och
bågen osmord är. Düben Boil. sat. 19.
Härskap, n. Krigsföretag? [Jfr Isl.
herskapr.] dygden uthi krigzsaker beståår
icke så mykit ther på, at en begynnar något
härskap eller förhåller sigh ridderligen uthi
kamp och strijdh. Schroderus Pac. 300.
Jfr Herskap.
Härskraft, f. Krigshär, han skal komma
medh häärs krafft, och falla in vthi
Konungens feste. Dan. 11:7. skal han dragha
tijt medh stoor häärs krafft. 11:13.
skicke-lighe til strijdh j häärs krafft. 2 Krön. 26:13.
Härsköld, m. Vapenmagt, krigsmagt,
krig. [Isl. herskjöldr.] Danskemen aldrig
skole owerfalle swenske men med hersköld.
H. Brask (Gust. 1 reg. 1:294). Konung
Christiern wille med hersköld tagha riket in.
O. Petri Kr. 262. Turken åhr frå åhr medh
härsköld förwidgar sijn macht. Uti. på Dan.
295.
Härsmagt, f. Krigshär, häärsmachten
(var) tryhundrat tusend. 2 Krön. 26:13.
Härspets, m. I slagtordning uppstäld
krigshär. [T. heerspitze.] Christus ... sin
alzmechtiga Guddom och sin helga mandom
lijka som twå häärspetzer satt emoot wåra
ewigha fiender. P. Erici 3: 48 b. lijka som
en Konung medh twå häärspetzer skal han
slå dieffuulen. 3: 57 a.
Härspringa, intr. Härleda sig. [T. [-her-springen.]-] {+her-
springen.]+} föreböja slijk oordnjng, der af
lätteligen missförstånd och skadelige
conse-quentier med tiden måtte kunna härspringa.
Stjernman Com. 2:688 (1652).
Härstråt, m. och f. Allmän väg,
lands-väg. [T. heerstrasse.] en stoor fast stadh
... som j härstråtenne lågh, ther man jgenom
moste. 1 Macc. 5:46. förleggia (spärra)
häärstråten. 15: 41. wisa oss ... then retta
herstråten til wårt ewigha fädhernesland.
Balck Catech. B 3 a. Dygdenes stijg synes
trång och mörk dem låtom och blindom, Är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
