Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Härställa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här ställa
— 406 —
Hätskelig
doch en härstråt, den Gud sielfver han lyser
och leder. Stjernhjelm Here. 383.
Härställa, tr. [T. herstellen.] 1.
Återställa. senotråarne och de fäste delar från
sin slapphet blifva härstälte. Lindestolpe
Surbr. 20. jag troor intet gärna, at
suur-brunnen kan härställa något, som in i sielfva
örat.. . kan vara rubbadt eller sönder. Ders.
33. Krymplingar, borttagne och de som hafva
krampen blifva offta vid suurbrunnar
härstälte och helbregda. Ders. 50. — 2. Refl.
Inställa sig. manandes och förmanandes
hvar och en adeligh tapper riddersman,... at
han sig på platzen ville härställa.
Stjernhjelm Lycks. är. Cartel.
Härställare, m. Återställare. Moliere
bör och kan räknas för härställare och
up-hofs nan til våra tiders bästa och allmänt
gillade skådespel. Härställare var han,
emedan Plautus hade beredt honom vägen, och
fölgde han dennas Latinska comoedier uti
några af sina stycken. Tessin Bref 1:324.
Härt, adv. iag ... reest härt och tvärt
(hit och dit), och proberat det ena
(mineralvattnet) effter det andra. U. Hjärne Vatt. 5.
Häsk, n. Hushåll, matlag. (Se Rietz
Häske.) Ther var ei något häsk, tit Adam
kunde flytta, At hålla bolag med, och så
inhyses sitta. Spegel Öpp. par. 4.
Häskelig, adj. Hisklig, itt sådhant
vaan-skapelighit monstrum och hädskelighit
spec-tacel. Phrygius 2 Likpred. C l b. Jfr
Häs lig.
Häsla, Hässla, f. Bundt, knippa lin eller
hampa. (Se Rietz.) hässla, globus lini.
Comenius Tung. index, om någon oren
eller skör hampa vore uti bunten eller häslan
inkommen. Stjernman Com. 5:481 (1694).
Häslig, Hädslig, Hätslig, adj. Hätsk;
förhatlig, vidrig, hemsk. [T. häszlich.]
hädz-lig ilfundigheet. L. Petri Kyrkost. 86 b.
ingen last (är) leedare, hätzligare och
stygge-ligare (än dryckenskapslasten). Dryck. D 6 a.
thet stora hetzligha affgudherijt. Hos. 9:7.
then hässlighe vatuormen Hydra. L.
Laurentii Pred. 3. Mijn ("Fältskräcks") moder
är then hijsklig mörcka natt, Sielf är iag
bleek och häslig. Stjernhjelm Fredsafl
3 intr. När Mars ... hade mig (jorden) sig
underslaget, . . . Hvad var iag tå? Stygg,
hässlig och af litet lijf. Ders. 17 intr.
jorden var too.m, häslig, mörk och öde. Spegel
G. verk 33. Ther flöög een drake fram så
häslig at iag ryste. Ders. 86. then häsliga
Medusa. Ders. 163. De som hafva ...
hesliga ansichten som spetelska. U. Hjärne
Under. 29.
Häsliga, Hädsliga, Hätsliga,adv. Hätskt.
han på sijdstonne begynte bruka Spådom och
Truldom, then han doch sielffuer tilforenne
så hädzliga förfolgt hade. L. Petri Vigv. B 4 b.
dieffuulens anslagh och list, medh hwilka
han så hätzligha går oss effter. Dryck. C 8 a.
Häslighet, f. Fulhet, otäckhet. [T. [-häsz-lichkeit.]-] {+häsz-
lichkeit.]+} Ormens häslighet.. . skrämer folk.
Spegel G. verk 241.
Hästalopp, n. Så kallades den forna
plägseden att underhålla kronans hästar
på det sätt, att de fördes frän den ena byn
eller gården till den andra för att utfodras
några dagar i sänder på hvart ställe, intill
dess hela distriktet var genomgånget. [Isl.
hestahlaup. Se Gust. Adolf Skr. 644.]
the maagha j thetta aareth vara frij för
riddare hestaloop saa med skæl at huar bondhe
j samma hærede iij (21/s) span korn för
hestaloopet oss giffua schal. Gust. 1 reg.
3:304. wij icke ære fortencthe ath latha
lösa thet hestalop vtj theris fögtrj för
penin-gher, vthan vele skicke nogra hesther ther
nid som fordringhen vthlopa skwla. 4:50.
när någen bonde icke förmår uthgöra sine
uth lågor så snart som arrendatoren vil, låter
han löpa sine häster till honom till foders,
och tagher en part till hvar häst om natten
een skäppa sädh ... Hvarföre befalle vij våre
statthållare, att the . . . ingalunda tilstädia
sådant hästelopp. Stjernman Riksd. 1:804
(1627). — Kallades någon gång äfven
Foderlopp.
Hästavärja, f. Hästtäcke ("hästvar")?
[Jfr Isl. verja, ett slags kappa, kapprock.]
Centunculus, ringa och besmittat cläde
så-såom hestaweria. Var. rer. voc. E 8 a.
Hästebotare, m. Hästläkare, djurläkare,
veterinär, hästebotare, veterinarius.
Comenius Tung. index.
Hästekläde, n. Hästtäcke, hästeklädhe,
instratum, obstragulum. Comenius Tung.
index.
Hästeskärra, f. Hästskramla. så rädd,
som hästen för hästeskärran. Linné Sk.
resa 144.
Hästestjerna, f. Plåt till skydd för
stridshästens panna. Skal en plåtslagare
giöra en full kyritz medh try streck stycker
och en häststiärna. Stjernman Com. 1:796
(1622). ett complet harnesk sampt
heste-stierna. HSH 34:112 (1657).
Hästestånd, n. = Hästalopp. thet
heste stånd som i plictughe äre att holde i
thenne landzende. Gust. 1 reg. 7:10.
Hästetränke, f. Vattningsställe för
hästar. .[T. tränke, f.] Lytke ... beskedde
Svante (Sture) til at förbijda sigh ther hardt
uthan för Lowenburgh, vidh en hestetrencke.
Tegel Gust. 1 hist. 2:5.
Hätska, f. Hätskhet. I foräldra j skolen
icke vpueckia idhor barn til ilsko, argheet
och wredhe, ther hedzska och bitterheet
aff-kommer. O. Petri 2 Post. 32 a. wij wilie
nw vm thenna stycker icke yttermera tala,
på thet at icke tenckias skal, at thet skeer
aff någhon hätsko. Sakr. 32 a.
Hätskelig, adj. Hätsk, allés vore
hedz-skelige fiende K: Cristiern. Gust. 1 reg. 1:249.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
