- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
407

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hätskeliga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hätskeliga

- 407 —

Högballe

Hätskeliga, adv. Med hätskhet. the tala
hätskeligha emoot migh. Ps. 109:3. han så
hätzkeligha drap sin brodher. Vish. 10:3.

Hätskelighet, f. Hätskhet. theres
ondz-ske och hedzskelighet. Fin. handl. 7:91
<1511).

Hätslig, se Häslig.

Hätta, tr. Våga, äfventyra. [Isl. hætta.]
the sitt lif frimodigt skola hätta. Spegel
G. verk 280.

Hättotimp, m. Qvinnomössa. Orarium,
hetto timp eller stola. Var. rer. voc. E 6 a.
Hettetimp. Dipl. Dal. 3:66 (1547).

Höberga, intr. förtorkas thet (gräset),
förr än man höbergher. Job 8:12.

Höfd, n. [Isl. höfud.] 1. Hufvud. Han
baar en krantz å sitt höfd. Stjernhjelm
Here. 42. — 2. Hufvudman, styresman, vijse
höfder, I som sittie vid rolet (rodret) här i
verlden. Fångne Cup. 7 intr.

Hof la, tr. Hy fia. Therföre höfflar iagh
them genom Propheternar. Hos. 6:5.
höff-lat trää til bielkar. 2 Krön. 34:11. til hofva
är list, bedragerij, falskheet... så gäfft och
gängse, at then som icke väl höflat är, moste
liggia baak om bänken. Schroderus
Hof-lef. Ii5. Man bör låta ligga det man
utkastat (det utkast man skrivit): öfverse det då
och då: höfla, fila, stryka ut, sätta til.
Dalin Vitt. II. 6:197.

Höflig, se Höfvelig.

Höfta, tr. Hasa. the (Romarne) hadhe
väll lärdt... at höffta them (elefanterna) och
hugga medh svärden senorna aff.
Schroderus Liv. 617. månge aff hestarna ... vordo
aff the Macedonier höftade. Ders. 864.

Hofva, impers. Höfvas. [Isl. hæfa.]
Thet höffuer ock så wel, at man ... talar om
Gudz ord. L. Petri Dryck. E 7 a. han
be-tenckte sigh altså, som ock hans stora ålder
... wel hööffde. 2 Macc. 6: 23. thet höffde
honom. Ebr. 2:10. Dagligit öfverflöd uti
maat och i dryck höfver ingom.
Stjernhjelm Here. 313.

Hofva, f. Hvad som anstår någon, är
tjenligt eller lämpligt för någon, wel
lidan-dis wore at war nådige herre gaffue honum
(grefven af Hoya) med sin syster it stycke
læn epter hans höffua. Gust. 1 reg. 1:260.
schal han ... beholla for:da kwngxberkara
(Kungsbarkarö gård), om wij formerkie at
han hans höffua ær. 2:7. Hon them
(skänkerna) så skifftad’ uth, at hvar sin hofva fick,
Och ingen oförnögd från hennes åsyn gick.
Lagerlöf 51.

Hofva, tr. Behöfva. Så hofva länge
de ej kammerater vänta. S. Triewald 10.
Så höfde du ej nu den skymfen undergå.
Dens. 41.

Höfvelig, Höflig, adj. Som höfves,
höf-visk, anständig, skicklig. Thet är icke
höff-uelighit, at tagha brödhet jfrå barnen och
kasta thet för hundanar. Matth. 15:26. Så

wil iagh ... at quinnonar prydha sigh j
höff-uelighom klädhebonat. 1 Tim. 2:9.
hinder-listigha och skadheligha förslagh och vpsååt
vnder höffueligit och fagert sken förhanden
äro. Uti. på Dan. 228. När han nu hade
pancketeradt i Norige så lenge han kunde
tenckia höffueligit wara. Svart Kr. 107. Vij
ingen större åhoga, omsorg eller bekymmer
achte oss vara anten höflig eller nödtorftig,
än vårt fädernesrijkes och undersåternes
väl-ferd. Stjernman Riksd. bih. 247 (1597).
Höfligit folck (civiles) slekia icke läpparne
medh uthräckta tungo, uthan medh serveten
stryka them aff. Comenius Tung. 559. må
man undertijden läsa någon poet eller andre
höffiige Fabuler. Brahe Oecon. 17. en
höfligh comoedia. Chronander Surge A 2 a.

Höfveliga, adv. Höfviskt, anständigt.
hålla sigh något höffueliga och reenliga medh
sijn klädhen. L. Petri Dryck. D 8 a.

Höfvelighet, f. Höfviskhet.
mennisk-ligha ordningar ... hwilke til godh skickelse,
höffueligheet och tucht tienlighe äro. L. Petri
Dial. om nattv. E 1 a.

Höfvisk, adj. 1. Passande, lämplig,
tillfyllestgörande. han fåår en höffueesk boot
for thet hogmodh wij honom medh syndenne
giordt haffue. O. Petri 2 Post. 63 a. — 2.
Som hörer till hofvet, artig, sirlig. [T.
höfisch.] Konung Herodes ... skenckte then
höffuitzka dansserskona S. Johannis hoffuud.
P. Erici 2: 313 b.

Höfvitsmän, m. 1. Hufvudman, förman.
Konungens j Egypten höffuitzman öffuer
skenckerna, och höffuitzmannen offuer
bakarena. 1 Mos. 40: l. the woro höffuitzmän
j slechternar, och stodho öffuerst ibland
them. 4 Mos. 7: 2. — 2. Kapten, ther
öfversten lagha förfall hadhe, skal hans öfverste
leutenant sådant alt (ang. utskrifningen)
beställa. I lijka måtto hvar höfvidzmannen
feelas, äger hans leutenant stå uti thet så väl
som alt annat fänikan före. Gust. Adolf
Skr. 13. Vid hvarje fänika utgjordes befälet
af en höfvidsman (hopman, hauptman).
Hamilton 128.

Hög, m. Josua brende vp (staden) Aj och
giorde en högh (grushög) ther aff. Jos. 8:28.
the komo til the höghar (höjder) widh
Jordan. 22:10. bergh och höghar... och dalar.
Hes. 36:4.

Hög, adj. itt stoort, starckt och höght
(högväxt) folck. 5 Mos. 2:10. then höga
schola i Wittenberg. Svart Kr. 92. Nu min
Hercule kom, utan högre, (ytterligare)
be-tänckiande fölg migh. Stjernhjelm Here.
259. — Åt högsta, högst. Wårt liff warar
siwtiyo åår, åt högsta ottatiyo åår. Ps. 90:10.

Högaktig, adj. Högdragen, den
högach-tiga person fru Catharina Magnus dotter.
Stjernman Riksd. bih. 196 (1568).

Högballe, n. Han (den aflidne
konungen) glädies nu uti det eviga Högballe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free