Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Högbelle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Högbelle
— 408 —
Hökeri
Eurelius Vitt. 63. Högballe kalla
Daal-bönderna den lustigaste tijden om åhret
någre vekor förr och någre effter
sommar-soolståndet. Ders. 76. (Se Rietz Hobal.)
Högbelle, f. Härlighet, prål. [Fsv. [-högh-bälde.]-] {+högh-
bälde.]+} Christus vndfaller thenna
werlden-nes ähra och höghbelle. L. Petri Dial. om
mess. 53 a.
Högelig, adj. Stor. så framt j icke vele
lijdha ther högielig straff före. Gust. 1 reg.
4: 273. creaturens högheligha åstundan wenter
effter, at Gudz barn skola vppenbaras. Rom.
8:19.
Högeliga, adv. Med hög röst. gick vth
mitt j stadhen ropandes högheligha. Esther
4:1.
Höghet, f. för hans klookheet stillar sigh
haffzens högheet (svall, höga vågor). Job
26:12. sigh böya moste all högheet, och
sigh ödhmyuka hwadh högdt är ibland
men-niskionar. Es. 2:17. wij kulslå the anslagh
och all högheet, som sigh vphäffuer emoot
Gudz kundskap. 2 Cor. 10:5.
Högloflig, adj. Herren är stoor och
hög-loffligh. L. Petri Dav. ps. 48:2. thenna
höghloffligha Jungfrun (Maria). 3 Post. 60 b.
Gudh ingen ting på biudha och befala kan,
med mindre thet är gott, ährligit och
hög-loflighit. Om nattv. B 6 a. låta henne komma
til höglofligit (högadligt) gifftermåhl. Kr. 74.
Högmod, se Hogmod. — Förekommer
någon gång som m. Vår högmod redan var
på högsta trappan stegen. Borneman 20.
Högmägtig, adj. Herren är högmektugh.
O. Petri Men. fall A 6 b. Högmegtigh
(stor-mägtig) forsthe. Gust. 1 reg. 4: 45.
Högmech-tighe Felix (landshöfdingen). Ap. gern. 24:3.
Högmägtighet, f. 1. Magt. hans (Guds)
högmektogheet haffuer inghen ända. O. Petri
Men. fall A 6 b. — 2. Såsom en furstlig
persons titel, eders högmegtigheth. Gust. 1 reg.
4: 44.
Högmäle, n. Högmål. vm någenn
Danne-man iblandt eder någen märckelig eller
hög-mälis clagemål hade. RR 26/t 1544. högmäles
saker, ärender. L. Petri Mandr. B l a.
Högmält, p. adj. Eloquens. Comenius
Tung. index.
Högprisad, p. adj. Abraham then
hög-prijsadhe fadhren åt mykit folck. Syr. 44: 20.
Therföre werdiges Konungen see til sakena,
och effter sina höghprijsadhe mildheet
lan-dena och hela wåro slechte j thenna saak
rådha och hjelpa. 2 Macc. 14:9.
Högprislig, adj. Laudatissimus.
Comenius Tung index.
Högräknad, p. adj. Högt skattad, thet
som för menniskiom höghräknat är, ther
stygges gudh wedher. NT 1526 Luc. 16:15.
Högsinnad, p. adj. Högmodig. Biwdh
them som rike äro j thenne werldenne ath
the icke äro höghsinnadhe. NT 1526 1 Tim.
6:17.
Högskola, f. när Paulus kom til Atheen,
disputeradhe han alle daghar j the Höghe
Scholan. Lælius Res. 2:98. Höghscholan,
then man kallar Gymnasium. Laurelius
Kyrkord. 457.
Högslägtad, p. adj. Högättad.
Högsläg-tad är jag nog, af gammal kunglig stämma.
Kolmodin Qv. sp. 2:345.
Högstol, m. Cathedern eller högstolen.
J. werwing 1:219.
Högsynt, p. adj. I ans. till sin höjd
synlig på långt håll. Thet konungzlighe
tiellet (tältet) slogs up innan om vallen
uppå en höghsynt klint (auf einen grossen
und sichtigen Hiigel; in conspecto maxime
tumulo). Schroderus Liv. 429.
Högsäte, n. Onda fogdar pläga settia
herran aff högsätet (tronen). O. Petri Kr. 170.
Högt (jfr Söderwall höghp), i uttr.
upp i h., i höjden, itt offer eller en gåffua
til Gudz tienist, heter för then skul heffoffer,
at man hooff thet vp j högdt. 2 Mos. 35: 21
(glossa). Then som kastar en steen vp j
högt, honom faller han nedher vppå
hoffuu-dhet. Syr. 28 (27:23) så offta Hans Nådz
... befallningesmen komme ther vp, wore the
(Dalkarlarne) strax redebogna att lyffta yxene
vp i högt. Svart Kr. 117.
Högtrafvande, p. adj. Högdragen. [T.
hochtrabend.] Jagh var ödmiuk, men nu
stålt och högtrafvande. Schroderus Hoflef.
260.
Högtrafvenhet, f. 1. Högdragenhet.
Po-lackerne för högtraffuenheet skull intet
ach-tade förlängia samma stillestånd, medh
mindre thet skedde effter theras vilja. J.
Bot-vi di Likpred. E 3 b. — 2. Högtrafvande stil.
(Poeten) Philedors högtrafvenhet. Broval-
lius 8.
Högvårdande, p. adj. Högvigtig. the
höguårdendis riksens ærande. Gust. 1 reg.
4: 184.
Högvårdnad, m. Hög familj, gudh ...
bevare vår nådige förste,... Bevare och hans
högvårdndde. Hund Er. 14 kr. v. 488.
Högvärdig, adj. then höghwerdigha
iom-frwn, iomfru Maria. O. Petri 2 Post. 183 a.
thet högwerdigha Sacramentet. L. Petri Dial.
om nattv. G 6 b.
Höjd, f. Offerställe (i bibeln). Konungen
gick bortt til Gibeon til at offra ther, ty ther
war een herligh högd. 1 Kon. 3: 4. brende
vp Höghdena, och giorde henne til stofft.
2 Kon. 23:15. the haffua bygdt höghder til
Baal, til at vpbrenna sijn barn Baal til
brenneoffer. Jer. 19:5.
Hökanäf, n. Höknäbb. Både ryttare och
fotfolk hade svissare vid sidan, något krökt
mot udden. En sådan kroksabel kallades
slaghök eller hökanäf. Röding 156.
Hökeri, n. Minuthandel. [T. hökerei.\
hökerij med tvål, handskar och annat
sådant. Stjernman Com. 2: 534 (1648).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
