Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hökra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hökra
Hörnig
Hökra, tr. Sälja i minut. [T. hökern.]
Fadren hökrar fläsk. S. Triewald 19.
Hökrande, n. de som med krämerij och
hökrande omgås. Stjernman Riksd. bih.
318 (1640).
Höl, n(?). Hola, f. Håla. [T. höhle.]
Mörksens grundlöse gruftar och höhl.
Stjernhjelm Fångne Cup. 4 intr. Andar, som i
marken, Berg och jordennes höhl... pläga
vistas. Ders. 7 intr. stinga sina hand in vthi
en Basalisks hölö. L. Petri Jes.proph. 11:8.
Hola, se Hy la.
Hölja, tr. 1. Öfverhölj a, betäcka. Tå
toogh hon mantelen och holde sigh. 1 Mos.
24: 65. hon holde offuer honom en mantel.
Dorn. 4:18. hon ... holde på honom. 4:19.
man holde honom medh klädher. 1 Kon.
1:1. — 2. Dölja. Konungars rådh skal man
tiya och hölia. Tob. com. F 3 b.
Hölster, n. Hylsa? skraapa ihoop toom
skaal och hölster. Balck Catech. C 5 a.
Hönefred, m. Stillestånd, vapenhvila.
Hans Kon. Mt.... icke kunde fulkombligen
förlata sigh uppå the Småleningar, eller lijta
förmycket på then dagtingan eller hönefredh,
som medh them giord var. Tegel Gust.
I hist. 2:162. wår Religion haffuer allenast
en hönofridh. A. Andreæ Försp. till L. Petri
Kyrkost. B 4 b. vij nu uthöffuer sextiye åår
ingen beståndigh och varachtigh fridh hafft
haffue, uthan så snart fridzens Gudh haffuer
oss hulpet til någhon liten hönefridh, så
haffuer then förbannade Bösewichten, then
gamble Draken och Fridzförstöraren ... på
oss hitzat andre hätzske fiender. L.
Lauren-tii Nyårspred. D 2 a.
Hönonäste, n. Fogelbo. mijn hand
haffuer funnet folcken, lijka som itt hönoneste.
Es. ][Ö: 14.
Hönsedån, n (?). Ett slags svimning.
Hon (aloen) plägar hönsedån och benas
gärning (rosen) hindra, Håll, rykningar och slag.
Rudbeck d. y. 135.
Hönsgäld, m. Hanegäll. [Isl. galdr, [-galande.]-] {+ga-
lande.]+} Gallicinium, hönsagäld. Var. rer. voc.
A 5 b. j weten icke när Hwssbonden
kommer, antingen om afftonen, eller midnatz
tijdh, eller j hönsgälden, eller om morghonen.
Marc. 13:85.
Hön sk, adj. Hånfull, spefulll. [T. [-höhn-isch.]-] {+höhn-
isch.]+} hon (Invidia)... gör sig spotsk och
hönsk På baken, huar hon kan.
Stjernhjelm Parn. tr. 2:7.
Hör, n. Gehör, hörsamhet, åtlydnad,
uppmärksamhet. Om wij vore (våra)
for-ordinerede munstherherrer... schickade
no-get tiil ath handle med hopen ... (skall man
dem) liud eller höör giffue. Gust. 1 reg.
10: 47. godemenn, som hoss thorn hör och
audientz haffue. Fin: handl. 5:340 (1537).
inge frelsestnän eller hofmän hafwe något
höör hoss almogen. RR w/io 1542.
foug-terne haffwe föge höör med the bergzlag.
RR u/7 1543. Jagh vill migh hålla som en
Dannequinna bör, giffue eder altijd lydighet
och hör. Doct. Simon 10. skal man geffua
sådanom lärarom intet höör, som öpna
dö-rena och porten gaaffuelsvijdt för vårt
för-derffuada kött. P. J. Gothus Rel. art. 354.
ändoch thesse folcken för keysaren sigh
beklagade, funno the lijkväl intet höör.
P. Brask Puf. 290.
Höra, tr. Höra till, höra på, lyssna
till. Tala, ty tin tienare hörer til. 1 Sam.
3:10. Ah Herre lät tijn öron höra til tin
tienares böön. Neh. 1:11. Hörer til all folck,
achter här vppå alle. Ps. 49: 2. — Höra u tr
utforska, förlåt tigh icke ther på, om han
tigh fast wenlighen är, Ty han försöker tigh
ther medh, och medh sina liuffligha åthäffuor
hörer han tigh vth. Syr. 13:14. — Låta sig
höra, utlåta sig. Och lät Her Thure
Jonson sigh offta höra, at hvar han hadhe tw
eller try tusend man, tå ville han tvinga och
intaga heela Sverige. Tegel Gust. 1 hist.
1:255. — Part. Hörd, som har gehör hos
någon, hörsammad, åtlydd. (Jfr Hör.) Och
brukadhe han mykit biscop Mattz och Heming
Gadd... til at handla med bönderna, ty the
bådhe woro mykit hörde med them. O. Petri
Kr. 324.
Hörare, m. Hypodidascalus, hörare eller
. . . vnderlärare. Var. rer. voc. C 6 b. När
någor Scholemestare haffuer flere dieknar j
Scholan, än han sielffuer allena wel bestå
kan, och för then skul behöffuer hielp, må
han tå (effter som sedher haffuer warit)
tagha sigh til Hörare och medharbetare,
hwem eller hwilka ibland the andra honom
ther til synes wara beqwemligast. L. Petri
Kyrkord. 90 a.
Hörg, m. Hög, hop (af sten, malm).
[Isl. hörgr.] i godemen vel måge bruka
edert beste szå lenge in på then nya
gruff-uon eller på soffringe hörierne huar j kunne.
Gust 1 reg. 9:258.
Hörig, adj. Hörsam, lydig. Abraham
haffuer warit minne röst hörugh. 1 Mos.
26:5. han Gudhi hörigh war. Försp. till
Rom. I barn, warer hörighe idhra föräldrar.
Eph._ 6:1.
Hörlig, adj. Hörbar. Der uppå röstas ...
doch icke medh hörligh röst, uthan hvar för
sigh skrifver sin vahlröst på en zedel.
Empo-ragrius 227. .
Hörn, n. Lät gå hijt fram all hörn aff
folcket. 1 Sam. 14:38. (Luther: haufen. Öfv.
1878: höfvitsmän.)
Hörne, n. [Mnt. horne; Isl. hyrna, hörn.]
wora söner vpwexa såsom plantor j theres
vngdom, och wora döttrar såsom vtstofferat
hörne lika som palacier. Dav. ps. 1536 144:12.
(Bib. 1541: swalar; Öfv. 1878: hörnpelare.)
Hörnig, adj. Försedd med horn. [T. hörT
nig.] Hammons hörnig bild. Liljenstedt
Christ. B la.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
