Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hörningsmössa ... - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hörningsmössa
— 410 —
Ibäring
Hörningsmössa, f. Biskopsmössa. [Jfr
Isl. hyrningr, behornad man, spefull
benämning på biskop iklädd mitra.] Stjernman
(P. Svarts hist. om Vesterås bisk. 33).
Hörsel, f. 1. Hörsamhet. (Jfr Hör.) på
dett han (ståthållaren) deste bättre hörsseli
hafua må medh Fougden. Landt. instr. 147
(1620). — 2. Åhörande, gehör. Frommas
röster blott hos Gudar hörssel finna.
Malmborg 550. Sänningeboden anhöllo om
hastig hörsel (audiens). /4s. Ban. 1:413.
Hörta, Horta, Hurta, Hyrta, tr. Drifva,
pådrifva, mana, uppmuntra. [Mnt. hurten,
Eng. hurt, stöta.] Hörta, drifva opå, hortari,
Ital. urtare. Stjernhjelm Ordlista till Here.
han manar och trugar, han hörter och yrker.
Here. 237. gniszla de leede helfvetes
hundar, Gifvandes acht uppå den arm’ och
älen-diga siälen, Som utaff dem till Stygia sent
skall hörtas. U. Hjärne Vitt. 83. du ähr
{den) blandh Gudar, Som pläger straff och
hyrta Missgärningar och synder. Ders. 103.
hans ... välöfvade lärdom, Hvar medh han
syntes så könliga trotza och hyrta all andra.
J. Gyllenborg 5. Nu dristar iag mig ej
at blifva länger borta, Ty iag förmerker thet
at Juno börjer horta Och liufligt kalla mig.
Spegel G. verk 198. O kärlek, kan tu ock
så tämja til och möka En rygg, som krokot
är, och yttermera kröka? Kan tu en tungan
kropp så hörta? Kolmodin Qy. sp. 1:92.
Hon hurtar them til dygd och allehanda
slögder. 1: 306. Hon har ej lärt at känna sig,
hvad hon går före; men kommer hon til en
elak gumma, en gammal moster,... så vet
hon strax at hurta up henne. Dalin Vitt.
6: 338.
Hös, m. och n. 1. Skalle, hufvud. [Isl.
hauss, m.] Hade jagh henne hafft, jagh
skulle henne så Hafva klämt och henne så
häfftigt angripit, At ögonen skulle uthur
höösen krypa. S. Brasck T. krig. C 3 a.
Min hjerne ska drypa hvarken ur höös eller
byx. Tidfördrif A 5 a. Sijr någon andras fehl,
måst’ han haa flere rumm I höset, än som
hvar hans torra hierna ligger. Lucidor
Hh 1 b. — 2. Käke. vtsloghes tre tender uur
hans höse. DipL Dal. 3:73 (1548).
Hösa, intr. Ösa. medh . .. skopa- eller
embar hösa. Comenius Tung. 583. jag fikes
änn ur Aganippe hösa. Rudbeck d. y. 39.
Höskräcka, f. Gräshoppa. [T. [-heu-sehrecke.]-] {+heu-
sehrecke.]+} han haffuer födt sigh aff
höö-skräckiom och wilhonig. P. J. Gothus Synd.
speg. E1 a. onda diwr, såsom paddor, lyss,
höskräckior. Enchir. D l b.
Hösmål, n. Hösmolk, höfrö, ränsa tina
måsafulla engiar medh een skarp harff, och
sedan måsan är väl upriffven, tå slå ther
höösmål uthi, synnerligen aff väplingzfröö,
så får tu mycket grääs. Colerus 1:320.
Hota, tr. Hotas, dep. Hota. [Isl. hæta.]
höta tinom hals medh knijffuenom. L. Petri
Sal. ord. 23:2. (Bib. 1541: sett en knijff på
tin hals.) När min son sticker an sitt bloss
och böriar at höta, Tå måst Jupiter hämma
sin eeld, sitt dunder och åskia.
Stjernhjelm Fångne Cup. 3 intr. gambla,
fallutande furu Hötte mig altomkring, när vädret
ruskad’ i skaten. U. Hjärne Vitt. 165. de
töras intet yppa det, emedan bergråån eller
annat slijkt troll haar hött dem. Anl. 55.
å dheras (krigsmännens) fäldt dhem höter
hela dagen En synligh dödh medh brand,
medh boyor, trotz och tvång. Wexiö ni us
Vitt. 413. the höthess med vpresningh. Gust.
1 reg. 4:136. Tå wij i hoop komme, gåfue
the ond ord wth, och höttes på alt ondt.
Rääf Ydre 3:410 (1594).
I
I, prep. 1. Till. förde them ... vthu
Cal-dea, på thet the skulle fara j Canaans land.
1 Mos. 11: 31. Therföre skole j ropa j
himmelen, at j jfrå fiendanar måghe holpne
warda. 1 Macc. 9: 46. — 2. På. tu wandrar
j hans wäghar. 5 Mos. 8:6. han taladhe
medh oss j wäghen. Luc. 24:32. ther stodho
ganska mong trää j strandenne. Hes. 47: 7.
skickadhe (ordnade) folck alt om kring
lägh-ret j wacht. 1 Macc. 12:27. Tu som bryter
nedh Gudz Tempel, och bygger thet j tree
daghar vp. Matth. 27:40. — 3. Ibland, tu
äst minst j all folck. 5 Mos. 7: 7. the
för-ståndighe j folcket. Dan. 11: 33. — 4.
Pleo-nastiskt. Herren bönhörde migh än j then
gången. 5 Mos. 10:10. hon j then ena
daghen allenast leffuer effter andeligh Lagh,
och j then andra allenast effter werldzligh.
Försp. till G. T. 3 b. j thenna daghen föllo
... tusend män. 1 Macc. 9: 49. bleffuo ther
j någhon tijdh. Ap. gern. 15:33.
I, interj., se Ih.
Ia, se Ya.
Ibland, prep. 1. Emellan. Adam
vnd-stack sigh ... j bland trään j lustgardenom.
1 Mos. 3:8. haghel och eeld foro jbland
hwart annat. 2 Mos. 9: 24. — 2. Till.
Herren skal senda ibland tigh (Israels folk)
armod. 5 Mos. 28:20.
Ibäring, Lbärning, f. Väft, inslag (i
väf). Ijbärning, Trama. Schroderus Lex.
93. Väfvaren skiuter väfftet (ijbärningen) in
i varpen (ränningen). Comenius Tung. 500.
Ibäring. Lind Ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
