Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Id ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Id
— 41! —
Idken
Id, f. och n. 1. Arbete, göromål,
sysslande. [Isl. ß, f.] Flättia skal vara tijn ijd,
och Flättia skal vara litt arbet. Stjernhjelm
Here. 117. thess (silkesmaskens) ijd är artigt
spinna. Klingdikt. Hennes (girighetens)
id är på alla väger ihopkrafsa rikedomar.
Hermelin C 3 b. Då var en qvinnas id
på råcken sin at spinna. Palmfelt Qv.
skol. 5. Kundskapen aflas af id, och arbete
lönas af äran. Vitt. 376. — 2. Flit,
sträfvande. Bedh Gudh medh ijdh Om nådh
och frijdh. U. Hjärne Vitt. 100. vår hog
leker och vår id ligger alt på fremmande
seder. Svedberg Schibb. 411. Gudeligit
id. Ungd. reg. 78.
Id, m. Ide, hide, bo, näste. [Isl. hiö,
iöi, n.] vti thett trä bygger iag minn idh.
H. O. Visbok 8.
Idel, adj. Tom, förgänglig, fåfänglig.
[Mnt. idel; T. eitel.] en ijdel dröm. P. J.
Gothus Skrift, sent. P l b. i krijg och örlog
... kan man vinna een ijdel ähra och snart
försvinnande roos. Stjernhjelm Lycks. är.
3 intr. Heela verldsens idla flärd Är them
from mom sorg ey värd. Columbus Poet.
skr. Dia.
Idel het, f. Fåfänglighet. [Mnt. idelheit;
.T. eitelkeit.] rijkdom, verldslig pråhl, den
som förachta kan Een sådan ijdelheet, den
är en lycklig man. Rosenfeldt Vitt. 236.
Idelig, adj. [Mnt. idlich, itlik.] Hvar i.,
hvar och en, hvar enda en. Våde-eeld
up-kommer af hvar ijdeligh gnijsta, om tu thet
tilstädier. Comenius Tung. 44.
Ider, m. Ånger, man retteliga kenner
sina synder, haffuer therföre ijdher och ånger.
L. Petri 1 Post. b Q b.
Iderfull, adj. Ångerfull, all betungat och
ijdherfull hierta. P. Erici 5: 21 a.
Iderliga, adv. Ideligen. [Isl. idurliga.]
hon skal idherligha bidhia och icke låta aff.
O. Petri Men. fall F 7 b.
Idig, Idog, adj. 1. Flitig, idighe och
konstrike handtvärkzmän. J. Rudbeckius
4 Pred. D 4 b. en ijdig och arbetsam man.
Verelius Götr. 32. Fåfengt haar iagh varit
ijdig. U. Hjärne Vitt. 156. menniskior som
något ijdhoga äro til at göra godha gerningar.
Falck 81 b. — 2. Idelig, ständig, en
hiske-ligh ostvind Uprijfver ijdigt regn. J.
Gyllenborg 5. Vinskåln ... halfnötter af idiga
bruket. Palmfelt Virg. 23.
Idigt, adv. Flitigt, ideligen, han entlig
hade funnit det på sina egna ägor, som
han så ijdigt annorstädes sökt. U. Hjärne
Vatt. 5. han idigt suckade åth himmelen.
Vitt. 35.
Idisla, tr. Ideligen tugga. Betras (betels)
bittra blad the älskas ... i China ... Ty herre,
fru och dräng, barn, käle, jungfru piga Idislat
i sin mun. Spegel Öpp. par. 28. (För idisla
förekommer itexla hos Leyonstedt 39:
Vexlande fåår.)
Idk, adj. — I d k e 1 i g. den idke och alltid
närvarande trogne hoftjänst, jag deras Majrter
... bevist hafver. Gjörwell Nya Sv. bibi.
2:410 (1599).
Idka, tr. 1. Föröfva, bedrifva, förrätta,
bruka, ijdka mandråp. L. Petri Mandr.
F2a. ijdhka drinckerij. Jes. proph. 5:11.
synnerligha skal man ijdka Litanien then
tijd allmenneligh nödh är på färde. Kyrkord.
43 a. – 2. Refl. Öfva sig. j måghe idka idher
vthi fasto och böner. NT 1526 1 Cor. 7:5.
tu skalt ijdka tigh här vthi (i Guds ord).
L. Petri 2 Post. 18 b. the sig ijdka vthi
swalg oc dryckenskap. Dryck. D1 b. — 3.
Upprepa. Den Echo, som der boor i klyftor,
hvalf ok håhl, Skal idka tidt dit namn med
mång-mål dubblat mål. Columbus Vitt. 94.
Id kan, f. Flit, verkamhet. [Isl. itikan.]
The (händerna) ... med sin idkan fika, Ja
theras slöga konst vil ej naturen vika.
Spegel G. verk 252.
Idkelig, adj. 1. Idelig, oupphörlig,
ständig, oafbruten. Takkar iak eder för ijtkelega
gode tidinge. Gust. 1 reg. 1:54. Martha
be-kymradhes medh ijdkeligh tienst. Luc. 10:40.
iagh haffuer ena stora sorgh och idhkeligha
pino j mitt hierta. Rom. 9:2. Gud kräffuer
aff them ijdkeligh bättring. Falck 76 b. een
ijdkeligh bön. P. Erici 5: 66 b. — 2. Idog,
trägen, flitig, een ijdkelig hand gör rikan.
Sal. ord. 1536 10:4. hon j alla godha
gerningar haffuer idhkeligh warit. 1 Tim. 5:10.
wij skole wara jdhkelige j bönerna. O. Petri
Svar till P. Gallé C 3 b. (the) så ijdkelige
woro j the stycker... at the ock ingen dags
tima sigh ther medh försumade. L. Petri
2 Post. 89 a. När ... ächta folck sin sysla
hvar för sig Förrätta, synes bäst hvem mäst
är idkelig. Spegel Tillsl. par. 142.
Idkeliga, adv. 1. Ideligen, oupphörligt.
wij skole idkeligha bidhia. O. Petri Men.
fall F 8 a. — 2. Träget, ihärdigt, han skulle
ijdhkeligha driffua saken. Tob. com. A 2 a.
Idkelighet, f. Ihärdighet, waker ther til
medh all idkeligheet och böön för all
helghon. Eph. 6:18. A s s i d u i t e t: idkelighet,
trägenhet, flitighet. Svedberg Schibb. 251.
Idken, adj. 1. Driftig, the Grekiske
Förstår haffua warit snelle til rådz, och snare
och idkne i gerningarna. Uti. på Dan. 838.
— 2. Ifrig. Sedan förordnade han
fyrahundrade man Lifländske bönder, som fyrbållarne
släcka och uptaga skulle; och gafs dem för
hvar fyrbåll tre marek. Af den belöning
Vordo de bönder så idkne och höllo med de
fyrbållar både natt och dag en sådan jacht,
at... Girs Joh. 3 kr. 61. — 3. Fiken, så
ijdkne effter hvars manz ähre och lijfflåt, at
the gåffue sigh ingen roo hvarken natt eller
dagh. Stjernman Riksd. 1:290 (1569). —
4. Noggrann, omsorgsfull, blef han då efter
noga och idken ransakning ... dömd. S.
Elofsson 195.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
