Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Ilhälning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uhälning
— 415 —
Illgreppsmakare
dlste (Mnt. ilendes, T. eilends) til hånde
wore breff. Gust. 1 reg. 9:250.
Ilhäl(n)ing, llhärd(n)ing, se
Illhärd-n i n g.
Ilig, adj. Stormig, stack sigh vp emoot
them itt ijligt wädher (en häftig stormvind).
Ap. gern. 27:14. en ijligh regnskwr. A.
Laurentii Verld. speg. 125. Verlden nes
ijlighe och brusande ... haaff. Phrygius
Hirn. lif. 126. een rasande storm, slagg, hagel
och ijlige hvirflar. Stjernhjelm Parn. tr.
3: l._
Ilig, adj. Skyndsam. [Mnt. ilich; T. eilig.]
wele wij... med thet äldre ijligeste och förste
oss mögeligit är affärdige wårtt eigitt budt.
RR 2/e 1543. ett iligt post (ilbud) för någen
tijdh seden skall ifrå Kurlandh till Kongen
i Danmarck ware afferdiget. HSH 36:306
(1583). ett ijhligt bodh. Widekindi 106.
Iligen, Iligt, adv. Hastigt, skyndsamt.
the ijligen skynde sig. RR 16/i 1543. han
iligen skall schicke til Narfwen twå fenicker
knechter. HSH 38:82 (1590). tiden faller
migh för kort, thet iagh icke så iligen kann
schrifwe. Fin. urk. I. 1: 80 (1597). Unsluppe
tuå utaff hofmennerne, som iligen kungiorde
de andre ryttere. Hert. Carls Slakt. Aa 4 a.
hauer jagh icke thordt der medh (det
infordrade betänkandet) fördrage, wthan moste
nu sså iiligth och obetenght strax giffue eder
her vppå ett skriffteligitth swar. HSH 7: 41
(1590). rykte vår Konung iligt op undan.
Lön bom Uppl. 1:59.
Iling, m. Stormil, stormhvirfvel. Iling,
procella. Schroderus Lex. 3. Östan wäder
... skal medh en ijling ryckia honom vthaff
sitt rum. L. Petri Jobs bok 27:21. ijlingar
och storm. Jes. proph. 29:6. (Bib. 1541:
wädherhwirffuel.) En väderhvärfvel och ijling
(circius) svängia sigh omkring uthi en ring.
Comenius Tung. 57. stäk sigh vp itt ijlinga
wädher emoot them som kallas nordoost.
NT 1526 Ap. gern. 27:14. de värsta ilingar,
som nordanvädret någonsin burit i sitt bälte.
Dalin Vitt. II. 6:41.
Ilings, adv. Skyndsamt. The vordo nu
ilingz uthi en hast upväckte. Petrejus
Beskr. 2:177. wele wij... thet äller ijlinxste
komme eder till hielp. Gust. 1 reg. 9: lt>0.
Ill, adj. [Isl. Mr.] 1. Ond, misshaglig.
At... Ingen kunde saak medh Jesum finna,
Thet giorde them ildt (misshagade,
förbittrade dem). O. Petri Jesu pina C 3 b. Allt
thet iag beställer göre i ogillt, Ach thet gör
migh igenom illt. Doct. Simon 12. — 2.
Ond, illasinnad, the göra ock alt ildt Them,
som haffua alt gott förskyldt. O. Petri
Jesu pina K 2 a. iagh skall åtskilia bådhe
goott och ilt. Myst. 17. Min villje (är) ond,
mit sinne ilt. Arrhenius 90. menniskian .
... giör thet som illt och argt är.
Svedberg Ungd. reg. 149. — 3. Ond, elak, hätsk,
vred. bannas iach ... eller talar ilt (onda
ord) på honom. O. Petri / Post. 142 a.
Cupido ... är illr och arg som een höök
ibland the Meenlöse dufvor. Stjernhjelm
Fångne Cup. 2 intr. hon var ill och avog,
Hon gat mig intet see. 5 intr. Drottningen,
affvogh och ill, klagar ann mig för ...
våldz-verck. U. Hjärne Vitt. 130.
Illa, adv. han wiste huru hans söner
be-driffuo sleem ting, och haffuer icke en gång
seedt illa på (klandrat) them therföre. 1 Sam.
3:13. Saul sågh illa vppå Dauid (säg snedt
på D., var honom gramse). 18:9. Hwj seer
tu så illa (sorgsen) vth? Tu är jw icke
kranck? thet äret icke, vthan tu är
be-dröffuat. Neh. 2:2. wardt han illa (i hög
grad) wreedh. Dom. 9:30. Hand, foot, ögha
äro the lemmar som wij så illa (svårligen)
kunne vmbära. L. Petri Skyld. Fia.
Illakotnmen, p. adj. Ovälkommen. Wij
äre honom wälkomne och icke illakomne.
P. Erici 3: 53 b.
Illdjerf, adj. Dumdristig, öfverdådig.
Ingen är så ildierff, at han thor vpreeta
honom (Leviatan). L. Petri Jobs bok 41:1.
Illeken, p. adj. Hårdlekt, hårdhänd i lek.
var han myckit illeken vid smågåssar.
Reen-hielm 15. O illekne Astrild! U. Hjärne
Vitt. 34.
Illfund, n. och m. Illfundighet. theres
ilfwndt och sthore skalkhet. Gust. 1 reg.
3:315. han och hans medthengiara, ey
för-gætandis teris gamble illfwndh, skwlle
stem-pla... något onth in på riket. 3: 343. the
ogud-achtigas ilfund är icke klookheet. L. Petri
Sir. bok 19:19. bruka illfund och förrädherij.
Bureus Varn. B 4 b. bedragne och
förvil-ladhe genom then diefvulske illfunden. Ders.
C 4 b. Nu förstår jag, ovän led, Ditt illfund
och arga sned. P. Brask Vitt. 280.
Illfägenhet, f. Orolig, ängslig ifver. Han
hastade icke med illfägenhet up til
hedersställen. Dalin Vitt. I. 3:212.
Illfägnas, dep. Oroa sig, änglas, gräma
sig. thet tilstundande stygges hon veder,.
skyyr och fiyyr thet, doch fruchtar, darrar
och illfägnas hon (grämmer sigh). Comenius
Tung. 369. Ständerne ... talte om godsens
restitution, fägnade förtjenta män illa... De
som förde hem fred och seger, illfägnades
vid en sådan låt. Brahe Tänk. 77. Illfägnas,
vara orolig, illa tilfrids. Spegel Ord.
111-fägna-?, sich ängstigen. Lind Ord.
Illfänad, m. Ifver, ifrigt efter sträfvande.
jag dag och natt lika som qväljes under
il-fänad at se min nådige Herre i dygd och
vett ypperst. Tessin Bref 2:246.
Illfänig, adj. Ifrig, fiken, en ilfänig
olycksbådare. Tessin Bref 1:257.
Illgerningsfolk, n. grofua syndare och
illgerningzfolck. Laurelius Kyrkord. 350.
Illgreppsmakare, m. Denne illistige och
beslagne illgreps makaren ägde en talande
tunga. Celsius Gust. 1 hist. 1:108.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
