Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Indricka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Indricka
— 419 -
Infata
Hwar wilie wij indragha til herberghe? Tob.
6:10
Indricka, tr. Insupa, iorden ... indricker
regnet. Ebr. 6: 7. the Phariseers willfarelse
... the aff barndom j Synagogon indrucket
hadhe. P. Erici 3:113 a. Ligger icke tå
stoor macht ther uppå, hvadh een uthi sin
barndom ... lärer och indricker? Skytte
Und. 8. hade indruckit mycken vaanart och
okynne uthaf sin faders laster och odygder.
Schroderus J. M. kr. 524.
Indrägsel, f. Intägt, inkomst. Annibal
grannelighen öfverslogh, huru högt stadsens
inkomst sigh tildrogh bådhe uthaff vatn och
land, och hvar uppå then indregzel bleff
an-vend. Schroderus Liv. 473.
Indrägt, f. 1. Indragande, inandning.
Luftens indrägt... vid hvar och en andedrägt
(iandedrag) upblåser lungorna. M. Triewald
Konsten 10. — 2. Intägt, inkomst, hon
(visheten) haffuer een rijkare indregt än guld.
L. Petri Sal. ord. 3:14. then sädh widh
Elffuen war hans (stadens) indrägt. Jes.
proph. 23:3. ähwad man haffuer för en
handel eller indregt. 1 Post. Z5a. han
gaff rundeliga aff sinom årswext och indregt.
2 Post. 2ilb. Hedra Herran vthaff tina
ägodelar oc aff tijn indregtz förstlingh. P.
Erici l:l4Sa. Kongl. Maij:ttz åhrlige
in-drächter. HSH 40: 71 (1664). Min bekostnat
är intet bortto; then hafver stor indrägt ...
med sig i lengden. Svedberg Ungd. reg.
431. Noten kaste man ut, åt Gud man lemne
des indrägt. A. Nicander Vitt. 19. ey hans
indräckt kan emot hans utgift svara. J. G.
Hallman 160.
Indrägtig, adj. Gifvande, som gifver
afkastning. Thet gierde är behageligit och
indrägtigt, ther åtskillig slags säd ymnogt
gror. Svedberg Catech. c 2 a.
Indränkt, p. adj. Genomdränkt. Vatn,
hvilket med ett eller annat mineral något
lijtet är indränckt. U. Hjärne Vatt. 12.
Induka, tr. Neddoppa. [T. eintauchen.]
Presten indwkar barnet i watnet eller döper
thet. P. J. Gothus Ridd. C 5 b. wij j
doo-pet tree reesor indwkom oss j watnet.
Catech. P 3 b. Nu ligger ther ingen macht
uppå, om then som döpes antingen indukas
i vatnet, eller varder ther medh begutin.
Rel. art. 212.
Indö, intr. han (silkesmasken) toom och
mager Invicklat in-dör i sin väf.
Stjernhjelm Klingdikt.
Indöme, Innedöme, n. 1. Husgeråd,
bohag. [Mnt. ingedome.] föra aff Templet
thes kärille och indöme. Uti. på Dan. 542.
then deel vij ther (på Stäkes slott) qwar
loothe bliffue, som är sängekleder och andre
innedömer huat thet hälst är. HSH 24:155
(1518). hon skal behålla all boskapen på
gården ... gångeclädher, sengeclädher och
annor innedöme. Gust. 1 reg. 6:226. han
noghott förskingrett aff kyrkenes ägedeler
och innendömer. Hist. handl. 13. 1: 137
(1564). — 2. Inkomst, penningeräntor, tuller,
accijser, spannemåhl, fetalie, koppar, jern,
sölfver, så och alt annat Cronones indöme,
ehvadh nampn thet hafver. Civ. instr. 27
(1618).
Inelfve, n. pl. thet feta som är på
in-elffuen. 2 Mos. 29:22.
Infall, n. 1. Infallande händelse,
tillfällighet. Huar thet och så vpsettias
(uppskjutas) skulle, kunde til ewentyrs än thå
någhor annor jnfall vti komma, sakenne til
lengre fordrögning. Gust. 1 reg. 7:381. —
2. Tillstöt. Altså ändar döden alt medh sijn
mellankomst (infall). Comenius Tung. 965.
ofta kommer på timmen aff fluss sådant
infall, att den godhe Herren ioke kan komma
af rummet. Adlersparre Hist. saml. 2:
144 (1644).
Infalla, intr. 1. Inbryta, intränga, stijgha
in vthi hwsen, och såsom en tiwff infalla
jgenom fenstren. Joel 2: 9. — 2. Göra
ingrepp. The eder nåde så råde til att infalle
i domkyrkers och andra kyrkers och clösters
räntta. H. Brask (Gust. 1 reg. 5:295). —
3. Blanda sig i. Thet andeligha kallet skall
icke infalla vthi verldzliga saker. Nov. ord.
eccl. 252. — é. Råka i, råka utför, theris
rätta tijende ... vdtgöre theris soknaprester,
bispom och kyrkiom, som the vete att the
för gudi plictige äre, elles infalla the ther
medt vtan twekan (tvifvel) i gudz förtörnilsse.
Gust. 1 reg. 5:157. — 5. Falla in, komma
i sinnet, förekomma, offta moste sådana
tanckar enom fromom Christnom infalla. L.
Petri 1 Post. H 6 b. härvid thetta
betänck-iande billigt infaller, hurulunda... U. Hjärne
Surbr. företal 2 a. Till att giöra E:s Kongl.
M:t een vnderdånigh berättelse ... infaller i
förstonne att förmäla, huruledes ... HSH 31:
88 (1661). — 6. I. med, till: förena sig
med, sälla sig till, träda på någons sida,
bistå. (Upsala kapitel) mere wele infalle
med honom (G. Trolle) en med mich (S.
Sture) och sweriges riike. HSH 24:71 (1516).
Sa förmane vi eder...atj mannelica infalle
med oss oc thetta edert rette fædernes riiche
... til at affwærie ... eders oc vor
förtryk-ning. Gust. 1 reg. 1:51. Haffuer pawen
infallit til turchen. H. Brask (Gust. 1 reg.
3: 425). then mene man icke wilde falla in
medt them (T. Jönsson och biskop Måns).
Gust. 1 reg. 6:106. the förnummit haffue
atuj våre szåå hart infaldne med eders
ker-lighet. 10: 92.
Infara, intr. Taga in (till herberge). hwset
ther iagh infara skal. Neh. 2: 8.
Inf ata, tr. Inpacka (i fat), fathen ...
ecke borde epter gamle sætteth mera wægha
æn till ij (2) liffzpund förren jernet bliffuer
ther infatat. Gust. 1 reg. 3: 320. göra
järnfat.. . föra them til städerne och låta der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
