Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Inplanta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inplanta
— 424 —
Insigna
vilegier på en eller annan ort något inpasz
skee. K. br. "/t 1670.
Inplanta, tr. Inplantera, inympa,
inför-lijva. Jesus är thet rätta trädh som all godh
frucht affkommer, och alle the som genom
gudz ordh warda inplantade j honom, the göra
frucht j honom aff it gott hierta. O. Petri
2 Post. 48 a. han bliffwer aff fadhrenom medh
then helgha anda inplantal j Christo, såå ath
Christus och han the warda itt lekamen.
Men. fall Dia. wij samt medh honom
in-plantadhe wardom til en lijka dödh. Rom.
6:5. — Refl. en heell hoop Juther aff
fång-erne ... hålle theres bröllop och stijnge sich
ihnn eblandh bårgerne i Ståchålm ... Szå
kunne i sielffue (ståthållarne i Sthlm) väll
tänckie, huadh nytte thermedt ware will att
Jutherne schole sich så ihnplante Och wåre
mykedt bätter, att man sich wijnladhe till att
vttödhe thet pach än att the her i Szwerige
förmeeres schulle. HSH 29:162 (1565).
Inplantera, tr. sådane manufacturer efter
handen måge inplanteras och här komma på
gång. Stjernman Riksd. 2:1588 (1668).
Inre, adj. porten til indra Gården. Hes.
40: 23. Sedhan hadhe han migh ock til then
indra porten. 40:32. thet indra Templet.
41:15.
Inredsel, f. Innanrede. byggningens zirat,
inredsel, ordning skiöna. Spegel Sal. vish. 26.
Inrita, intr. Inrita sig. Jag fruchtar at
hoos oss inritar samma oseed. Spegel G.
verk 4. een falsk religion der snart inrijtas.
Thyselius Bidrag 70 (1637).
Inropa, tr. Genom ropande inpregla.
För then som illa hörer skal man om itt
twå resor säya och högdt inropa. P. Erici
5: 153 b.
Inrota, tr. Inplanta, inpregla. Gudh ...
vthrootat henne (synden), sedan hon aff
dief-lenom på jordenne inrootatwar. P. J. Gothus
Synd. sp. C 6 a. uthi sitt hierta och sinne
inrota sine förfädhers stora lofford.
Schroderus J. M. kr. företal 2.
Inrymma, tr. Bevilja, medgifva, tillåta.
the honum saadana handil (underhandling)
inrympdt haffua. Gust. 1 reg. 2:174.
ridher-skaped moste inrymasz, at the motthe gaa
till en parth aff theres retthe arff och egith
i ghen. 6:160. Icke wethe wij häller inryme
them någen högre besolding, än szom the
andre wåre kneckther haffwe. RR 7/s 1544.
Vm Rydzerne ingelunde wele eder inryme,
att Storfursten sielff medt osz förnyer och
stadfester then Sextije åhrs fredh, vthan
egenom Stådtholleren. Fin. handl. 9: 220
(1556). han wille ingelunda alt effter theres
wilia them inryme. Svart Kr. 70. freden,
som uthi Her Svantes Stures tijdh bleff
in-rymbd och confirmerat. Tegel Gust. 1 hist.
1:76. skulle Berent von Melens begären
bliffua inrymdh. 2: 95. Så var Konung Gustaff
icke tilsinnes at inryma theras mootvillige
förehaffuende. 2:290. der Vij kunne
någor-ledes komme under vädret medh att i
in-rymme någen här emot handle och göre.
Stjernman Com. 1:322 (1583). inryma sigh
dristigheet til at göra illa. L. Petri Skyld.
F 1 b.
Inråd, n. 1. Inrådan, råd. Så vele
pre-sterskapedh sigh emellan det väl öfverväga
och meddela deras godhe inrådh i saaken.
Stjernman Riksd. 2:976 (1640). — 2.
Samråd. så ofta någhon synnerligh desseign
skal förrättas, han altidh pläghar inrådh med
dem, som honom äre närmast i qualitet och
commendo. HSH 32:328 (1663).
Inrådig, adj. Inrådande, tillrådande.
[T. einräthig.] meddela de höga herrar vår
inrådige välmening öfver 6
hufvud-fråge-puncter. Stjernman Riksd. 2:922 (1635).
Insaga, f. [Mnt. insage.] 1. Förbehåll.
wii altid haffue wared öffwerbödige tiil al
redelig rekenskap (med Lybeckarne), med
ware skælige insagher tiil at betale thorn
paa dag oc stunder (vid lägligt tillfälle)...
Men thet wij skole lathe falle ware redelige
insagher och betale thorn effther theris
be-geren, thet tykker oss ware oskel, synnerlige
meden ware insager ære saa dragelige oc
rædelighe at the oss thorn ekke neke kwnne,
wten the wille ... trenghe oss i fra war rett
oc nödghe tiil at betale thet wii aldrig nwtid
eller wpburid haffue, som ware insager thet
inneholde ij monge parceler. Gust. 1 reg.
6:342. — 2. Invändning, inkast. Och skeer
sådana insagha och argument än j dagh, ther
monge så seya, Hwar wij icke kunde göra
laghen fyllest tå wore the fåfengt giffuin.
O. Petri Sal. B 4 b. hon förstår sich vppå
förtekt ord, och weet förlossa (lösa) the kloka
insaghor. Sal. vish. 1536 8:8. (Bib. 1541:
gåtor.) swara til någhra insaghor. L. Petri
Mandr. E 7 b. the som någon insågo och
hierteligit mishagh moot handelen haffua.
A. Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost.
B 4 a. förutan någons insagu. Schroderus
Hoflef. 136.
Insegel, Insigle, n. Beseglad handling.
[Isl. innsigli.] klerker som moth breff,
insegel, cristelighe tro oc ære ... haffwa varith
halshugna. Gust. 1 reg. 1:32. wij wilie saa
försækra oc förwara tiigh med breff oc
ind-zigle, tæth tiig skal inthet skadha. 1:105.
Inseglad, p. adj. Sigillerad. [Isl. [-inn-sigla.]-] {+inn-
sigla.]+} Ordning och stadga om inseglat
pa-per eller charta sigillata. Stjernman Com.
3:6 (1660). Jfr Försegla.
Insigle, se Insegel.
Insigna, tr. Läsa välsignelsen öfver,
helga, inviga. [T. einsegnen.] Påwen ...
lägger thet Christna barnaquinnor vppå, at
the effter theras barnsbyrd skola lätha sigh
för kyrkiona insigna. P. Erici 3:23 a. med
helig bön och sång Till evig ro insigna sist den
dödes stoft. Fahlcrantz Saml. skr. 3: 301.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
