Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Insätta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Insätta
— 427 —
Inträda
Insätta, tr. 1. Tillsätta, the ... skola
insettia och åffsettia j rikisens regimente
hwem them synes. Gust. 1 reg. 4: 205. hwar
och en Prest är insatt, at han daghligha skal
sköta Gudztiensten. Ebr. 10: il. — 2.
Instifta. Döpelsen aff Gudhi är insatt. L.
Petri Exorc. A 8 b. Christus ... natwarden
sticktade och insatte. Nov. ord. eccl. 301.
Insättelse, f. Instiftelse. Döpelsens
in-settielse. L. Petri Exorc. Asa. intedt rett
och sanskylligt Sacrament är, ther
sticktel-sens och insettelsens ordh icke brukas.
Nov. ord. eccl. 301.
Insökelse, f. eller n. pl. Hemsökelse.
[Jfr Mnt. insoken, anfalla.] thenne landzende
... är vtseth j vadhe for rigisins fiendes
an-greep och insökelse. Finl. 572 (15 1 3).
Intaga, tr. 1. Införa, emottaga, wardt
aff Jason och hela stadhenom herligha
vnd-fången, och intaghen medh bloss och stoor
Triumph. 2 Macc. 4:22. — 2. Inhemta, lära.
Läredrängiar, hvilcke konsten än icke rätt
intagit hafva, ... löpa omkring staden och
bruka bönåserij. Stjernman Com. 2: 635
(1650). — 3. Inhemta, förspörja, dine breff
... där uthur jag tractatens lop hafver
jn-taget. A. Oxenstjerna Bref 2:408. vij H.
K. M:tz nådige meening ... intagit och
förnummit. Stjernman Riksd. 2: 1309 (1660).
Kongl. May:tt hafver i nåder förmerckt och
intagit ... allmogens andragne ehrender. 2:
1404 (1660).
Intal, n. 1. Gensägelse, invändning. [Mnt.
intal-] Vm ... nogon vtaff Riikisens Rådh,
offuerste, Hoffuitzmen frå fienderne fongen
bliffue, skal han oss tilstelt och antwardat
varda, vtan alt jntall. Gust. 1 reg. 10: 53.
han än icke kan förläggia alla skarpsinniga
huffuudz argument och intaal. P. J. Gothus
Döp. A 7 b. skola någras intaal refuterade
och vederlagde varda. Fastapred. 8. vele
thet fast obråtzligen och fullkommeligen uthan
geensägn och intahl hålla och éffterkomma.
Stjernman Riksd. 1:701 (1614). Pomern på
hertigens dödzfall må tillfalla strax Chur
Brandenburg ... utan nogot intal af Sveriges
Crono. A. Oxenstjerna (HSH 26:206). —
2. Afbrott i ens tal. Respondenter ... skole
hvar sin dagh svara, och moste Præses med
hastigt intaal them icke hindra, uthan heller
hielpa, at thee, hvad emoot säijes, rätt fatta
och förläggia kunna. Emporagrius 292.
Intassla, tr. Intala, hon haffuer så listigt
taal, at hon tigh then kosteligha och
helsosamma läkedomen, som är Gudz nådigha
löffte om syndernas förlåtelse, vthu tina
hen-der och hierta ropa kan, och intasla tigh igen
förgifft och galla. Balck Krist. ridd. I 6 b.
Inte, pron. Intet, the äre alt förmonge,
som wilia gå fåfenge och inte göra. O. Petri
2 Post. 207 a.
Intet, nek. part. Icke. Gudh hadhe än
tå intit lätit regna på iordena. 1 Mos. 2:5.
Jagh loogh intit. 18:15. The swagha sterckte
j intet, och the siwka heladhe j intet, thet
såra förbunde j intet. Hes. 34: 4.
In tolka, tr. Intala, inpregla, inskärpa.
Så kan tu och så ther til med Ingen bonde
intolcka thet, Som iagh månge gånger och
så Haar seedt i bönders practik stå. J.
Sig-fridi E 6 b. Huru offta hafver jag med
största nit läsit och intolckat thessa Jeremie
ord för the skendeliga sabbatsbrytare?
Svedberg Dödst. 38.
Intorka, tr. Torka in, smälta, fördraga.
swåra anfechtningar moste j öffuer mina
tienst intorka. P. Erici 3:127 a. han
oqvä-dins ord höra och intorcka moste.
Svedberg Schibb. e 3 a. en sådan skympf
intorcka. P. Brask Puf 22.
Intrycka, tr. Ingifva, inplanta, inpregla.
Kättare och villfarande, som een falsk
religion undersåtherne och invånerne skulle
veela intryckia och inbilla. HSH 31:381 (1662).
Thet är ju gifva bort förståndet til een
spil-ning, När man intrykker sig och androm
then inbilning, At sool och stiernorna the
ofeelbart regeras Af een förnuftig siäl.
Spegel G. verk 155. ingen kan så diupt
intryckia hätska och arga tankar i folkets
hjertan, som lärare. Pass. and. 245. kunnandes
ömöijeligen brunn-medici altijd hvarjom och
enom alt det, som bör i acht tagas, intryckia
och lära. U. Hjärne Under. 3.
Intryckning, f. Intryck. Hade hennes
tunga gått ut på dygdeläran, så hade det
gjort i allom en dubbel intryckning. Dalin
Arg. 1, n. 3.
Intrygga, tr. 1. Öfvertyga, hafve the
... mången öfvertalt och intrygget, at så j
sanning vara skulle. Carl IX Svar A 2 b.
Refl. om man uti the gamble historier,
lijka-sosom uti een spegel, icke eftersåge the
forne tijders skick och skepelse, skulle man
nepligen låta sig intryggia (sibi persvadebit),
att och vid the tijder thesse nordiske
landskap thet ått (egt) hafva, hvaröfver andre
med skäl sig hade att förundra. Verelius
Run. 7. — 2. Trygga, försäkra, förvissa.
så hafve vij rijkzens ständer i kraft af thenne
Bankordning alle som thet kan angå
här-rnedh yttermehra lofvat och til meera
säker-heet intryggia velat, at then som ...
penningar i banken insätter ... skal kunna them
commendera efter sitt goda nöye och behag.
Stjernman Riksd. 2:1599 (1668). — 3.
Intala. (the) intrygde Thet blinda hedna folck,
at diefvuls dicht och flerd, Var mer än
Herrans ord all tro och lydna värd. Spegel
Tillsl. par. 94. Hvad för en vantro hafver
intryggt dem detta, at man uti älskande skal
sättja samvetet å sido? ,4s. Ban. 111.
Bönderna ... ville trygga oss in, at detta
(hafs-(töcknet vore vinterkiölden, som hit in tils
legat i hafvet. Linné Gott. resa 190.
Inträda, intr. 1. Träda, komma in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
