Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Irrsats ... - J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Irrsats
— 429 —
Jakord
Underhandlare emillan Konungh Gustaff och
Konung Fredrich om the feel och irringar,
som the sigh emillan utheståendes hadhe.
Tegel Gust. 1 hist 1: 91. många tvister och
irringar hafva stundom emillan Rådet och
menigheten yppat sigh. Schroderus Liv.
183.
Irrsats, m. Villosats. då bringas jag at
le Åt en ursinnig flock, som vid den
irrsats händer. At all ting kommit till blott af
en händelse. U. Rudenschöld 380. hvad
sjelfva lärgrundens riktighet vidkommer, så
är visserligen emot min vilja och upsåt händt,
i fall någon irrsats sig insmygt. Tessin
Bref 2:10.
Irta sig, refl. Se Hirta sig. (hon)
irrtar sig straxt igen och märcker at hon
misstagit sig. Mo dee Fru Rangsjuk 5.
Isboll, m. Bollspel på isen. [Isl.
knatt-leikr; "the ice in winter was a favourite
play-ground." Cleasby-Vigfusson.] En
dag lekte konungzsönerne ... ijsboll. Reen-
hjelm 43.
Isdroppe, m. Droppis, ispigg, istapp.
Stiria, ijssdrope. Var. rer. voc. A 3 b.
Isläggor, f. pl. Skridskor, gjorda af djurs
benläggar. [Isl. isleggir, m. pl ] jjsläggior,
talaria. Comenius Tung. index. Åka på
isläggor. Lind Ord. Isläggor gjorde han af
häst- och märe-ben. Livin 60.
Ismugskläder, n. pl. Linne, lintyg, bleka
theras lärft, thet grofva med thet fina, Ja
ismugz-kläderna at the som silfver skina.
Spegel G. verk 104. Han (döden) är oss
mera när, än våra ismugs kläder.
Kolmodin Qy. sp. 1:315. (Spegels Ordlista till
G. verk: "Linkläder, som man bär närmast
kroppen och i hvilka man smyger, eller
hastigt och lönliga drager them på sig". Jfr
Schlyter Ord.)
Isna, intr. Isa sig. Hans blod straxt isnar
och hans kropp begynner bäfva.
Broval-lius 93. Farväl, var trogen! Blodet isnar
Vid tanken, att du glömma kan. Tegnér
2: 240.
Isog, adj. Iskall, (han) giffuer oss sin
helga Ända, som wårt förkolnada, jsogha och
genom tiälada hierta vpwermde. L. Petri
1 Post. E 8 a.
Isprängd, p. adj. Brokig, spräcklig,
somlige (föremål) äro ... (ijsprängde) spräklige.
Comenius Tung. 339.
Istrig, adj. Besatt med ister. Vagglar
tråtziger an medh digr’ och istrige våmmen.
U. Hjärne Vitt. 79.
Istäd, n. Stigbygel. [Isl. istaÖ.] Lind
Ord. Rietz. När han på möten till häst
stegh Nårgis konungh hölt hans ijstädh.
Messenius Christm. 247.
Itexla, se I d i s 1 a.
J.
Ja, interj. 1. Jo. hwadh är omskärelsen
nyttigh? Ja, ganska mykit. Rom. 3:2. — 2.
Förekommer i satser, der det nyare språket
vanligen brukar nej. thet är ingen som wel
gör, ja icke en. Ps. 14:3. han aff någhra
menniskio icke hadhe taghit penningar, ja,
icke en skoo. Syr. 46: 22.
Jadut, Jodut, interj. Ve! tine brödher
... förachta tigh ock, och ropa Jadwt offuer
tigh. Jer. 12:6. Ah mijn modher at tu migh
födt haffuer, offuer hwilken hwar man Jadwt
ropar j hela landena. 15:10. (Luther: zeter.)
Ja dut, Ja dut, thet ynkeliga mordh! Tisbe 55.
Jag må nu ropa Jadut och ve, Ingen vil mig
nu skoda elP se. C it. af Svedberg Schibb.
312. En affgudh hade the Tydzske ock, epter
som en part meena, then ther kallades Jadut,
ther aff plägha the som slagne och draghne
warda och illa tracteras roopa Jadut. O. Petri
Kr. 13. Joduth wthoffuer thett stora
öffuer-wåld, Som skedt är minom herre så båld.
Myst. 25. (Se Schiller-Lübben tiodute;
Grimm Wört., Molbech Gloss. och
Schlyter Ord. Jodute, Jodut.)
Jagare, m. Jägare. Jagharen spanar effter
hwar the (djuren) haffua theras stånd eller
lägre. Uti. på Dan. 338.
Jagebacke, Jagtbacke, m. Jagtpark.
ingen skal sigh här effter fördrista ... på
våre och cronones parcker och jagebacker
... at skiuta diur eller fogel. Stjernman
Com. 2:318 (1641). Migh är vthsluppin een
herligh willebrådh vthur mina jachtbacka och
garn Balck Krist. ridd. A 3 b.
Jagohund, m. Jagthund. stöffuare eller
jagohundar. L. Petri Om nattv. E 5 b.
Jagt, f. huilken menniskia ... som tagher
itt diwr eller foghel j (på) jaght. 3 Mos.
17:13 Kant tu giffua Leyinnonne hennes
rooff j iaghtenne? Job 39:1. Jagh skal ock
kasta mitt näät offuer honom, at han j minne
iagt fången warda skal. Hes. 12:13. han
hafver rijdit uthi jacht. J. Rudbeckius
Kon. reg. 10. Konungen redh en gång i
jacht. Marcolphus A 8 b.
Jakebroder, m. Jabroder. en väderhane
eller falsk jakebroder, som holler medh alla
i ögonen, men på baken är tvärt emoot.
Palmberg 291.
Jakobs staf, m. Stjernbilden Orion.
Var. rer. voc. A 3 a. Helsingius.
Jakord, n. Jaord. Ladislaus hafver
iaak-ord fådt På Tisbe, den han hafuer kiär.
Tisbe 39. Lägg, store Gud, ditt jakord till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
