Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Janka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Janka
— 430 —
Jemnlikna
Och giör min önskan hos dig gill.
Ryde-lius Vitt. 123. Du vet, at Celadon til dig
har kärligt öga. Jag tviflar föga, At fadren
ju dertil sitt jakord gifva lär, Om herden dig
begär. Sahlstedt Melic. 25.
Janka, intr. Skälla (om drifvande
jagt-hnnd). [Mnt. janken. Se Schiller-Lübben
och Grimm WÖrt] När ... hundarna janka,
tå skal tu med hiertans Lust och nöye få see
huru diuren i garne besnärias.
Stjernhjelm Here. 177.
Jaqväde, n. Samtycke. [Isl. jåkvæöi.]
Parlamentet uthi Paris plägade ... stå ther
på, at Konungen ock så uthi stats saker
uthan thess jaqväde icke thet ringeste skulle
sigh företaga. P. Brask Puf. 250.
Jaspis, m. iaspe. Var. rer. voc. P 5 b.
(Se Grimm Wört.)
Jelmult, se Hjelmult.
Jemgen, adj. Idelig, kijf och jämgent
gnag. Moræus 47i.
Jetnka, Jänka, tr. 1. Göra jemn, slätt,
jemna. The gröper thär ähre både innen
och vthann för Byen mötte och förfylles och
iänckes, szå ath thär kunne bliffwe släth
platz. Fin. handl. 9:316 ;1558). Dionysius
Syracusanus . . . icke tordes lathe någhon
Bardskärare klippa sitt håår, vthan hans
döttrar the iänkade thet medh glödandes kål.
Lælius Jung. sp. Aa8. Golfvet är medh
knöster slaget (medh raamen jämkat).
Comenius Tung. 551. the then sköna staden
lijka medh jorden jämkadt hade. p. Brask
Puf. 27. Then starkast fästning, som är
nånsin grundat vorden, Then svultna
tijd-sens tand längst jämkat har med iorden.
Rudef.n 259. — 2. Refl. Maka sig.
framstij-gandes ... (han) giänkade sig till. Eurelius
Vitt. 57.
Jemkesamt, adv. Långsamt, steg för
steg, sakta. Se huru jämkesamt den milda
Guden i alla tider går til väga med
menigheter; och huru han icke förr aflåter, än
han vinner, ehvad hinder de ock våga kasta
honom i vägen då han söker deras
lycksalighet. Celsius 1 Kyrk. 154.
Jemlig, adj. Trägen, såsom hans
(skolmästarens) arbete j Scholan är
nödtorffte-ligit, så är thet och iemligit, ganska tungt
och förtretzligit. L. Petri Kyrkord. 84 a.
Jemliga, adv. Alltjemt. [Isl. jafnliga.]
dieffuulen går oss iemligha effter. L. Petri
1 Post. G 3 a. synden ... iemliga äggiar och
driffuer them. 3 Post. 103 b. Gud j
himmelen är sielffuer iemliga och j huario rumme
widh handena. Om vigv. B 3 a. än tå at
thesse offer kunna daghligha skee, likuel
kunna the icke så iemligha eller vthi alla
tijdhapunctar skee. Dial. om mess. 120 b.
Intet menniskio verck är så fullkomligit, at
thet ju kan och bör jemliga flickas.
Svedberg Schibb. 83.
J em längd, f. Lika längd. [Jfr Isl. jafn-
lengd.] dagh och nattz iämlängd.
Ernhof-fer 6 b.
Jemna, f. 1. Jemn mark. [Isl. jafna.]
Rytterijt... stälte han uppå jemnan närmast
under bergzhögharna. Schroderus Liv. 649.
— 2. Jemnhet, släthet. Än har ey tidsens
plog hans anlets jämna ristat. Rudeen 250.
— 3. Jemnhet, jemn, orubbad gång.
Konungen (G. Adolf) .. . kunde hålla ballance
stången emellan det Oxenstiernska och
Skytt-iska partiet. . . Med en nästan obegripelig
iämna geck så till under hela konungens
lifstid. HSH 8:17.
Jemna, tr. Jemföra. [Isl .jafna] Monn’
Achilles är värd moot Amelie at iämbnas.
Lindschöld Vitt. 152. then bekostning var
alsintet til at jämna Mot annat, som gick åt.
Spegel Sal. vish. 30.
Jemnad, m. Jemnt förhållande,
proportion. [Isl. jafnadr.] Så länge inthet
öfuer-går thet andra i thes vederbörlige taal och
jämnad. Stjernhjelm Arch. A 3a.
Jemnare, m. Dagjemningslinie, eqvator.
Jämnaren eller medellinien är en ring eller
kretz och deelar heela globen mit i tu.
Rosen feldt Nav. 2.
Jemndragen, p. adj. Jemnad, banad.
Eens lätings wägh är all full medh törne,
men the fromas wägh är iempndraghen. L.
Petri Sal. ord. 15:19.
Jemnhet, f. Likhet, lika förhållande.
Icke skeer thetta vthi then mening ath andre
skola lijsa haffua, och j trång, vthan så
kräff-uer jempnheeten, ath idhar ympnogheet tienar
theras torfftugheet j thenne dyra tijdh, och
theras ympnogheet hielper idhra torfftugheet,
på thet ath jempnheet skee schall. NT 1526
2 Cor. 8:13,14.
Jemninge, m. [Isl. jafningi.] 1. Like,
jemlike. Hwart och itt diwr samkar sigh in
til sitt kön, "så låter ock menniskian sigh in
til sin iemninga. L. Petri Sir. bok 13:20.
han var stor til växt, deyelig, stärker och till
alla konster vel fallin, så at få vore hans
iämningar theruti. Verelius Herr. 2.
—-2. Pär (om kämpar af lika anseende: Fr.
pair), merkelige män ... som sich bewijste
manliga emoot theres fiender, och lagde
them nidh som öffuerwold och orätt giorde,
them kallade the Kiempar och Jempningar,
såsom the Greker kallade theres hieltar
Heroes. O. Petri Kr. 5. om hans (Didriks
af Bern) stora bedreff äro monge fabeler
och wijsor dichtadha, ther hwar man nogh
weeth seya aff hans kiempar och jempningar.
Ders. 31.
Jemnlikna, tr. Jemföra, hålla jemngod
(med), fans ingen . . . som medh
skicke-ligheet kunde honom jämpnlijknas.
Schroderus Liv. 34. Theras manliga sinne skulle
ther igenom förfalna, om ingen skulle blifva
ährat för then andra, och then minsta
jäm-lijknas then högsta. Ders. 141.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
