Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kammardräng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kammar dräng
- 436 —
Kampt
böte.] the (sjukdomarne) äre icke annat än
himmelens kammarbod, som stemna oss för
Gudz doomstool. P. J. Gothus Rel. art. 381.
Kammardräng, m. Page. våra
Cammar-drängar Gustaf och Svante Hornar. Stock.
Mag. 3:136 (1620).
Kammare, m. 1. Skattkammare,
silff-wret som Haman tilreedt hadhe til at wäghat
in vthi Konungens, kamar. Esther 4: 7. gull
och penningar toogh han offuer måtton mykit
medh sigh, vthu Konungens kamar. Judith
2:10. wår Cammer platt wtöst och öde
bliff-uin är. Gust. 1 reg. 12:255. — 2. Afträde,
latrina. [Isl. kamarr.] Han är til ewentyrs
gången på stool j kamaren til sommorsalen.
Dom. 3:24. — 3. Ett slags patron eller
jern-rör, som, laddadt ined krut och kastkroppar,
insattes i kanon eller annat skjutvapen.
(Se Molbech Gloss.) xv bösse kambra.
Gust. 1 reg. 1:176. ij (2) helslaanger aff
iærn med v kamerer... v stenbysser med
viij kamerer. 4:37.
Kammar-Elsa, f. Kammarfru (Elsa =
Elisabet). (Man finner hos drottningar och
furstinnor) Kamar Elssor, thet är onyttige,
förvetne och sqvallerachtige qvinnor, them
man eliest gamble mödror kallar. R. Foss
402.
Kammargods, n. Förråd i
skattkammaren, statskassa, wår dressel eller
Cam-mergodz platt förtärt och vttöst äre. Fin.
handl. 7:110 (1544).
Kammarhustru, f. Kammarfru, så skall
och hon (furstinnan) hafva medh sigh een
Hoffmästerinna och ... een Cammarhustru.
Stjernman Riksd. 1:618 (1605).
Kammarjungfru, f. Kammarfröken,
hoffröken. Kammarjungfrun Kjerstin Kurck.
HSH. 20:323 (1652).
Kammarlut, f. Urin. [T. kammerlauge,
E. chamberlie.] then stinckande
kammar-luten. A. Laurentii Hust. 181.
Kammarmästare, m. "Öfverste
Reckne-mestere vdij Recknecammeren". Szå skall
och för:ne Cammermestere sware Kong:e
M:t wår nådigste herre för alle regenskaper
öffuerhwffuedt. Civ. instr. 2(1541). —
Måhända är i följ. ex. fråga om samme
embetsmän. fettaliæ szom han före ræchenscap
giöra schal, ther han mesther olaff waar
Camara mesther szin recognicionem paa
giff-wit haffwer. Gust. 1 reg. 2:61. Giorde...
oss godh redhe och rækenskap (j nerwarw
oss elskeligh N vår kamaremesthers) båådhe
för vpbyrd vthgiffth sachöre peningher och
alth annath. 3:349. sende wij eder nw en
annen dandeman tiil kyrkeherra, som waar
Camaremesther warit haffuer. 2:246.
Kammarråd, n. Jagh (Kristus) är
Fa-dhrens hemligasta Cammerrådh, som går
medh honom vth och in. P. Erici 3:65 b.
om en nådigh jorderijkes furste sitt trogna
Cammerrådh oss tilskickade och förordnade,
at the skulle ledhsaga och vachta oss. A.
Laurentii Hust. 190.
Kammarränta, f. Statsinkomst. Then
meenige konungzlige cammerränta icke
för-svaget uthan förmeret bliffua må. Tegel
Gust. 1 hist. 2:122.
Kammarsjuka, f. kammarsiuka, thet är
lättia, lenge liggia och soffua. P. Erici 4:8 b.
Kammarstycke, n. Kanon, liknande en
mörsare och försedd med kammare (se d.
o. 3), hvarmed stenar skötos. [Se Grimm
Wört. Kammerstück.] Wele wij icke heller,
att man allenest skall bruke vpå samme
galeyder the guthne stycken, ... vtan man
moste och så lagat, att ther komme nogre
sköne cammerstycker vpå, som man jnnan
bools lade kan. RR 22/i 1543.
Kammarsven, m. Kammartjenare,
kammarjunkare? Konung Erics Cammarsven,
Peder Willamsson benämd. Tegel Er. 14
hist. 256. Carl Cammersven var ther på
bestelt, Han skulle achte på saken väl, När
han (Maximilian) skulle till henne (Karin
Månsdotter) ingånge ... Carli sadhe till
dra-banterne tree: Setter honom strax i tornet
nedh! Hund Er. 14 kr. v. 389, 390.
Kammartjenare, m. en mächtigh furste
ville tigh förordna... en sin betrodda
Cam-martiänare eller nästa rådh. A. Laurentii
Hust. 174.
Kammerling, m. [T. kämmerling.]
Riksens Cammerlings embete är att achte cch
vethe alle Konungens clenodier, credentz,
alt gyllene och sölfver smide, gyllene
tap-petzerij och all annen konungzlig prydning.
Carl 9 rimkr. 128 (1571).
Kamp, m. Mustasch. [Isl. kampr.]
Konung Harald ... hade långa kampar på then
öfra läppen. Peringskiöld Heimskr. 2:183.
Kamp, m. 1. Strid. Ordet brukas äfven
i plur. här warder nw talat om kamper. O.
Petri Kr. 50. slijke kampar tildrogo sigh
widh staden. Schroderus J. M. kr. 360. —
2. Kapplöpning, lät oss medh tolamodh
löpa j then kamp som oss förelagd är. Ebr.
12:1.
Kämpe, m. Kamp, häst. en sådan kämpe
aldrig skulle bli skjutsmärr. Dalin Vitt. II.
6:106.
Kamphufva, f. Stormhufva, stormhatt?
eth helt köriiss 4 kamphuffuor. Gust. 1 reg.
7: 40.
Kamphäst, m. Draghäst. A. Olai 10.
Kamplöpare, m. Kapplöpare, enom
kamplöpare, then bort affsidhes löper, felar
om målet. 1 Cor. 9:26 (glossa). thet går
så til... medh kamplöpare, at månge the
fremste warda the ytterste, och the ytterste
the fremste. P. Erici 1:165 b.
Kampplats, m. Valplats. [T. [-kampf-platz.]-] {+kampf-
platz.]+} Hvar äro the som förr på jordens
kampplatz lefvat? Borneman 43.
Kampt, adv. I hast, flux. [Affsv. kam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
