- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
441

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kedla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kedla

— 441 —

Kettel

eller taggig, som med en kedja var fäst på
skaft, at dermed så mycket bättre utdela
slängar. Röding 163. — 2. Länkkula. Utom
smidda kulor nyttjades ... kedjelod ... i
synnerhet vid förskansningars och blockhus’
beskjutning. Adlersparre Afh. 243. Komme
the (skeppen) tilhope hardt och fast, The
kisslade hvar annen i sidhe Medh
kedie-lodh. Hund Er. 14 kr. v. 208.

Kedla, se K eda.

Kedling, se Ked.

Kedoverk, n. [T. kettenwerk.] (Spegel
Ord. "sådant utskurit arbete, som hängde
ihoop lika som kädior eller länkar.") thet
stora hwset bedrogh han medh furoträä och
bedrogh thet medh bestå gull, och giorde ther
vppå palmar och kedhowerck. 2 Krön. 3: 5.
och giorde kedhowerk til Choren och satte
offwan vppå stodhanar, och giorde hundradhe
granatäple och satte them j thet kedhowerket.
3:16. (Öfv. 1878: kedjor.) kallas listerna
under takfoten och nedan på ett huus kiedar
och kiedoverck. Rudbeck Atl. 1: 255. —
Jfr K ä da.

Kegenregister, se G egen regi st er.

Kegla, intr. Käfta (emot). [Mnt. kekelen,
N.kjegla, träta, munhuggas. Jfr Rietz Käka,
s. 382.] Hvad keglar du emoot, din
oför-skemda? U. Hjärne Vitt. 175.

Kejsaredöme, n. En kejsares
regeringstid. Vthi femtonde årena aff Tyberij
Key-saredöme. Luc. 3:1.

Kejsarfri, adj. Fri från afgälder till
kronan. [Jfr Mnt. keiservri, T. kaiserfrei.]
then ene, så wäll som then annen, måge
wtdrage skatten, effter som the haffue ägerne
och jordetalet till, och icke then ene mere,
än then annen sittie Keijsere frije. Gust. 1
reg. 13:5 (1540). Raumo borgere .. . effther
thenne dag skole så wäl göre theris tull vt,
som the Ååbo borgere göre, Wij kunne icke
längre hölle them så keyszer frije. Fin.
handl. 7:120 (1544).

Kejsersk, adj. Kejserlig, aff then
Key-serska skaran. Ap. gern. 27: l.

Kekel, n. Kelande. Lind Ord. Jfr K eckla.

Kel, n. Kelande. Du må man klema nu,
så får du framdels frukta, Då han dig för
ditt keel tillbaka lärer tukta. Kolmodin
iQv. sp. 1:70.

Kelaktighet, f. Klemighet, förvijtandes
the Frantzöske snuushanarna sin klem- och
keel-achtigheet. Lindschöld Gen. B 2 b.

Kemling, Kemmerling, m. ett slags
tyg. [D. kæmmerlin (Kalkar), Mnt. [-keme-ling.]-] {+keme-
ling.]+} Itt stycke Kemling. Stjernman Com.
1:193 (1566). låte köpe them någett grofft
cläde aff Räffle, eller hwar mann thet bäst
bekomme kann, szådant som thet Lubske
gråå, halff Bemisk, Kemmerling, och annet
slijkt är, doch thet som rött, grönt eller
blått wåre. RR 1544.

Kepsirdräng, m. Älskare, concubinus.

[Isl. kefsir, T. Kebsmann. Jfr Schlyter
Ord. Kæfsir.] Sä vil een bitter man och efter
hembden vaka, När någor kepsirdräng hans
echta säng besmittar. Spegel G. verk 241.

Kermessa, f. Eg.kyrkmessa;
bildl./esf-lighet, förlustelse, lustbarheter. [JfrGRiMM
Wört. Kirmes.] itt ogudachtigt werldennes
barn leffde... j alla fullheet och wällust, i
dagh eller morghon riffue dödhen honom:
bort vthi ewighetena, och förwandladhe
honom hans Kermesso vthi en oendeligh pino.
P. Erici 5:125 a.

Kernemjölk, f. Hvad betyder talesättet
spinna k.? Slå til och lär henne
kerne-miölk spinna (om en qvinna, som af
plundrande soldater blir ihjälslagen, emedan
hon ej har penningar att gifva dem).
S. Brasck T. krig. C 4 a.

Kersdrank, seKirsedrank.

Kersei, Kersi, n. [E. kersey. Se Grimm
Wört. kirsei.] Ett slags gröfre ylletyg, som
förnämligast tillverkas i Kent och under
namn af Kersing hos oss länge, och nästan
intill vår tid, varit bland allmogen brukadt till
helgdagsdrägt. Murberg Kläd. 310. neiglike
brune kersei nedher hosor ... lifferghe kersi.
strumper. Hist. handl. 2:34 (1553).

Kersin, Kirsin, m. Se Kersei. huit
kartek och tafft, thesligest huit kersynn,
huilket til Hans Kongl. Maj:tz
cammerjun-kere, cammertienere, småsvänner, lakeyer,
draffuanter och drenger behöffues. Tegel
Er. 14 hist. 324. kirsijn, pannus, trilix.
Comenius Tung. index.

Kerta, f. Ljus. [Isl. kerti, D. kerte, T.
kerze.] see Gudz stoora macht vid minste
stierne-kierta. Spegel G. verk 170.

Kesa, tr. Välja. [Mnt. kesen, T. kiesen.]
effter them tilsagdt war, at the skulle få
Konung, lät icke Gudh til at the skulle kesa
honom, men han keeste honom sielffuer.
1 Sam. 12:13 (glossa). keesa och kora en
höffuitzman, som riket förestå skulle. O.
Petri Kr. 266. ibland the twå förestelta
personer en kesa och wellia til Apostel. P.
Erici 6: 69 b. försichtigheten skall tig lära,
hvad vänner... du skall kesa. Hermelin
C 1 b. Om the kende visheten ... så skulle
the visst ingen annan än henne kesa til
drottning. Rydelius Förn. öfn. företal § 12.

Kesa, intr. Kela. Kesa med barn. Lind
Ord. Rietz.

Kesar,.m. Kejsare, i kesar Carls magnus
tidh. Messenius Christm. 207.

Kettel, m. Kittel. [Isl. ketill.] kött vthi
en kätel. Micha 3:3. grytor och ketzlar.
Job 41:11. kätzlar. Jer. 52:18. tu haffuer ...
tagett fast mera till kettils aff thed som mest
kostar, än som behöffdes. Fin. handl. 9:274
(1557). skulle the .. . öde them (högdjuren)
motteligen, och icke tage så rundeligen tiil
kettils aff thorn, som nw skeer. Gust. 1 reg.
12:116. såsom han (Turken) haffuer sölat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free