Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kind
— 443 —
Kissögd
i kimpone medh (P. Sunnanväder och mäster
Knut) doch genom ringa brott, benembd Her
Peder Matthei. Svart Kr. 112. Komma i
kimpa, komma i en loka, i besvär. Sundel.
Kind, m. och n. Barn. [Isl. kind, f.
T. kind, n.] Jag hafver under mitt bälte En
så liten kind. Sv. forns. 1:205. Hvad är då
för en liten kind, Hvar morgon gråter i
buren din? 1:360. Stoltz Inga går sig i
sten-stufvan in, Där föder hon de tu små kind.
2: 136. Liten Kerstin hade födt en liten
rosenblommand’ kind. Sv.folkv. 1:151.
Hastade sig både ifrå kinner och vijf. 1: 474.
Kindbacke, m. Kind, kindben. [T. [-kinn-backen.]-] {+kinn-
backen.]+} Kinbenen eller kinbackarne.
Comenius Tung. 249. Bisp Göstaff vndslap och
kom in tiil Kobnhaffnn med en stoor skrame
j kindbacken. Gust. 1 reg. 10:126. Sachta,
sachta ... hugger edher icke sielffwe i
kin-backan. Ernhoffer 63 b. jagh fick itt slagh
öfver nacken, Och ther hoos itt streek öfver
kindbacken, S. Brasck T. krig. F 2 b.
öfver-föll mig een flus på mitt venstre kiinbock(?).
a. Oxenstjerna Bref 2:533.
Kindbåge, m. Käke, käkben. Maxilla,
kindboge. Var. rer. voc. B l b. han råkadhe
en ruttin åsznakindbogha, han reckte vth sina
hand och toogh honom. Dom. 15:15. Tå
öpnadhe Gudh ena oxlatand j kindboghanom.
15:19.
Kindhäst, n. Kindpust. [Isl. kinnhestr.]
hoo ther annen slåår pust eller kindhest.
Gust. 1 reg. 6:242. När tå Jesus så talat
hadhe, Steegh fram en Prestens tienare och
sadhe, Skalt tu så swara Gudz öffuersta
Prest? Och gaff honom, ther medh en
kind-hest. O. Petri Jesu pina C 3 a. Ther
vanc-kade så mången stolt kinhäst. Broder Ruus
A 5 a.
Kindpusig, Kindpösot, adj. Som har
pussiga, pösiga kinder. Kindpusig (bucco).
Comenius Orb. piet. 91. the kinpösota.
Tung. 284.
Kingsa, tr. Hänga. I galgan ... kingsas
opp. Olfson Christiern 135. (Jfr Rietz
Kinksa, hänga och slänga.)
Kinkeby, m. Skämtsam benämning på
galge. (Se Rietz Kinka 3.) denne (tjufven)
blef fasttagen och förd till Kinckeby.
Columbus Vitt. 283.
Kinn, f. 1. Kind. [Isl. kinn, f.]
rosenfärgade kinner. Stjernhjelm Here. 9. —
2. Haka. [T. kinn, n.] Grepe tu een under
kinn, eller komme vid hals. Ders. 127.
Kinrök, m. Kimrök. [T. kienrauch.] Lind
Ord
Kippa, tr. Rycka, snappa, bortsnappa.
[Isl. kippa.] bliffua ryckt och kifft hijt och
tijt. Svart Kr. 70. högieliga tenckiendis ær
ath inthit ryckes eller kippes fraa kyrkior
och closther. Gust. 1 reg. 2:95. ryckia och
kippa något ifrå för:da rento. 6:229. feck
Nådendals Clöster itt försuarelsse breff på
theris godz att ingen skal them ryckia eller
keppa. 8:223. — Refl. Rycka på sig, rycka
till, spritta till. [Isl. kippast.] war han
stä-dugt som thet fåår, Som sigh hwarken rycker
eller kipper Vnder honom som thet klipper.
O. Petri Jesu pina Kla. thet är itt så
kått wildiur (vällusten), at om man än något
litet stinger thet j sidhona, så kipper thet
sigh. Balck Krist. ridd. C 5 b.
Kippa, f. Eg. Knippa, bundt. [Isl. kippi.]
Komma i k. med, i lag, i sällskap med.
Kommer iagh medh tigh i kippa, Ey skal tu
rosa aff then fäl (färd), Illa går tigh och
icke väl. Messenius Signill 41. — han kan
oskadd slippa The argas stemplingar och the
uprorskas kippa. Spegel G. verk 275.
Kipperi, n. Utprångling af förfalskade
varor. [T. kipperei.] på thett icke myntets
ringheet må någodt vaanprijss och kipperij
i landet förordsaka. HSH 24:326 (1633).
Kirna, tr. Kärna. [Fsv. kirna.] Min
quinna hon kirnar en skön smördask.
Chro-nander Surge E7a.
Kirr, m. och n. Qvitter. [Jfr T. kirren.]
Hur log vårt öra åt then fogla kirr och sång!
Kolmodin Qv. sp. 1:4. Ther qvittra luftens
folck med tusend kirr och låter. 1: 117.
Lärcke-kirr. Columbus Poet. skr. K l b.
Kirsebär, n. Körsbär. Thet är icke gott
äta kirseber med herranar. Sal. ord. 1536
23 (glossa). Se Grimm Wört. Kirsche.
Kirsedrank, Körsedrank, Kersdrank,
m. Dryck beredd af körsbär. [Mnt. [-kersdrank.]-] {+kers-
drank.]+} til Herrans Nattward bruka andra
drycker än wijn, nemliga ööl, miödh,
kyrse-dranck. L. Petri 1 Sänd. B l b. war och
alla wijnbodar ... alt fult medh ganske myket
wijn miödh körsedranck och öll. Svart
Kr. 29. Inlendske drycker som är miöd,
kiörsdranck och öhl. Stjernman Com. 1:223
(1572). Kirssedranck, Kersdranck. 1:263,358.
Kirsin, se Kersin.
Kisaktig, adj. Gladt, fryntligt blickande.
hans . .. kijsachtige och glimmande ögon
(pupillarum alacritas et oculorum micatus).
Schroderus J. M. kr. 55.
Kiselinka, Kisselinka, Kisslinka, f.
Käresta; frilla. [D. kisselinke.] Tå hadhe
han Kijselinker. T. Johannis Fästn. 0 2 a.
Hiertekorn, kisselinka, arnica, corculum,
sva-vium, voluptas. Comenius Tung. index,
maitresse, frilla, kiss-slincka. Svedberg
Schibb. 282. Tvy vare nu kisslinckan min.
Chronander Surge F2b. hans (Antonii)
sinner alla vore honom kiuste, at the
trach-tade allenast ther effter, huru han i sins
kisslinkas (Cleopatras) fampn skulle vara.
Sparman Sund. sp. 207.
Kissögd, p. adj. 1. Som har små,
aflånga ögon. Chineser äro småögda och
aflånga, det vij kalla kissögda. Rudbeck
Atl. 1:22. — 2. Kissögd, liebäugig. En
kissögd karl, ein Liebäugeler. Kissögon, Liebs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
