Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Knagg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knagg
— 454 —
Knark
har tilreds en lijten trinn och smal knafra
af träd, en half finger lång, på hvilken man
småningen vinder matken. Lindestolpe
Matk. 48. Knafre. Lind Ord.
Knagg, m. 1. Qvist, qvistknöl; knaggla.
[E. knag.] han ... tilhöflar och polerar oss,
så at vij blifve the groofve greenar och
knaggar qvitte. Schroderus Kors. 92. Men
thet är itt som migh aggar, Skär migh i hiertat
som knaggar. Prytz O. Skottk. B 2 b. —
2. Plugg, tränagel. [Isl. naggr.] På en
hård knagg hörer en svår klubba. Grubb
675. — 3. Knubbig, undersätsig person. Här
finnas dvärgar, små knaggar, af en half alns
längd. Dalin Arg. 2, n. 48.
Knaggot, adj. Knagglig, skroflig, the
then kräseliga werldena medh then bittra
och knaggota sanningen förhårdt skrapa. P.
Erici 2:20lb.
Knak, n. Knakande. Eurelius Vitt. 20.
Lind Ord.
Knakehals, m. Halsstyf, halsstarrig,
hårdnackad, stolt, öfvermodig person. (Jfr
Rietz Knak, rak, styf.) han straffar the
knakehalser j torn och boyor. Gust. 1 reg.
4: 87. the knakahalsar Tyrannerne. Uti. pä
Dan. 309. knagehals, superbus, superciliosus.
Comenius Tung. index. Hon (olyckan) slår
knagehalsar aff stolen nedh. Messenius
Blank. 69. (Knagehals är en person
(krigs-öfverste) i Messenii Svanhvita.) vij intet
vele vetta af att i skolen underståå eder
visa ... mindre villigheet att straxt
effter-komma dee våra befalningar som iust intet
gåå effter eder pipa... ty vij läre sökia att
bräckia sådane knachalser och speela
huuss-bondekastet medh dem. (Carl XII till Nils
Bjelke.) HSH 17:288.
Knall, n. ett grufveligit knall. Sylvius
Curt. 673. Celsius Ing. 5. ett starckt knall.
/Is. Ban. 1:122. det förskräckeliga knallet.
1:173.
Knalle, m. Bergknalle, där klippans
knallar upskiuta. HSH 35: 407 (1673). de knallar,
Som våra åkrar hindra plä. Dalin Vitt.
4: 483.
Knapa, f. Knape, m. Dörrstängsel,
klinka. Lind Ord. Jfr Knapp.
Knapermat, m. Dessert, läckerheter?
(Jfr Rietz knåpamat.) Huad wårtt
(råds-herrarnes) suar heller betenckiende som
skall blifue af oss önskett, och dertill gifues
six wekers vpskof, kann änn ware owist,
och när det framkommer vthan twifuel effter
wahnen fölie någett småplock heller
knaper-math medh. Hist. bibi. 2:320 (1597). När
patriarchen Jacob ännu unger var, haffuer
han intet vetat aff knapermaat och
lecker-spijs. Leuchowius 435.
Knapp, m. Stängsel, dörrstängsel. (Jfr
Schlyter Ord. Knaper. Rietz Knape 1.)
then menige man i landet begynte kalla
honom Ladhulåås, ty han befalte bondhanom
göra knappen för ladhuna at fää och annan
booskap icke skulle gåå ther in. o. Petri
Kr. 94.
Knappa, intr. Klappa. [T. knappen.] Hon
knappar på dörren. Sv. forns. 1:393. Han
knappade på dörren med fingrarne små.
2:104.
Knappad, p. adj. Besatt med knappar?
[Jfr Isl. knappaör.] Hon var klädd uppå
Fransk, därå alt var brokot och krokot.
Ringat och slingat i kors, med franssar i
lyckior och nyckior, Pappat och knappat i
längd och i bredd, med spitsar och Iitsor.
Stjernhjelm Here. 35. Jfr Nappa.
Knapphet, f. Njugghet. monger kapellan
och hielpeprest moste för åhörarenas
knapphet ... lida armod och nöd. Svedberg Casa
433.
Knapphugga, tr. Hugga, slå på
hufvudet? ganske få aff the skockar han så
vtsende komme tilbaka igen, ty the Swenske
giorde them wägana tronga. The knaphugge
them retsinnigt, så att the fongade bleffue
(förutan them the hade slagit ihiäll) wore till
mong hundradt. Svart Kr. 168. [Jfr Tegel
Gust. 1 hist. 1:801. giorde them wägen trongh
och stoort affbräck på theras Folck, theslijkes
förtogo them all tilförningh, så at...]
Knapphänd, p. adj. Nidsk. niugg och
knapphenter emot the fattiga. Svedberg
Ungd. reg. 177. Lind Ord.
Knapphändig, adj. Behändig. (Se Rietz
under Knapp 1.)
Knapphändigt, adv. Behändigt. Min
båga veet jagh väl at bändha Och honom
knapphännigh upspänna. S. BRASCK^p.^ern.
H 3 a. them (fotknektarne) satte ryttarne baak
om sigh på hästen ... (och då) drabbningen
skulle skee, så sprungo the knaphendigt aff,
förmängde sigh bland hopen och strijdde
til-lijka medh rytterijt. Schroderus Liv. 311.
Knap pra, intr. Knapra. [T. knappern.]
Spegel Ord. gettrena nu så begärigt knappra
på videt. A. Nicander Vitt. 261.
Knappsack, Knappsäck, m. [T. [-knapp-sack.]-] {+knapp-
sack.]+} 1. Ränsel, värupåse. the Lybeske ...
så skulle leeka medh thesse try högtberömbde
godhe gamble konungarijker, lijka som
kräm-maren handlar medh sin knapsäck ... at
uth-biuda thesse try rijker först then eena så
then andra. Tegel Gust. 1 hist. 2:49. —
2. Kringresande krämare, han agthar vel
noga på the knappsackar och andra flere
som plæga köpa sölff emot vårt forbud.
Gust. 1 reg. 4: 278. haffuer grantt vpseende
på att ther driffz inthet spliit, twist eller
förräderij emellam Borgharne och the
Knap-szacker (de Lybske "liggare" i Stockholm).
8: 272.
Knark, n. Knorr, knot. huar then ene
får forloff (tillåtelse) och then annen ecke,
så . . . will ther bliffua knark och myterij
vtaff. Gust. 1 reg. 9:143. iblandh then me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
