Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kompann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kom pann
— 462 —
Konstig
Isl. kompänn, kümpänn.] 1. Kamrat,
stallbroder. dobbladhe medh gladha kompane.
P. Erici 5:150 a. — 2. Sälle. nogra
kom-panar som noghen ogherningh ... haffua
bedrifvit. Gust. 1 reg. 4:98. en arg skalck
och en öffuerdådigh kompan. P. Erici 2:
812 b. Altså haffua sigh effter D. Luthers
dödh vphäffuit the Adiaphorister,... the ther
sigh företoghe Påwans och Luthers läro medh
huar andro förlika ... och sådana kompane
göra j wår tijdh en mordeligan skadha.
1: 80 b. Se, en Compan möter oss, Full medh
äfvund, harm och tross. Kolmodinus C 5 a.
— 3. Person, effther wij behoff haffue gode
förståndige bygningx karla oc andra
embetz-men ... vele wij ath tw vinlegger tiigh oc
latha opspörgie nogra forfarne kompana til
sådanth. Gust. 1 reg. 4:188.
Kompann, f(?). [Mnt. kompandie,
kom-pannie, "das Dach der auf Deck liegenden
Kajüte" — "der Platz oben auf dem Deck der
Hütte beim Hackbord". Schiller-Lübben.
I en uppsats om Svenska krigsfartyget "Stora
Kravelen" (Gust. 1 reg. 9: 34*) talas dock om
die forderste och die hinderste kumpanien.]
Mäster-Jägarenn lågh frammen på boffvenn
(bogen) på Swanenn, Bose Leijonet achter
på hans kompann. Link. bibi. handl. 1:55
(1565). Jfr Söderwall Ord. kompani.
Kompås, Kompåss, m. Kompass. [Isl.
kompàss.] Compås, horologium, scioterium.
Hf.lsingius. Gudz ord skal vara ... een
regla och en kompåss uthi all vår handel
och vandel. A. Laurent» Hust. 14.
Kompass, vulg. kompås. Lind Ord. — Hos
Spegel förekommer kompass som neutr.
Compassets lilla nåål. G. verk 288.
Komst, f. Ankomst. Så väl vid komsten
hit som resan härifrå. Eldh Myrt. 62.
Kona, f. Qvinna (utan dålig bem.). Ther
bleff (dödad) så mongen kona och dreng.
Hund Er. 14 kr. v. 316. Een ährligh kona
skulle jagh icke vara, Om jagh skulle fruckta
någon fara. S. Brasck T. krig. E 8 b. Se
Lag 1734 M.B. 2:1; 16:1—3,5.
Konst, f. hans belte ther offuer (öfver
lifkjorteln) skal wara aff samma konst och
werck. 2 Mos. 28:8. (Öfv. 1878 tyg och
stycke.) Jagh wende mitt hierta til at förfara
öch vpspöria och vpsökia wijsheet och konst
(förstånd). Pred. 7: 26. Gudh gaff them konst
(kunskap) och förstånd vthi allahanda Scrifft.
Dan. 1:17. vthi hans (Guds) hand äro bådhe
wij och wårt taal, ther til all klookheet och
konst j all ärende. Vish. 7:16.
Konstelig, adj. [T. känstlich.] 1.
Konstnärlig, konstskicklig, konstmässig, gjord
med konst. Mechanicus, konstelig
hand-werkes man. Var. rer. voc. Dia. en godh
konstelig snickere. Hist. bibi. 1:244 (1589).
skickeligh ... til at göra alt konstelighit
arbete. 2 Mos. 35:33. en timberman ...
aff-hugger itt trää, tälier och slätar thet wel, och
gör ther någhot slöögt och konstelighit aff.
Vish. 13:11. thet är jw lika mykit, hwad
man fåår weta Gudz wilia vnder eenfaldig
ord eller vnder konsteligha dichter. Tob. com.
A 3 a. een gyllene dörr, hwilkens halffue
deeler wåre ... medh konstelighit arbete
vth-graffne. Lælius Res. 1:30. een konstelig
vatnkonst uthgiuter sine klare vatuspringer.
Stjernhjelm Vitt. rep. bygd på kosteligste
sätt, med kånsteligste slögd. Spegel Åt.
par. 14. — 2. Konstig, invecklad, mitt taal
och mijn predican war icke j konsteligh ord
effter menniskiors wijsdom. 1 Cor. 2: 4.
Konsteliga, adv. Med konst, konsteliga
stickat cläde. Var. rer. voc. E 7 a.
Cherubini skalt tu göra ther vppå (på tabernaklet)
konsteligha. 2 Mos. 26: 1. skickeligh til
allahanda werck, til at konsteligha arbeta på
guld, silffuer och koppar. 35:82. guld och
silffuer, thet konsteligha tilpyntat är. Vish.
13:10. stenar konsteligha vthugna. Ap. gern.
17:29.
Konstener, Konstner, m. Faber,
kon-stener som vmgår med grofft arbete. Var.
rer. voc. Dia. Artifex, konstner. Ders.
The gamble konstenerer hade thenna
vatu-konsten medh besynnerligh flijt och konst
bygdt. Schroderus J. M. kr. 862. the rara
ting ... Them slöger kånstener med sitt
förstånd upfinner. Spegel Öpp. par. 62.
Konster, m. Som förstår en konst, ett
handtverk; konstmästare. [Mnt. kunster.}
Konster Jöns. Thyselius Handl. 2:89;
Konster Jens. Svart Kr. 163. (Så kallas
Johannes Laurentii, decanus i Upsala,
hvilken år 1531 var pä förslag till
erkebiskops-stolen. Han säger i sitt testamente: "bona
mea sunt per artem aut industriam acquisita".
Peringskiöld Mon. Uller. 218.) Konster
Erie Jonson. Gust. 1 reg. 8:117. Jfr
Konstener.
Konstig, adj. 1. Konstförfaren,
konstfärdig, konstnärlig, skicklig. Så wille wij
gerne först wete ... om han (salpetersjudareriy
wåre någott konstigh på saaken. RR19/a 1548.
förskaffe eder en kunstig snidkere jfrå
Tys-landh, ssom sådane ornament skeligen och
wäll tilpynthe kunne. Thyselius Handl.
2:364 (1552). ett skönt och herligit belete
... huilket een konstigh målare på een taffla
målat haffuer. A. Simonis B 4 a. Wäggen
... war aff klart guld, medh konstigt arbete
herlighen beprydd. Læliüs Res. 1:30. En
smed... så konstig, at nästan fans ingen
hans make uthi det handtvärket.
Peringskiöld Vilk. 225. konstig at skiuta medh
båga eller spjut. Ders. 240. fäcktare,
käm-per och the uppå sådana speel (täflingsspel>
kånstighe voro. Schroderus Liv. 908. en
konstigh instrumentist. Hoflef. 241. Til at
sambla penningar och läggia them til sin.
egen profit och fördeel, ther til var han
myckit konstigh. Sylvius Er. Ol. 513. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
