Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kormessa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kor messa
— 465 —
Korskyssning
få fram målet. Sahlstedt Sagan om
tuppen 84. — B. Kuttra. vi korlat som
turturdufvor. Dalin Vitt. 5:486. — 4. Gurgla.
At icke halsbrännan ... måtte strypa svalget,
så korla medh strupan. Comenius Tung.
301.
Kormessa, f. vthi theras {de gamle
lärarnes) tijdh icke hölles thessa monga och
besynnerligha {särskilda) Koormessor, vthan
tå hölt man icke Messo offtare än
församlingen war tilstedz medh. L. Petri Dial.
om mess. 139 b.
Kormsjuka, f. The Lappske renarne
skola ock vara thessa koppor {mässlingen)
underkastade, som kallas i Norland
korm-siuka. Lindestolpe Frans. 11. Jfr Rietz
Gorm.
Kornand, f. Kornets skördetid, han war
j kornandenne dödh bleffuen. Judith 8:2.
Kornbiand, f. Biandkorn? åtskildnad
måtte giöras i tullen emellan kornbiand och
hafremalt. Stjernman Riksd. 3:2674 (1727).
Kornbonde, m. then rike kornbonden
giorde sig goda dagar, åt och drack och var
gtød. Svedberg Ungd. reg. 347. (Se Luc.
12:16—19.)
Kornfåle, m. grassera, sverma, anställa
grofve, otuchtige pussar, och huru mere the
rätte snushaaner och kornfolar beflijta sigh
medh soon i klåckan at ringa samman. J.
Sigfridi b 2 b. {Ordet är en oriktig öfvers, af
T. Garsthans, otuktig, utsväfvande person)
Karngud, m. Kornjude. korngudh,
siligi-narius. Comenius Tung. index, monger
rik korngud hade ymnogt förråd på säd.
Svedberg Dödst. 297. the rike korngudar
tvingade the fattiga. Ders. 378.
Kornhus, n. Spanmålsbod,
spanmåls-magasin. [Isl. kornhus.] the läta inkomma
sädh vthi Pharaos korn hws til förrådh j
städherna- 1 Mos. 41:35. När nu dyyr tijdh
war offuer alt landet, slogh Joseph kornhusen
vp alle stedz, och sålde the Egyptier. 41:56.
Sädhen är bortrotnat j iordenne, kornhusen
stå ödhe. Joel 1:17. latha vpbygge mett
thet förste ther i Lödisze eth kornhusz, ther
man same tigend {tionde) ... jnleggia kan.
Thyselius Handl. 2:150 (1540). opretta i
städerne visse ... kornhuus och der uthi på
nödfall och infallande dyr tijdh hafva
liggian-des godh provision af spannemåhl.
Stjernman Riksd. 2:1146 (1649).
Kornklyka, f. Sädestjuga. samka the
henne {den skurna säden) medh kornklykor
i skylar. Comenius Tung. 396.
Kornlada, f. Sädeslada. [Isl. kornhlada.]
Horreum, kornlada. Var. rer. voc. M 3 a.
Kornut, m. Kornuta, f. Älskarinna,
käresta. [Mnt. kornute, m. och f. JfrGRiMM
Wört. kornut.] the gerna snacka med
manfolk, scriffua them gerna til, läsa gerna
theres scriffuilse, wilia at the skola haffua them
j åminnelse, The äre theras hiertakorn, Fides,
Spes, Charitas, Cornwter och annat sådana.
O. Petri Klöst. F4b.
Kornvick, f. Fodervicka? Se Vick.
Korpinna, f. Korphona. Korpinnan
ligger jämpt och sampt i tiugu dagar på sina
egg. Colerus 1:19.
Korprest, m. Vid domkyrka såsom
vikarie eller medhjelpare tjenstgörande prest.
(Söderwall.) [Isl. körprestr, "a priest
offi-ciating at the altar". Cleasby-Vigfusson
Diet.] Haffue wij så forordineret oc offuer
ens varit med oss elskeligit Capitulum oc
Clerkerid j Lincöpung, att sex oc icke flere
skule bliffue besittiande vijd domkirkien j
the beste prebender oc hålla x Corprester,
(nemligen) Biscopen ij, domprouesten ij,
archidekin ij oc sedhan iiij andre Caniker
hålle the andre iiij Corprester. Gust. 1 reg.
4:317.
Korr, n. Kurrande läte (om grodors
qväkning). Thet är fast ledesamt at höra
thet korr och morr som grodor och paddor
hafva uti dammar. Colerus 1:174.
Korra, intr. 1. Kackla (qvittra). mijn
hand haffuer funnet folcken, lijka som itt
hönoneste (fågelbo),... ther ingen ena fieder
rörer, eller vpläter sitt nääff, eller korrar.
Es. 10:14. — 2. Rossla, halsen korra höres.
Kolmodin Qy. sp. 2:473. Jfr Korla.
Korra, f. Större dyig vattenpuss, som
saknar aflopp. (Rietz.) it sumpit myyr och
korra. Spegel G. verk 105.
Korsbroder, m. Munk af
Johanniterorden. (Se Molbech Gloss. Jfr
Söderwall Ord.) Cors bröder dragha suart
(kläder) och jtt kors for brystet. O. Petri
Klöst. A 4 b.
Korsbärare, m. Korsdragare. iagh
leff-uer medh stoora vedermödo, och haffuer varit
en korsbärare aff ungdom. P. J. Gothus
Tål. A 2 a.
Korsbärarinna, f. Korsdragerska. Hon
haffuer icke spatzerat i roosengård, uthan
varit een rätt korsbäärerinna. P. J. Gothus
Tål. E 7 b.
Korsfogel, m. Korsnäbb. [T. [-kreuz-vogel.]-] {+kreuz-
vogel.]+} J. Sigfridi A 3 b.
Korsgata, f. Ställe, der gator eller vägar
korsa hvarandra. Den sköna Caliste har
mången skärtorsdags qväll stått uti en korss
gata at der få se sin fästeman. Sv. Nitet n. 28.
Korsgevär, n. Eg. kort vapen. [T.
kurz-gewehr. Se Grimm Wört] Upsala
stads-vackt, bestående af 12 personer, intet äre
försedde med nödigt gevär till deras ämbetes
förrättande, viljandes Vi fördenskull... till
bemälte stadsvakt hafva 12 stycken
kurtz-gevär. Stjernman Com. 5:793 (1700).
Korshälle, n. (Månne hälla, band, tiuder?)
Igenom straff tager Gud från oss tillfälle
Att synda, och lägger på oss ett korshälle.
Törnevall d8a.
Korskyssning, f. Med korskyssning be-
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
