Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kortbyssa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kortbyssa
— 467 —
Kosa
Kortbyssa, f. Pistol. (JfrLångbyssa.)
kortbyssa, sclopetum pugillare. Comenius
Tung. index. Se under Lådemakare.
Kortelig, adj. Snar, hastig, wij wele
göra en kortelig enda med thenna feyde.
Gust. 1 reg. 8:45.
Korteliga, adv. [Mnt. kortelike, T. [-kiirz-lich.]-] {+kiirz-
lich.]+} 1. Innan kort. oss hoppes at thenna
feyde skal kortteliga få en enda. Gust. 1
reg. 8: 51. — 2. För kort tid sedan, nyligen.
Lubskes skiip haffue flux forsterkt siig nw
kortelige. Gust. 1 reg. 9:172.
Kortisera, intr. Förlusta sig (vid hofvet).
efter aftonmåltiden cortizerades der med
dansande och annat kortwill. S. Elofsson 214.
Kortlass, se Kurte las.
Kortmint, p. adj. Som har kort minne.
Then mötte vara korttminter, eller sielfvis,
som, effter så monga ... påminnelser, icke
kan lära. Svedberg Försvar 107. The voro
... mechta kortminte, som intet kunde
påminna sig Christi egen ord. Sabb. ro 2:1208.
Hå, jag är så kortmint. Sv. nitet n. 11.
Korts, adv. Nyligen. [Mnt. korts.]
Rådet och menighethen åff Lubcka haffua . ..
scriffteligha och nu korttz mett theris
förskickade oss besögt. Gust. 1 reg. 8:215.
vj nu kortz förnummit och besport haffua,
huruledis ... 8:272.
Kortsinnad, p. adj. Kort om hufvudet,
hetsig. Giff tigh icke j selscap med en
kortsinnat man. Sal. ord. 1536 22:24.
Kortspel, n. Kortlek. Hon baar ...
kårt-spel i handen. Stjernhjelm Here. 18. Jfr
Karten spel.
Kortvil, Kortvile, Kortvill, n. och f.
Lustigt upptåg, lustbarhet, förlustelse. [Mnt.
kortewile, T. kurzweil.] Them (krigsmännen)
giorde Koningen gestebodh och collatz: hade
sijn roo endeles aff theras wisor, skempt och
kortwijll. Svart Kr. 129. itt kortwile och
pigheskemt. P. Erici 4:115 b. den daglige
kurtwill... szom her (vid hofvet) wancker,
huükith man snart kan ledis wedh. HSH
7:32 (1588). bruka någon ridderlig kortwill
... med rijdande, skiutande, jacht. Brahe
Oecon. 17. ett hiertans skämt och liuffligit
kortvil han medh henne (hustrun) daghlighen
dreff. Leuchowius 210. the spatzerade,
jagade och bedreffuo annor kortvil medh
tornerande och ringrännande. Petrejus
Beskr. 2:162. thetta leffuernes kortvijl är,
at tu en haffuer, hvilkom tu titt hierta
upen-barar. R. Foss 588. Jupiter ... Hogse till
kortvill och snack med sijn högst älsklige
Juno. Columbus Vitt. ill.
Kortvilig, Kortvillig, adj. Skämtsam,
nöjsam, rolig, löjlig, lustig. [T. kurzweilig.]
een lustigh, artigh och fast kortviligh poetisk
dicht. J. Sigfridi a 3 b. kortvilligha
exer-citia i dichter och afmålningar. Dens. b 3 b.
thenna kortvillighe Comedia. Petrejus
Beskr. 2: 237. uthi snack och taal såsom och
eliest ganska skämptachtigh och kortvijligh.
Schroderus Hoff. väck. 77. Vossius i sin
Etymol. rätteligen leer åt de kortvilliga
ut-grundningar några framföra (ang. bet. af ordet
barbar). Rudbeck Att. 1:692. sinneb-e
lystande och kortvillige böcker. U. Hjärne
Surbr. 90. på sidstone älskade han mäst det,
som var kortvilligt, som Plauti och
Aristo-phanis comoedier. Columbus Vitt. 257.
Kortvillighet, f. Tidsfördrif, förlustelse.
[T. kurzweiligkeit.] ibland annat, på en tijdh,
til kortvilligheet migh igenom Phantasia
ingifvit vart til at betrachta then underlige
creaturens art. J. Sigfridi b 3 b. när tu
trötter är, så friska och vederqveck tigh medh
kortvilligheet (tijdfördrijff) ihoop medh tijne
gelijkar. Comenius Tung. 939. han hade
kortvilligheet, i thet han redh uth spatzera
medh sköne häster. Fortun. 162. the i Athen
them (de Lacedemoniska sändebuden) til een
synnerligh ähra giordt och tilredt itt spell
(skådespel) och kortvilligheet. A. Laurentii
Hust. 337. Konungen och vi alle voro glade,
med dansande och annan kortvillighet.
Lönbom Anek. 3:210 (1620).
Kos, Kose, m. och f. Kosa, riktning,
väg. Tå wij nu seghladhe aff Troade, komo
wij wår retta kooss (raka vägen fram) til
Samotracen. Ap. gern. 16:11. komo wij
retta kossen til Coum. 21:1. The
ogudh-achtighe gå sin eghen koos vth. Dan. 12:10
(glossa). The lade aff frå Hål land och satte
sijn koss till Nörige. Svart Kr. 164. han
satte ... sin kooss ... allenast effter then
be-falning som han hadhe fått aff Gudhi. L.
Petri 1 Post. D 4 a. så estu stadder på tijn
retta koos til then sanskylliga och ewigha
glädhen. 2 Post. 58 b. j mosten ... gå på
een annor koos, så at thet j här til dags
haffuen elskat, thet mosten j nw begynna
hata. 4 Post. 4 a. här med moste wara
förstånd och beskedheligheet, ja ock så
rett-wijsa, så at man bådhe weet öffuer huem
han sigh förbarma skal, sammaledes ock
wil ther med then retta koosen vth. Mandr.
G 5 b. han segle sin eeghen kose och stonde
sielff sin eghen fare. O. Petri Åkt. Alb.
the som skola wara Jesu läriungar, the moste
gå ena höghre kose, the moste haffua så
stoor kerleek at han strecker sich bådhe til
wener och owener. 2 Post. 122 a. Hwar
Vobiscer och Ask van werden tilstädis äre,
måj antwardat (brefvet) thorn ... men äre the
theris kosse (sin kos), thå måj ... skickadt
tiil thorn- Gust. 1 reg. 10:158. the fånger,
som j frå halssen dömde äre,.. - måge gå
theris kooss, The bliffue oss dog alriig gode,
hwar the fast bliffue wiid liffuett. 11:151.
Kosa, f. Ett slags dryckeskärl, bägare,
tumlare, remmare. Cymbium, kosa. Var.
rer. voc. H i a. koosa eller rymare, om 4
skedar. Comenius Tung. 763. sedan
måltiden ute var, gaf storförsten oss en kose
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
