Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kosma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kosnia
— 468 —
Koxa
med miöd, hvar af våre. Hist. tidskr. 7: 332
(1567). skålar, kannor, kosor stora och små,
och allahanda slagz dryckeskäril. Petrejus
Beskr. 3:23. Först iagh kom dijt fick iagh
een bränvijns kosa. Beronius F3a.
Kosma, intr. Bruka hexeri, signeri. (Se
Rietz.) Jag them hört, som kunna trålla.
Signa, kosma plägar hielpa Mång’ nödstält.
Moræus 445.
Kosmeri, f. Signeri. Skyttarna hafva
mycken kosmerij och kiusande medh sina
skogzråå, at the måge blifva lyckelige i
skiu-tande. U. Hjärne Surbr. 151.
Kost, m. [Mnt. T. kost.] 1. Kostnad,
bekostnad, thet prenterii... som nw j
Stoc-holm med swaar kost vprettat ær. Gust. 1
reg. 3:314. kosten (för templets byggnad)
skal giffuin warda vthaff Konungs hwset.
"Esra 6:4. man skulle på Konungens kost
och täring byggia vp Templet igen. Försp.
till Hägg. — 2. Gästabud, oss tilstundar
nu en stor kost och högtijd (konungens
bröllop), ther wij mykin fersk fettalia
be-höffue til.# Gust. 1 reg. 7:383.
Kostelig, adj. tess ländes Guld är
köste-lighit. 1 Mos. 2:12. kösteligha klädher. 27:
15. kostelighit taal (sköna ord). 49: 21. then
kösteligha summan (det höga pris), för hwilka
iagh när them skattat är. Saeh. 11-13. Hon
beströk sigh medh kostelighit (dyrbart) watn.
Judith 16:10. iagh wil än nu wijsa idher
en kostelighare (högre, bättre) wägh. 1 Cor.
12:31. then leffuande stenen som aff
men-niskiom förkastat är, Men när Gudhi
vth-korat och kosteligh (dyrbar). 1 Pet. 2:4.
vägen därhän (är) säkrare, och intet
koste-ligare (kostsammare). A. Oxenstjerna Bref
2: 476.
Kostfri, adj. [T. kostfrei.] 1. Frikostig.
skal een adelsperson vara ... kostfrij, uthan
slöserij. Brahe Oecon. 93. En slämmare
nämpner man (vid hovet) kostfrij.
Schroderus Hoflef. 277. alle the som uthskiffta
skäncker och gofvor icke äre giffmilde och
kostfrij. Pae. 148. han emoot alle
menniskor rund och kostfrij var. Liv. 784. — 2.
Gästfri. Svenske män ... emoot alle
främlingar och longvägade voro kostfrij.
Schroderus J. M. kr. 102.
Kostfrihet, f. Frikostighet. kostfrijheet
på de studerande. Columbus Poet. skr.
Pia.
Kostgärd, f. Gärd i matvaror, ther
same godemen mett någet tall folk
fram-drage skole, görss ther tiil behoff een hell
hoop fettalie, kost och täring, Huarföre är
wor willie och begeren, ati wele lathe eder
finnes weluillige görendis tilsamens en
pas-seliig kostgerdh. Gust. 1 reg. 1 1:226. oss
wil j thenne tilkommende sommer gåå en
dråpelig och swår vmkost vppå till wår
skep-flotes vtrustning... Hwarföre såge wij gärne
att i wile handle medt almogen ther i finn-
land om en passelig kostgärd. Fin. handl.
7:115 (1544). en måthelig kostgärd till wåre
knechters vnderhold. 7:260 (1549). Konung
Cristiern ... achtade rida sin Erickzgate om
landet, och ... the skulle snart förmoda breff
om then kostgärd then förtenskuld vtgöras
skulle. Svart Kr. 16. the kostgärder som
emoot K. Christiern och hans krijgzfolck
uthgöras skulle. Tegel Gust. 1 hist. 1:14.
Kostig, adj. Påkostande, besvärlig, the
... drogo åstadh j fremmande land, intet
anseendes, at thet wille wara them tungt,
kostigt och farligit. L. Petri 1 Post. L2a.
the giorde thet gierna, ähuru omakeligit och
kostigt thet ock war. Ders. M 2 a. hans wägh
är trång, och wil wara kostugt och
mödho-samt ther på wandra. 4 Post. 5 b.
Kostlag, n. Spis-, bordssällskap. Lind
Ord.
Kostlagare, m. Spis-, bordskamrat. Lind
Ord.
Kostvärda, Kostvärja, tr. Bekosta, fåå
wij ecke siälff bygge vp wor hws, wtan Erich
olson waller siigh til at byggie ok kostar vppå
ganzske ringe, siidan twingar han vtaff ooss
j gen tiige dobolth mere en han vppå
kosth-wärdhar. Fin. handl. 9:28 (1537). vplathe
them henne (qvarnen) jgen för så monge
peninge han ther vppå kostwardett haffwer.
Gust. 1 reg. 7:116. — Part. Påkostad,
kostsam. thet skiöne och så myckit kostvahrda
Templet i Epheso. L. Petri Kr. 10.
Kota, f. 1. Trissa. Käglar och kothor
slår iagh på jord. Forsius Spec. A 5 a. —
2. Koota i stålboghe, fibula. Comenius
Tung. index.
Kotig, adj. Smutsig? [T. kothig?] här
(i Tomarp) bröts en kalkaktig alfvarsten eller
gålfsten, sådan som på Öland och
Kinnekulle, dock fastare, icke kotig och
svartaktig. Linné Sk. resa 143. [Jfr: den mörka
Kalk stens arten, som beskrefs vid Tomarps
Stenbrott. Därs. 156 (icke i ex. från sid. 143
hör således blott till kotig, ej till svartaktig)
samt Linnés beskrivning av den "gråaktiga"
kalkstenen ("gålfstenen") på Kinnekulle i
Vestg. resa, sid. 21 (Grunden eller berget
består af en grof knylig kalksten ... och kallas
gorsten), 24 och 37. I belysning av dessa ställen
synes det sannolikare att kotig är
likbety-dande med knylig och hör till kota.]
Ko val, n. (En kos värde. [Fsv. värjt,
värde, pris; jfr isl. kyrverÖ, halft kyrlag
geita. Se även Magnusson Tillägg t.
Noreens Ordb. ö. Fryksdalsmålet 37.]) När
man räknar effter omaket och fodret, tå
rän-tar mehra ett kovaal getter (d. v. s. getter
till sådant antal att de motsvara värdet
av en ko) eller fåår borta, än 2 hemma.
Colerus 2:151.
Koxa, Kuxa, intr. 1. Se sig före, se
sig om. Dygd söker rådh, flyger inte för
än hon koxar och huxar. Stjernhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
