Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Krassa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krassa
— 471 -
Kretta
263. Räfven ... kraspade up jorden in under
(planket). Carleson 31.
Krassa, intr. Kraxa. Korpen ...
kras-sade. Tessin Bref 1:144.
Krassla, intr. tå han på then ena vägen
haffuer halff vinst, så lijder han på een
annan vägh dubbel skada, tå slår han
tusende uthi hundrade, tager på at lappa och
krasla (krassla sig fram), her borgar han så
myket, ther dubbelt så myket. Schroderus
Casm. 460.
Krasslare, m. ingeh redelig kiöpman
besökier sådane platzar, uthan een hoop och
<= av) krasslare, som medh sådant
under-stucket värck och loorendrägerij veeta sigh
at behielpa. A. Oxenstjerna (HSH 38: 466).
Krasslig, adj. Bräcklig, skör. Hon
(kulan) bröt, som krassligt glas, en tumstjock
hufvudskål. Bränder Gust. 134.
Krassling, m. Krasslare. Lind Ord.
Kratt, Kratter, m. Mindre häst ("kratta")?
Peder Larszon på Halkewij (företedde vid
vapensynen) 1 glauen och en kratter, Oloff
Ericszon 1 glauen och en hest, Niels
Giords-zonn 1 kratt. Hist. handl. 3:1,2 (1537).
Kratta, tr. och intr. 1. Rifva, klå. Han
klöste och krattade sitt ansichte med
näg-larna. Sylvius Curt. 560. han alt bort åth
reeff och krattade sin kropp medh en hård
duuk. Er. 01.131, — 2. Krafsa, (päfoglarne)
lcratta med sina fötter. Colerus 1:389.
Kravel, m. Ett slags handels- eller
transportfartyg, äfven begagnadt som
krigsskepp. (Se Schiller-Lübben.) Corbita,
krawel. Var. rer. voc. P4a.
Kreatur, n. och f. Skapelse; skapad
varelse, skapadt ting. [L. creatura.] O Herre,
himmelens Gudh, watnens skapare, och all
creaturs (hela skapelsens) Herre. Judith
9:17. hwilken (Jesus) är osynligha Gudz
be-lete, förstfödder för all creatur (före all
skapelse). Col. 1:15. prediker Euangelium
allom Creaturom. Marc. 16:15. Thenna troon
... är een blott menniskio dicht och creatur.
L. Petri 4 Post. 32 a. Gudh ... så ädhla
creatur (englarne) oss til godho skapat
haffuer. 3 Post. 128 b. Penningen är Gudz
godha creatur, hwilket Gudh ... oss til godho
skapat haffuer. 2 Post. 137 a. wijn, ööl och
annor sådana creatur som Gudh beskärdt
haffuer. Dryck. D 8 b. salt och watn . äre
olijfligen (liflösa) creatur. Vigv. C 2 b. Lilian
är itt ganska herlighit Gudz skapade creatur.
Schroderus Kysk.speg. B 4 a. hon (syran,
syret) är een öfvermåtton underligh creatur.
U. Hjärne Surbr. 10.
Kredens, Kredensie, f. Skriftlig
fullmakt för ett sändebud, kreditiv. [Mnt. [-cre-dencie.]-] {+cre-
dencie.]+} -Fursten sin Cantzeler ... vthskickar
medh ... instruction och Credentz. P, Erici
2:4la. Hermann Israell kom till oss mett
eders (Lybeckarnes) beseglda och
fulmyn-dugha Credentzie. Gust. 1 reg. 8: 282.
Kredens, f. och n. Dryckeskärl till
iskänkning. han upfylte sin credents och
skiänkekaar. L. Petri Kr. 18. Förgylta
cre-dentzer (pocaler). Comenius Tung. 562. •
Kredensa, intr. och tr. [T. kredenzen.]
1. Smaka på mat eller dryck innan de
kringbjudas (hvilket skedde till säkerhet
mot förgiftning), hoffiunkarena bugha sigh
för honom och kredentza. P. Erici 1:68a.
(Se under Bitsa.) — (Om någon af Kongl.
May:tz Hoffjunckare, som till credentzning
för Kongl. May:t äre förordnade, thet vare
sig på math eller dryck, thet förgiäter, och
icke giör ock efterkommer, effter den
Credentz-ordning Kongl. May:t hafver uti
sit konungzlige Hoff nådigst befallat, skall
straffas therutöfver, som then sin retta herres
ock Konungz lijfz välfärd försee vill. Er.
14 hoford. 1560 (Schmedeman Just. 37). —
2. Fresta, förföra. (Jfr D. kredense, "vise
høflighed, ærbødighed, søge at vinde."
Kalkar.) man credensar och skämmer offta
theras döttrar. Schroderus Hoflef. 131.
Kredensbref, n. = Kredens 1. [T. [-kre-denzbrief.]-] {+kre-
denzbrief.]+} den friheten uppå. saltet utlofvad
var i Bremen i E. Nådes credentze bref.
HSH 1:12 (1527).
Kredensekar, n. = Kredens 2. Phiala,
credentzekaar. Var. rer. voc. H 1 b.
Krejare, m. Tremastad lastdragare utan
mastkorg och stänger. [Mnt. T. kreier.]
Kreyare, Liburnica, Jachtschiff.
Schroderus Lex. 33. Jagten (kräyaren) drijfver
väderijlingen fortare, än åhrorne galeyan.
Comenius Tung. 464. små segelskepp,
kreyare och kofarter, som följde örlogsskeppen
med fetalie. Röding 227. — Sådant fartyg
med stänger kallades Stångkrejare. Tf.gel
Gust. 1 hist. 2:34.
Kreppel, se Kräpel.
Krepsk, adj. Klippsk, spetsfundig. (Se
Rietz Kripinsk.) jag vil... utan krepsk
ordalag enfalleligen förkunna them, hvad vi uti
förnuftets rike hafve för syslor. Rydelius
Förn. öfn. 2. — Jfr Kribsk.
Kreta, intr. Criticera, kreta... käbla, rida
på ord. Svedberg Schibb. 261. Jfr Mnt.
kreten, kriten. Rietz Kreta 2.
Kresma, se Krisma.
Kreta, f. Krita. [L. creta.] sönderstött
kreta — rifvin kreta. Lindestolpe Färg.
81, 82.
Krets, m. Ring, afdelning i en skola.
skiffta hela Scholan j några wissa hopar eller
kretzer tree eller fyra, och settia hwar kretz
öffuer annan. L. Petri Kyrkord. 84 b.
Kretsa, intr. Kryssa, the Danske ther
kretzade och förhindrade them som medh
kiöpmansvahrur achtade sigh in til Svenske
skiärgårdarne. Widekindi 104.
Kretta, intr. [Isl. kretta.] 1. Gläfsa, när
Israels barnom skal icke en hund kretta
medh sinne tungo. 2 Mos. 11:7. — 2. Knysta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
