Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Krettel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krettel
— 472 —
Kringgång
knorra, när then Helge And förbiuder tungan
kretta, Tå kan hon mykket gott til Gudz
behag uträtta. Spegel G. verk 251. ingen
töras skall mot dig med tungan kretta.
Kolmodin Qv. sp. 1:162. — 3. Man säger om
ett lindabarn, at thet krettar, när thet rörer
munnen och småknorrar. Svedberg Schibb.
185.
Krettel, m. Uppsväld körtel. (Rietz.)
tå lägges ther uth (födes af kon) ett
ovan-ligit stygt ting fult medh kretlar. Colerus
2:10.
Kri, n. Krig. så kom han til riket med
krij. Gast. 1 reg. 3:142. örligh och krij.
O. Petri 2 Post. 4 a. L. Petri 1 Post. B 3 a.
Kribsk, Kripsk, adj. Egensinnig,
nyckfull. [T. kribbisch, kribsch, kripsch,
streit-süchtig, reizbar.] de kribske vispefiollen (la
fantasque inégale), Som älska dig i dag, i
morgon hata dig. Düben Boil. sat. 80.
Hållen sluteligen, mina kripske läsare, til
goda en nöt at bita uppå. Sv. Nitet n. 18.
(Jfr Krepsk.) Den kripske västan vind
som täte stormar föder. Celsius Æn. 4.
Krigerska, f. tu krijgerska (Zion) rusta
tigh. Micha 4 (5:1).
Krigsam, adj. Krigisk. Et krigsamt
folkslag. Lind Ord.
Krigsbehör, n. Krigsförnödenheter. Ther
bekom han 10 örligxskep med kruut, skött
och all krigxbehör. Svart Kr. 55.
Krigsblod, n. han ... vthgiöt krijgsblodh
j fridhenom. 1 Kon. 2:5.
Krigshand, f. Väpnad hand, krig. wij
medt krijgss händt haffue thet (riket) igen
increcktadt. Gust. 1 reg. 3:142. dristade the
icke att giffua sigh medh krigxhand emoett
Söffrin (Norrby). Svart Kr. 78.
Krigshandel, m. 1. Krigsväsende, hölt
så fliteligen vppå att öffue them vti
krigx-handell. Svart Kr. 23. — 2. Krig. The
Swenska ... hade medh krigxhandell ’infallit
i Gotland. Svart Kr. 83.
Krigsherre, m. Fältherre, en
frijmo-digh och oförfärat krijgsherre tröster sitt folck
och gör, at the warda såsom leyon, ther the
ellies woro såsom harar. L. Petri Krön.
pred. D 4 a.
Krigsrust, f. Krigsförråd, stadhen . . .
bådhe medh krijgsrust och manskap väl
bevärd var. Schroderus Liv. 498.
Krigsrusting, f. Belägringsredskap, en
mechtigh stoor hoop folck vthan taal, som
steghar och krijgsrusting båro, och begynte
til at storma. 1 Macc. 5:30. båro ther före
(borgen) allahanda krijgsrusting och skott.
6:20.
Krigsskri, n. Härskri, iagh skal läta
höra itt krijgsskrij offuer Rabbath. Jer. 49: 2.
Krigssned, n. Krigsputs. Fienden kan
man offta medh listighe krigzsnedh besvijka.
Phrygius 1 Likpred. D3a.
Krigsstycke, n. Krigsputs. [T. kriegs-
stiick.] På samma tijdh vprettade. Peder
Fredagh ett behendigt krigxstycke. Svart
Kr. 64.
Krigstyg, n. gör en häär ther om
(Jerusalem), och sett krijgstyygh alt ther om kring.
Hes. 4:2. (Öfv. 1878 murbräckor.)
Krigsvärj a, f. Stridsvapen. Hieltar som
j bland the oomskorna fallne, och medh
theras krijgswärior til heluetes farne äro.
Hes. 32:27.
Krigsväsende, n. Krig. Hans förste och
förnemligeste krigzväsende hafver varit medh
the uproriske Danske. Schroderus J. M.
kr. 59.
Krihake, m. Hake, hvarmed båge
spännes. [Jfr Mnt. krich, krig, vindspel.]
stålbågar med krijhakar. Adlersparre Afh.
225. HSH 37:68 (1554).
Krim, m. Magknip, bukref, tarmvred?’
[T. Krimme.] Gicht med krampa, krimm
och sting. Stjernhjelm Helsepris. (Jfr
Rietz Krim, snufva. Verml. dial. krim,
hosta, bröstvärk.)
Krims, n. Krimskrams? [Jfr N. krims,
paasatte Figurer. Aasen.] zirligt the sitt
hår i låckar knorla up, Eli’ ha ett litet
krims, som på en vallmog knopp.
Kolmodin Qv. sp. 1:117.
Kring, adj. Liflig, flink, snabb. [Isl.
kringr.] Dhet lätta fiäderfää ... Bödh Echo
svara til dhes kringa tri-ri-li. WexIonius
Sinn. B21 a. Ney, hör på huru kringer hon
är i munnen. Lindahl Tank. 10.
Kringa, tr. Omgifva. [Isl. kringja.] The
trän man flyttar, moste medh theras
(ursprungliga) jord kringas, eller gifva the liten
frukt." Risingh 40.
Kringa sig, refl. Skynda sig. Löpare
kringa sigh medh en hast från målet.
Comenius Tung. 946. Kringa tigh fort, kom snart
igen. S. Brasck Förl. sonen Dia.
Seder-meer kringar och hastar man sigh medh
alla saker. Sylvius Er. Ol. 525. löper, kringer
eer medh alffvar! U. Hjärne Vitt. 139.
Then oförtruten är ... Sig tager arbet för och
snällt theri sig kringar. Kolmodin Qv. sp.
1:84. Hon måste hit nu thit på snällan fot
sig kringa. 1:105. mitt säjerverck sig då til
ändan kringar. S. E. Brenner Dikt. 2: 67.
en väderqvarn, som kringar sig
omkring-Holmström 219.
Kringeldrag, n. Krumelur, ett långt namn,,
det han ock med femtio kringeldrag utritar.
Dalin Arg. 2, n. 9.
Kringfluss, m. Kringflöde. Strömmer
och åår, fördelt’ uthi liufliger kringflus.
Leyonstedt 28.
Kringflyta, intr. Kringstiyka.
kringflytande tiggare. Emporagrius 381.
Kringförlig, adj. Pestilentien är genom
menniskior, diur, kläder och annat
kringförlig och besmittelig. Lindestolpe Pest. 49.
Kringgång, m. 1. Ringel. Trägårdsmästa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
