Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kringhvärfva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kringhvärfva
— 473 —
Kristalseare
ren har nu stält sina snören i vinklar, Mäter
1 rutor och artiga kast, labyrinter och
kring-gång. Stjernhjelm Bröl. 19. — 2. Yrsel,
"kringsjuka". menniskior och diur få en
svindel, kringgång. Lindestolpe Pest. 18.
Kringhvärfva, tr. Thw äst min tilflyckt
j frå bedröffuilsen som mich kringhwerfuer.
O. Petri Men. fall M 4 a. Ther fordras
mykken tid om iag then långa stranden
Besegla skulle, som kringhverfver thessa
landen. Spegel G. verk 93. slogho läger...
det the kringhvärffde med een graaff.
Schroderus Liv. 20.
Kringhänd, p. adj. Flink i händerna,
behändig. Kringhänd lätliga får, men
släpp-händ rätliga mister. A. Nicander Vitt. 155.
Kringhänga, intr. Hwilkas (hustrurnas)
prydhning icke skal wara vthwertes medh
flätat håår, eller kringhengiandes guld. 1 Pet.
3:3.
Kringkring, adv. Rundt omkring flere
gånger, han kring kring snorrar. Kolmodin
Qy. sp. 1:136.
Kringkuxa, intr. Se sig omkring. När ...
om Medevij Suurbrunns uptagande ... var
bestäldt, begynte något hvar kringkuxa, om
ock någre flere sådane brunnar finnas måtte
här innom fäderneslandet. Lindestolpe
Surbr. 5.
Kringljunga, tr. thå kringliwngadhe
honom hasteligha it sken aff himmelen. NT
1526 Ap. gern. 9:3.
Kringlog, Kringlot, adj. Rund,
klotrund. [Isl. kringlöttr.] Lind Ord. Rietz.
Kringlägga, tr. 1. Lägga omkring, the
vpfylte en swamp medh ätikio, och
kring-ladhe Isop. Joh. ev. 19:29. — 2.
Kring-ränna, omringa, hundar haffua kringlagt
mich. Dav. ps. 1536 22:17. kringladhe
stadhen medh bollwerck. 2 Kon. 24:10. fohr
uth medh een hoop krijgzfolck och bönder
och kringlade honom uthi en bökeskogh.
Girs Er. 14 kr. 46.
Kringom, prep. Omkring. [Isl. kringum.]
gudz ord mötte bliffua predicat kringom alth
rikit. Gust. 1 reg. 4:253. schal han
be-holla alla biscops tiendhe kring om alth
stigtthet. 4: 300. flodhen ... löper kring om
hela Ethiopiam. 1 Mos. 2:13. the Chaldeer
lågho kring om stadhen. Jer. 52: 7.
begior-dat kring om bröstet medh itt gyllene belte.
Upp. 1:13.
Kringordad, p. adj. Munvig, pratsjuk.
En kringordad man äger sällan förtrogna
vänner. Tessin Bref 2:359.
Kringskygga, tr. Omskugga. kom en
skyy, och kringskygde them. Luc. 9:34.
Kringskära, tr. itt nåålsögha är itt
ganska litet hohl, Skal en Cameel ther igenom,
så moste han först wel kringskäras. L. Petri
2 Post. 137 b. rakade och kringskuro
(rundklippte) honom ... til en munck. Petrejus
Beskr. 1:12.
Kringstalla, tr. Kringränna. med en
häftig eld ängsla staden och kringstalla den
på det nogaste. As. Ban. 2:440. — Jfr B
e-stalla:
Kringsvep, n. Omsvep. Formaliteter,
onödigheter och kringsvep. Dalin Arg. 2, n. 47.
Kringt, adv. 1. Fort, hastigt. Pulsen
slår kringt. Sparman Pest. B 3 a. Thetstoora
himmels kloot ... så hastigt rullar Och
ven-der sig så kringt. Spegel G. verk 259.
Vårt (qvinnornas) hierta pickar ju med
theras (männens) lika kringt. Kolmodin Qv.
sp. 1:470. — 2. Ofta. han brukar intet så
kringt then fördubblada sielflydingen.
Svedberg Schibb. 61. gamla Svenska böker ...
hvilka jag i thetta kapitlet betienar mig utaf
och som kringast an förer. Ders. 305. The
förste christne ... begingo som kringast
Herrans heliga nattvard. Pest. 44.
Kringtungad, p. adj. Snabbtungad,
munvig. Skatan kom, långbent, qvickögd och
kringtungad. Tessin Bref 1:133.
Kripsk, se Kr ib sk.
Krisboll, m. Ett slags bollspel.
[Kal-.kar kredsbold; Grimm Wört. k r e i s b a 11,
"pila paganica grossior et plumis plena".]
Gustaf I skrifver till sin son Erik: kunne
(vi) wäll lijdhe, atti någen annen lyst och
tijdtfördriffning haffwe mötte vte i mareken,
när så läglig wåre, än alleneste medt then
krijssboldt och sälteleck. RR 18/e 1547.
Kristna, f. [Isl. krisma.] man smörier
them som döpas med Olio, blandat medh
Balsamo (thet man och kallar Chrismo).
O. Petri Sakr. 2 a. smorde och wijgde .. .
medh then luchtande Chresmona, såsom
Påwans prester. P. Erici 4: 50 a. vija
Chris-man eller olian ... är hufvudstycket uthi
then Påviska färmelsen. P. J. Gothus Rel.
art. 206. Ölningh eller Chrisma. Girs Gust.
1 kr. 106.
Krismakar, n. Kärl för krisma. [Isl.
krismaker.] Criszma kaar ... tw stycken
sam-manhengiande. Fin. handl. 8: 157 (1554)..
Chrisme kaar. Troil 2: 78 (1545).
Krista, se Krysta.
Kristal, n. och m. kristal. Var. rer. voc.
P 5 b. Christal. Es. 54:12. fint Chrystal.
Spegel G. verk 55. Där är den
sölfver-elf som lefvand’ vatten har, Som idelt klart
christal i stilla vågor giuter. Frese 26. Här
rinner ett christal i sakta sus. Dens. 332.
En flod som sin Cristal til salta hafvet
ledde. H. C. Nordenflycht 15.
Kristalseare, m. [T. krystallseher; "in
krystallen, die in ihrer prismatischen form
das licht wunderlich brechen, wusste man
geheimnisse zu erschauen". Grimm Wört.\
Cristalseeare. P. J. Gothus Fastapred. 593.
Vij mostom icke löpa til Irulkonor,
signer-skor och Christallaseeare och fråga them.
Sax 132. djefvulens redhskap ... äre
trul-packor och svartekonstige, christalesiare, löf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
