Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kunil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kunil
— 481 —
Ku råtorf|
böcker. J. G. Hallman 7. Ther väg löper
til stad, sokn, bruk, siöhamn, eller annan
kunbar ort. Lag 1734 B. B. 25:4.
Kunil, Kunille, m. Kanin. Cuniculus,
cunille. Var. rer. voc. P 7 b. Cuniler idissla
wel, men the ära icke tweklöffuadhe. 3 Mos.
11:5. The högha bergh äro the Steengeters
tilflycht, och steenklyffternar the Cunilers.
Ps. 104:18. Kuniler itt swagt folck, lijkwel
göra the sitt hws j bergklippomen. Ord.
30:26. (Sal. ord. 1536 Kanilen.)
Kunkelfus, Kunklefus, n.
"Qvinno-uptàg och konsterLind Ord. Se Rietz
868 samt Kalkar.
Kunna, tr. och intr. 1. Känna, hafva
kunskap om. Then stijghen haffuer ingen
foghel kunnet. Job 28: 7. — 2. Förstå sig
på, vara kunnig i, vara skicklig, ega
färdighet. men eller quinnor som signelse
eller annor wijskepelse kunna. O. Petri
Sakr. 12 a. Huru kan thenne scrifft, effter
han är icke lärd? Joh. ev. 7:15. tu aff
barndom haffuer kunnet then helgha Scrifft.
2 Tim. 3:15. hwar och en winlegger sigh,
at han må kunna sitt arbete. Syr. 39 (38:35).
en man som kan på harpo och strengia spel.
1 Sam. 16:16. the som sköld båro och medh
bogha kunde. 2 Krön. 14:8.
Kunnig, adj. Känd, bekant. Altså skal
iagh tå herligh, heligh och kunnogh warda
för monga Hedhningar. Hes. 38: 23 en dagh
skal warda, then Herranom kunnogh är.
Sach. 14:7. iagh gör mina misgerning
kun-nogha. Ps. 38:19. All ting äre honom
kun-nigh förr än the skapat warda, så wel som
sedhan the skapat äro. Syr. 23:29. hans
(Jesu) nampn war redho kunnogt. Marc.
6:14. Nicopolis, hvilken är en kunnig stad.
Peringskiöld Jord. 44. Jfr Oknog.
Kunniga, tr. Kungöra, tillkännagifva.
[Isl. kunniga.] Hvar något skip eller gods
hafver försäkra låtet, then skal effter
handen, som tijender therom inkomma, låta
them kunniga genom mäklaren ... til alle,’...
som ther å ohrten försäkrat hafva. Sjölag
1667 Förs. B. 10.
Kunskap, m. 1. Kännedom, så skalt tu ...
Gudz kundskap finna. Ord. 2: 5. landet är
fult aff Herrans kundskap. Es. 11:9. wexer
j nådhenne, och wårs Herras och Frelsares
Jesu Christi kundskap. 2 Pet. 3:18.
salig-hetennes kundskap. Luc. 1:77.
sanningen-nes kundskap. 1 Tim. 2:4. han haffuer
giffuit migh en wiss kundskap på all ting.
Vish. 7:17. — 2. Bekantskap, umgänge.
cöpmæn som han haffwer kwndskap met.
Gust. 1 reg. 3:346. wij haffue yttermere
kundskap mett frowkenn Sophia, än mett
then annen systrenn. 11:181. then sorn
haffuer kundskap med Wijshetenne, han
bliffuer odödeligh. L. Petri Sal,.vish. 8:17.
lät Hertig Carl sig med de Furstar der till
städes voro ... uti loflig kunskap och bro-
derskap. S. Elofsson 215. han bevijste
sigh icke heller vänlighen emoot them, the
medh honom synnerligh kundskap hadhe.
Schroderus Liv. 774. Vij nu först på een
kaller gåå, Ther vij tå kundskap göra må.
S. Brasck Förl. sonen G 4 a. Och kom
på thet sijdzsta i sådana kundtskap med
henne at han ... åtte itt barn med henne.
O. Petri Kr. 81. han giorde kunskap medh
hans hustru. P. Erici 3:133 a. Medh thenne
(skökan) Hispala hadhe Ebutius . . .
kundskap och sammangång. Schroderus Liv.
687. — 3. Underrättelse. Ach, du dräper
migh ... medh din kunskap! U. Hjärne
Vitt. 120. — 4. Spioneri. Han förmerckre
och förnam genom kundskap att fiendener i
Stocholm achtade ... slå vth till thet lägret
på Södermalm. Svart Kr. 64. the vore
komne in i östrebotn uppå kundskap och
speijerij. Tegel Gust. 1 hist. 2:313.
skickade Storförsten straxt ut på kundskap några
tusende. Girs Joh. 3 kr. 37. thw haffwer
vtskickett tijne tiänere opå kundskaper till
Lifflandh. Fin. handl. 9: 290 (1558). alle
fiendernes svinde anslagh, lister och
prac-tiker, och alle kundschaffter, hvad heller the
hemelige eller uppenbare äre, här inne uthi
rijket eller uthrijkes, ... förekomma och
betaga. Stjernman Riksd. bih. 9 (1540) the
ordningar som äre fordom brukade til fälde
(i fält), särdeles i öfningar, i tugande, i
skermytzler, slachter, kundskaper
(rekognosceringar) och vachter. Gust. Adolf Skr. 65.
Kunskaper, m. Kunskapare. [T. [-kund-schafter.]-] {+kund-
schafter.]+} Konung Gustaff .. . hadhe sine
saaker i godh acht och altijdh visse
kundskaper uthe, om the Danskes förehaffuende.
Tegel Gust. 1 hist. 2: U3. I wele
förthen-skuld vdi tijde haffwe edre kundschaffter vte.
RR »Ir 1544.
Kunskaps vis, adv. På spioneri, såsom
kunskapare. (han) haffwer kundskapz wiisz
warit jnd i Dammarch. Gust. 1 reg. 12: *33.
Kupa, f. Skandzekorger (hwilke tå
kallades kupor). Svart Kr. 33. han befeste
sich ther med skermer och kupor. O. Petri
Kr. 269.
Kupa, intr. Förskansa sig? The pa
Stegeborg kwpæ oc rede fast til ... oc flere the
slotten haffue giordt sammeledes. H. Brask
(HSH 14:46. Ordet är otydligt i
handskriften.)
Kur, m. Taga i kur, lexa upp. Hos
en Terentius hur tar en fahr i kuren Sin
liderlige son, som gubbens läxa hör, Lei!
sed’n han bannor fått går dijt han varit för
(förr). Düben Boil. skald. 3s.
Kuratorn, Kurtorn, n. Vakttorn. [Mnt.
kur, kure, väktare, tornväktare. Jfr
Söderwall o. Kalkar.] Specula, kuratorn. Var.
rer. voc. L 3 b. thet Kurtorn (i Kalmar),
som Per Swenske lott forbettre, står så gott
som tacklöst (utan tak). Gust. 1 reg. 11:101.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
