Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kyrfve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrfve
— 484 —
Kytta
kläder och i andra onda kynder. P. J.
Gothus Synd. sp. Hsb.
Kyrfve, n. och m(?). Knippe, knippa.
[Isl. kerfi, kjarf, n.] tw kyrffue lax. Gust. 1
reg. 4:805. Lax (16 st. i kyrffuen). Hist.
handl. 12. 1:48 (1573).
Kyris, Körits, Körsk, n. Harnesk,
bröstharnesk, ryttarerustning. [F. cuirasse; T.
kiiris, küriseh, köris.] en väl rostig karl
med kyris. Gust. 1 reg. 3:225. halff körisser.
6:107. Hän (konungen) redh och sielff i
fult köridtz. Svart Kr. 15». Paulus vthaff
then H. Andes harneske kammar oss
iklä-dher itt heelt köritz. P. Erici 5:207 a.
Kö-ritz var den fullkomligaste rustningen (för
rytteriet). De hofmän, som förde den, voro
stålklädde från hand till fot. Adlersparre
Afh. 215. Krijgshäärar. the ther rijdhit haffua
) sijna slamrande Körsk. P. P. Gothus
ala.
Kyriser, m. Kyrassier. [F. cuirassier,
T. kiirisser.] Resenärer ... uthi harnisk och
pantzer, them man kaller kyriserer.
Schroderus Liv. 549.
Kyrkmessa, Kyrkomessa, f. 1.
Årshögtid till firande af en kyrkas invigning.
[Isl. kirkjumessa.] iudarne hade ... itt
tempel .. . ther the hölle ena årligha högtijd aff
widh thet sätt som wij kalle kyrkmesse. O.
Petri 2 Post. 168 b. Så wardt tå j
Jerusalem Kyrckmessa. Joh. ev. 10.22. aimogen
fick aldrig predican offtare än kyrckemessa
war. Svart Kr. 101. — 2. Se Kermessa.
[Se Grimm Wört. kirchmesse.] fara om
kring landett, dricke gestebudt och
kirke-messe. Gust. 1 reg. 13:298. Hy medh största
flijt dryckenskap, såsom en dieffuuls
kyrke-messa och siäla förderff. P. Erici 5:250 b.
Dieffuulens kyrkemessa och dryckestuga.
5:255 b. alla vekor hålla kyrkemessa, och
hvar månadh begåå S. Mårtens höghtijdh.
T. Johannis Fästn. Z3a är rådhelighit
och bäst, at een ung hustru bliffuer uthi
sitt hws, och icke löper til alla kyrkiomessor.
Ders. Cc 7 b.
Kyrkobalk, se Balk 2.
Kyrkoherre, m. Kyrkoherde. Varfrw
kyrke i Skeninge haffuer ingen kyrkeherre.
Gust. 1 reg. 1:56. en godh heerde eller
Kyrkioherre. L. Petri Dial. om mess. 82 a.
Then ogudhachtige wil icke giffua itt
gammalt paar skoo för alla kyrkio herrar och
Predicare. Am. 2: 6 (glossa).
Kyrkokam, m. Takås på kyrka,
kyr-kiokamb. P. Erici 1:179 a.
Kyrkolag, m. Kyrkskick, kyrkmin. Munn’
står i kyrckielag rätt som een rynckielufva.
Cup. o. Ven. kärlekskrig A i b. Jag har
tagit henne (till hustru) att göra gagn, men
intet till att sitta för spegeln och vrida
munnen i kyrkolag. J. Wallenberg 2>9.
Kyrkoljud, n. Tystnad i kyrkan under
gudstjensten. Thet höffues ock een Christen
menniskio wel, at hon j tijd kommer til
Kyrkio, håller sigh ther stillo, icke spiller
kyrkioliud, med fåfengt taal och kyrkioglam.
L. Petri Kyrkord. försp. 4 b. hålla
kyrkio-liwdh vthi alla Tijdher, och synnerliga vnder
predican. Kyrkord. 8 b.
Kyrkopefl, n. Altarduk ? L. Petri
Kyrkost. 35 a.
Kyrkoprest, m. Kyrkoherde. [Isl. [-kirk-juprestr.]-] {+kirk-
juprestr.]+} Kyrkiopresten böör haffua sin
redeligha vppehelle aff sitt sokna folk. O.
Petri 1 Förman. B 8 b.
Kyrkoröfvare, m. Tempelrånare. Ap.
gern. 19:37.
Kyrkoskrud, m. Kyrkkläder,
helgdagskläder. skal iagh heemsökia ... alla the som
bära en fremmande kyrkioskrudh. Zeph. 1:8.
Kyrkosvemare? Fanor, kyrkioswemare,
kyrkepell. L. Petri Kyrkost. 35a. Jfr
Svern a r.
Kyrkotider, pl. Allmän gudstjenst. L.
Petri Kyrkord. 44 a.
Kyrkovärende, m. Kyrkvärd. [Fsv.
kir-kio vcercende.] Helser eder alle proster,
menige clercherii, kirkeværendhæ ... i
ve-stheras biscopsdöme. Gust. 1 reg. 1: 85.
kyrkewernene i Sala sochen. 3:87.
kyrke-wärender. P. Erici 4: 59 b.
Kyrlot, adj. Olåtig, knarrig. Spegel
Ord. Rietz.
Kyskeliga, adv. Kyskt, kyskeligha . ..
leffua. P. Erici 4:8 b.
Kyssfägen, adj. Benägen att kyssa. (Jfr
Fägen.) Mången quinna är alt för myckit
kyssfeyen, vil altijdh kyssa och fampntagha
mannen för allemans öghon. Leuchowius
281.
Kyssår, n. Första året af ett äktenskap.
[T. kussjahr.] Så länge ... smeekemånaden
och kyssåhret recker. T. Johannis Fästn.
L 5 a.
Kyta, intr. och tr. Kyta och byta,
tuska, handla och byta på mindre
passande eller redligt sätt. Rietz. [Se Grimm
Wört. kauten ] köpa, sälia, stämpla,
omväxla, kyta och byta. Schroderus Hoflef.
220. han kytte och bytte medh borgerskapet
mycket för en ringa pening. Liv. 292.
Kyte, n. Se Kyta. Kyte och byte. Lind
Ord.
Kyteri, n. Se Kyta. Compagniedt allt
annadt kyterij och byterij med bergzmannen
blifuer lörbudet. A. Oxenstjerna (HSH
35-1»1). I skal ock sända hem det lapprit,
han er gaf, Ett sådant kytterie vil jag ej veta
af. Palmfelt Qy. skol. 39.
Kytta, intr. Svedja. (Se Rietz.) låglänt
eller kierraktig mark, som först väl dikas,...
sedan tändes an at af sig sjelf brinna, eller
som det kallas kytta, när jorden om
sommaren af långvarig värma blifvit väl torr.
Carleson 274. (Kärr och morass ... genom
kytande och svediande kunde blifva til flj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
