Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Käckögd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Käckögd
— 486 —
Kämpning
grymt förhitza kan Vårt sinne, som at två
måst keppla om en man. Kolmodin Qy.
sp. 1:97. Där må de täflas om, jag käpplar
aldrig giärna. S. E.. Brenner Dikt. 2:114.
Käckögd, p. adj. Käck-ögd, diärf uthaf
upsyn. Stjernhjelm. Here. 10.
Käda, f. Kedja (prydnad), thetta är tino
hoffuudhe een skön prydhning, och een
kädha om tin hals. Ord. 1:9. bära een
gyllene kädho om halsen. Dan. 5: 7. tu skalt
göra kädhor til skiölden... alf klart guld.
2 Mos. 28:22. the spenger, kädhor och.
skarlakans klädher som the Midianiters
Konungar pläghadhe bära. Dom. 8: 26. (/ bet. boja
har Bib. 1541 formen kädhia, kädhior.)
Käfla, se Käbbla.
Käfling, m. 1. Liten käpp, påk. Käfling,
kepp, Bacillus, Knüttel. Schroderus Lex.
41. — 2. Kubb, afhuggen kort stock. Grenar,
så tiocka som en 2 eller 3 tummars käfling
i stora ändan. U. Hjärne Ved. 10.
Käflingsoxe, m. Stut, ung oxe. [Jfr
N. kjevling, halfvuxet djur.] the, som oxar
och boskap neder ifrån landen updrifva,
sökia, det alle de oxar som icke ähre giödde,
och stalloxar, uthan åthskildnat, ehuru gode
de då ähre,... måge passera under nampn
aff keflinge-oxar. Stjernman Com. 2: 383
(1643). för en godh och gill skatteoxe skal
effter tullordningen gifvas 15 öre
silfvermynt; och hvad käflingsoxar ähre, betalas
för stycket 10 öre silf:mt. Ders. skole oxarne
aff vissa dertil förordnade edsvorne män
skattas, i skatte- och käflingz-oxar åthskiljas.
2:635 (1650). Lind Ord.
Kägenregister, se Gegenregister.
Käka, Käkta, intr. Kackla. Then gååsen
som hoffuudet är aff, hon käkar intet. L.
Petri Chr. pina e 1 a. käckta som een gåås,
gingrire. Comenius Tung. index. Jfr Kaga,
kaka.
Käle, m. Gubbe? (Jfr Kale.) [Kanske:
småbarn, "baby"; jfr ksledägg, -dask, -gris,
•kotte. Rietz.] Herre, fru och dräng, barn,
käle, jungfru, piga Idislat (betelbladet) i sin
mun. Spegel Öpp. par. 28.
Käling, adj. Klemig, bortkelad. [-[D.kjee-len.]-] {+[D.kjee-
len.]+} Det lilla kiärleksbarne ... är svagt,
kiälingt. Lucidor qq2b.
Kälinghet, f. Klemighet. Sijn till, at I
med vettigt skiäl Rätsinnelig förtaga veet Eer
kalfvekiärleks kiälingheet. Lucidor Pp3a.
Kälkestad, m. Mången tror at han
{Adam) i kiälkestad var kiänder. Spegel
Öpp. par. 7. (Här avses den av biskop
P. Bång, Priscorum sveogothorum ecclesia
29, framställda teorin att Adam någon tid
vistats i Sverge, i Kälkestad; se för övrigt
Hjelmqvist Bibi. pers: namn 18—19.)
Källarfeber, m. När man i hufvudet
thet svåra vin-oos kenner, Och kellar-feber
i then torra kroppen bränner. Spegel
G. verk 130.
Källarsven^ m. Kypare, källaresvän,
tap-pare, skänck. Comenius Tung. index.
Kel-iaresven, tappa strax gott ööl hijt.
Chronander Surge B la.
Källmjölk, f. Surnad mjölk. (Se Rietz
källen.) källmiölk, lac fugiens. Comenius
Tung. index.
Kämma, tr. 1. Kamma. [Isl. kemba.]
kemba sitt håår. L. Petri Dial. om mess.
110 a. ingen tyran, iagh seya må, Kembar
någhon tidh grå håår. Dav. hist. prolog.
Leffuer medh lycka bådhe i mångh åhr;
Til thes j kämme grå och hvite hår.
Messenius Disa 25. thet {hufvudet) är lurfvot,
stygt som the ther sig ej kämma. Spegel
G. verk 228. Ull och bomull kämbas och
kardas aff ullkämbaren. Comenius Tung.
503. — 2. Räfsa (hö), med räfsorna kämma
höet til sig. Carleson 194.
Kämnär, m. Uppbördsman i stad,
stads-kamrerare, föreståndare för en städs
penningverk. Se Söderwall Ord. effther han
råkade begära vij öre för spännen, wilde
kembenärerne (i Stockholm) tage honum
spannemålen iffrå och ther till kaste honum
i hechtilse. RR 14/s 1545.
Kämpa, intr. Kappas, täfla. The kämpa
hvar med ann at ingen glädie spara. Kol-,
modin Qv. sp. 1:380.
Kämpamö, f. Amason, en kiämpa-mö
... Hon hade ena ögat mist i sidsta sin
combat. Eldh Myrt. 45.
Kämpas, dep. 1. Kappas, täfla, thet
tiänar tigh väl, at tu följer tin undervijsare
effter, och kämpas medh tine medlärjungar.
Comenius Tung. 736. — 2. Tvista,
disputera. någhre Philosophi, nemligha, the
Epi-curer och Stoicer begynte kempas medh
honom. Ap. gern. 17:18. the Scrifftlärde aff
thet Phariseeska partij stodho vp och
begynte kempas. 23: 9.
Kämpe, m. Wee them som Hieltar äro
til at dricka wijn, och kempar (tappre män)
til at dricka. Es. 5: 22.
Kämpedryckja, f. [Jfr Isl. kappdrykkja,
"Drikkelag, hvori der drikkes om Kap eller
til Overdrivelse." Fritzner.] Alexander
Magnus ... en gång vpsatt hade. een gyllene
crono, hwilken honom til löön skulle giffuin
och påsatt warda, som mest förmåtte dricka
... en benempd Promachus medh
kempe-dryckio sigh een sådana crono förwerffde.
L. Petri Dryck D2b. Jfr Kämpe.
Kämperska, f. the Hedniske
Kämper-sker Amazones. Lælius Res. 2: 67.
Kämpesten, m. Stor sten, stenblock.
[Jfr D. kampesteen.] Metrodorus menar, At
himmelen är bygd af grå-häls-kämpe steenar.
Spegel G. verk 152.
Kämpning, f. 1. Kamp, strid. Luctatio,
kempning. Var. rer. voc. K 2 a. worom wij
än tå widh godh tröst j wårom Gudh, til at
tala när idher Gudz Euangelium medh mykin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
