- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
494

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Laghänga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Laghänga

— 494 —

Landamärke

Laghänga, tr. Lagligen hänga, vij
vit-.terligen laghängia våre secret så och insigel
för thetta bref. Stjernman Riksd. 1:749
(1621).

Lagkafle, m. (Se Schlyter Ord. kafli.)
et rätt skifte, det lått och lagkafle måtte
öfvergå. ^ Girs Joh. 3 kr. 149.

Laglig, adj. Lagom, stenar ... af en
lijka nästan stoorlek, laglig at kasta af starKa
karlar. Rudbeck Att. 1:184. En laglig
(lagom stor) karl. Lind Ord.

Lagläsare, m. Domare, försörjendes
eder medh een sådanne Laghläsere och
domare, som förstånd hafuer att lathe eder
skee och wederfares huad som Swerigis lag
medgifver. HSH 14: 215 (1594).

Laglöst, adv. Utan laga påbud,
menniskorna okuffuadhe (otvungna) och
lagh-löst wandes widh Sacramentet. L. Petri
Om nattv. F8b.

Lagman, m. Lagkunnig man. vpsett
Domare och Laghmän, som alt folcket döma
mågha. Esra 7: 25.

Lagsaga, f. Domsrätt. the then högsta
lagsagun öfver sine undersåthares lijff och
egendom månde öfva. p. Brask Puf. 321.

Lagskrifvare, m. Moses är en
Lagh-scriffuare och driffuare. Försp. till N. Test.

Lagsättare, m. Lagmen och lagsättiare
eller domare. O. Petri Sv-ar till P. Gallé
D 3 a. see ther til at tu icke gör then helga
anda til en lagsettiare, vtan for then som
laghen borttagher. 1 Post. 85 a.

Lagvinna, tr. Lagligen vinna, förvärfva.
han inthet schulle befatta sigh met teris götz
för en han hade lagwunnith them. Gust. 1
reg. 3: 97.

Lagvridare, m. Lagvrängare. Dalin
Vitt. 4:4.

Lagvuxen, p. adj. Till mogen ålder
kommen, lagvuxne hion fulle
mantalspen-ningarne utläggia. Stjernman Riksd. bih.
411 (1664). _

Lagvädja, intr. Vädja, then som sigh
medh then doom ther (vid häradstinget)
blifver afsagd icke vil låte nöye, må strax
lagvedie ther ifrån til laghmannen.
Stjernman Com. 1:405 (1593).

Laka, f. Lake, m. Läcka, hade
Svenske Leyonet... een svår laka i sion
bekommit. Widekindi 105. är honom sprunget
en lake på skepett. Carl 9 rimkr. bil. 170
(1583). the icke kunde för laken schuld på
then ene boghen gå bij Ders.

Lakan, n. Tyg, kläde. [Mnt. laken.]
wij för ij (2) aar sidan skyllogh worde
be-.skedeliigom mannom Hanss wordentorp ...
3900 marek Holniska ... sompth i lakan ther
han oss med wndtsatthe ock sompth i redo
penninga. Gust. 1 reg. 1:2:8 E. K. M:t
ville förbiuda ickie allenest Engelske, uthan
och alla lakans försell på Dantzich. A.
Oxenstjerna (HSH 24:198).

Lakansäng, f. gått och troget folck och
wälkunnige, the ther icke altijd på lakene
säng liggie. RR 28/3 1543. drack sigh
drucken, lade sigh soffua i lakan säng. Svart
Kr. 25.

Lake, se Läka.

Lall, n. Lallande■ Lind Ord.

Lalla, intr. 1. Jollra, pladdra. en
ful-drucken boonde som intett weet hwadh haft
säger eller laller. Ernhoffer 52 b. han
aldeles icke kunde tala . .. likvist begynte
han at lalla, at dermed gifva sina tankar til—
känna; men . .. detta hans läte var
obegripe-ligit. /4s. Ban. 2:42. — 2. Sjunga, lulla.
Een af kärleken är uptänd til vijsor och
älskog, Sitter och lallar och trallar.
Stjernhjelm Bröl. 24. De vallbarn de lalla ä de
qväda. Eurelius Vitt. 97.

Lam, adj. Oduglig, onyttig. [T. lahm.\
lame Saalbader. Stjernhjelm Here. 398.

Lam b diger, adj. Drägtig med lamm.
Han skal födha sin Hiord ... och fordra the
lambdijghra. Es. 40:11.

Lambetacka, f. Drägtig tacka. P. Erici
2: 131 a.

Lamma, tr. Göra lam, ofärdig, ther
hugger, sticker, slåår, lammar och förderffuar
then ene then andra. P. J. Gothus Poll.
P 7 a.

Lammelse, f. Förlamning, lamhet,
lam-melse i lårlederna. A. Månsson Ört. 228.

Lamskjuten, p. adj. een deel på tugett
bekommet en oboteligh siukdom, een deel
och lamskuttne och leemlastade till armer
och been. Gust. Adolf Skr. 217.

Lamslå, tr. the fångade Jören Jonsons
tienare ... och lamsloge them. Tegel Gust.
1 hist. 2:222. Lind Ord.

Lan, f. Lana. Laan, rete rarissimum,
das grobe Netz. Schroderus Lex. 60.

Landafägir, m. Landstrykare. (Se
Schlyter Ord.) Ty ville Herren Gud et
låta Adam fara Ostadig hit och tit, och
landafägir vara. Spegel Opp par. 4.

Landamån, Landmån, m. 1. Grundy
mark. en sådana landamon och stelle, ther
man frij och oredder må byggia vppå. L.
Petri 3 Post. 88 b. Landtmonen var bar
utan skog. Linné Sk. resa 135. — 2.
Jordmån. Landmonen är diup och beqvämb til
geväxt. Stjernman Com. 2:473 (1646).

Landamärke, Landmärke, n. Gränsy
gränsmärke. [Isl. landamerki.] the karle
som her j frå riket rymde ære kwnne komma
till mötis j landamercket met them som her
j fra skickas och tijdt. Gust. 1 reg. 3: 345.
landemerckit emellen Calmarne, Synnerbo
och Weszbo. RR 1544. hans (Ryssens>
landmärcke räckia ifrån Östersjön i Norra
sion, och tädan in uti thet Caspiske hafvet
sig sträckia. Gust. Adolf Skr. 17».
Näst-gräntzande folck träta mästedeels om
landmärken och grentzorna. Comenius Tung. 689.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free