Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Landrymma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landrymma
— 496 —
Landsstråk
Keysare, Konungar och Förstår. Uti. på
Dan. 577. Konungh Erich skulle haffua then
saak medh tystheet nederduffuedt och icke
latedh landrychtigh bliffua. Tegel Gust. 1
hist. 2:872.
Landrymma, intr. han landrymde for
tiuffuerj han var sakfelter. Fin. handl. 6:
158 (1537).
Landsaga, f. Lagsaga. (Se Schlyter
Ord) werdige fæder, riiddere och swenne
och mene almoge med fwlle magt aff flere
landsager i Suerikis riike tiill thette mötthe
opsænde ware. Fin. handl. 1:221 (1520).
Landsby, m. By. lät oss gå vth på
markenà, och wistas j landzbyianar. H. Vis.
7: lt.
Landsfana, f. Det rytteri, som tjente i
fredlig tid endast för årslön, utgjordes uti
de flesta landsorter öfver hela riket till större
delen genom rusttjenst för hemman, mot
afräkning i skatten för så stor del deraf, som
vanligen bestods en ryttare till årslön. Hvar
landsända åstadkom på detta sätt ett visst
antal ryttare, som deraf kallades Landsryttare,
Landsfanor. Adlersparre Afh. ih*.
Landsfogde, m. Landshöfding? (Se
Schlyter Ord) Tå reknadhe han
Landz-foghtarnas tienare, och the woro tw hundrat
och twå och tretiyo. 1 Kon. 20:15. Jfr v.
17, 19.
Landsfolk, n. 1. Landets inbyggare.
[Isl. landfolk, landsfolk.] Nation,
landskap, landzfolck. Svedberg Schibb 23». —
2. Krigsfolk, then Häärförstan, then
landz-folcket mönstra pläghadhe. Jer. 52:25.
Landshelig, adj. Hållen helig öfver
hela landet thenne segher wän
erchebi-scopen på Cathedre Petri dagh, och befalte
för then skuld, at then daghen skulle wara
landzheligh her i rikit. - O Petri Kr. 222.
skola ock her effter thesse effterscriffne
Helgedagar och platt inge andre Landzhelige
håldne warda. L. Petri Kyrkord. 46 b.
Landsherre, m. Landshöfding,
offuer-antwarda honom Herskapet och j
Landz-herrans wold. Luc. 20: 2d.
Landshöfding, m. Ståthållare, migh
wardt befalt at wara Landzhöffding j Juda
land. Neh. 5: 14. Gallio war Landzhöffding
offuer Achaiam. Ap. gern. 18:12.
Landskap, n. Land. hon kom frå ytersta
landzskapen, till ath höra Salomonis wijsdom.
NT 1526 Matth 12: 42. Gack vthur titt
landz-skap och frå th i na släct och kom j thet
landzskapet som iach wijsar tich. Ders. Ap.
gern. 7:8. the wandradhe genom Phrygiam
och Galatie landskap. Bib. 1541 Ap. gern.
16:6. Heedningana skola nw komma östan
och westan aff all landskap til mich, och
settia troo til mich. O Petri 2 Post. h7 a.
the alle haffua warit aff samma landskap,
nemliga aff Persia. L. Petri 1 Post. Lla.
Landsknekt, m. styrkan af det inländska
fotfolket bestod uti Landsknektarne, hvilke
hvar landsända utgjorde till större och
mindre antal i förhållande till sin folkmängd.
Adlersparre Afh. 180. Så månge karlar
skola sitia vår nådigiste herre vederredha
vtåff huar köpstadt... vdtpyntade som
landz-knekter medt rtför och andre tilbörliga värior.
Gust. 1 reg. 5:147. i schole till seije för:te
frällszes männ, att the ruste sig till medh
harnesk och wärier, att the kunne tiäne osz
till foot her j Swerige, såsom andre
landz-knechter. Fin. handl. 10: ill (1565). hvar
tionde man ... så på Crono som skatte, så
på frälse ... som på präste, fogde ... gårder,
skall uthnämbnas till att brukas uthi Cronans
tienst för een landzknecht. Stjernman
Riksd. 1:789 (1627). Jagh är een
Landzknecht, therföre må jagh fööra ett
ogudaktigt, yyrt och öffuergiffuit leffuerne, altijd
wara druckin, fuller och galin, häda och
försmäda Gudh,... bannas, slås, hugga, sticka,
leffua i otucht, effter min wilia, göra folkena
wåld och orett, etc. P. J. Gothus Skrift,
sent. X1 b. hvad en röffuare och mördare
är i enom skog, som öffuerfaller och
be-rööffuar färdande folck, även thet samma
äre månge, the ther medh nampnet kallas
Landzknechtar, men uthan alla redeliga
or-saak medh våld öffuerfalla ett heelt land.
Rel. art. 278. bannas (svärja)
förskräcke-lighen lijka som en landzknecht.
Leucho-wius 279.
Landslöpare, m. Landstrykare, ligger
icke androm på halsen såsom tiggiomunkar
och landzlöpare plägha. 1 Thess. 4:12 (glossa).
landzlöpare, som ingen städz kunna bliffua.
P. Erici 1:2; a. Vagantister och eländige
landslöpare, the ther ifrå then ena orthen til
then andra ... moste altijdh vandra. Kemner
14. The äro slemma landlöpare. S. Brasck
Ap. gern. E 2 b.
Landslöperska, f. Landstryker ska. een
frij hora och landzlöperska. Leuchowius 131.
Landsort, m. Land. vj moste göre vor
rese hædan oc til finland ... at handle ...
i then finske landz oort. Gust. 1 reg. 4:127.
byggia Echtenskap j fierde ledh är
monge-städz j fremande land ... effterlatet. Så säyes
ock, at vthi några landz orter skal then tridie
ledhen icke heller wara förbudhen. L. Petri
Skyld. C 8 a.
Landsryttare, m., se Lan ds fa na.
Lan dsskrif vare, m. Landzscriffuare, scriba
provincialis. Helsingius.
Landsstraff, n. Straff som drabbar ett
helt land. vppenbarliga laster, ther öffuer
allahandà landzstraff kommer. P. Erici 5:9 a.
Landsstråk, n. Stråkväg, förordna ...
gästgifvare, en, två, tree eller flere tilhopa,
effter som landzstråken store äre.
Stjernman Com. 1:651(1615). ved store
landzstråken .. . boendes. Riksd. 2:1’ 72 (1644). På
landzbyggden skole först alle vägarne, en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
