Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Larfvekläder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Larfvekläder
— m —
oss, och stundom i een larvo och styggan
hampn sigh see lärer. P. L. Gothus
Under-visit. 851. små barn ... skrämmas aff eèn
larfva. Schroderus Hels. beg. skattk. 124.
för larvor löpa små gossar. Stjernhjelm
Here. 253. Bildl. vårs leffuernes förelagda
ändelycht är verldenne fördold, och synes
icke uthan igenom laruor och betäckelser,
Sådana laruor, under hvilka vårs lijffs ände
gömes, äre siwkdomar, brådödh, fall, svärd.
P. j. Gothus Kors X l b. — 2. Utspökning,
utklädning. bleff M. Abrahamus Andreæ
Angermannus vigd till ärkiebiskop ... uthan
smörjelse, biskopshatt, kyrkio (för krykio,
kräcicla?) ock annor påfvens larfver. HSH
1:60 (1594). När biscoparne ville vara rette
biscopar... så måtte man medhgeffua them
... att the ordinerade och confirmerade oss
och våra predicanter. Doch tilbaaka satta
alla laruor, prång, spökerij och ochristeligit
väsende. P. j. Gothus Rel. art. 480.
Larfvekläder, pl. Maskeradkläder,
för-klädning. en stoor hoop i larffuecläder (följde
M. Knut och P. Sunnanväder vid deras
skymfliga intåg i Stockholm). Svart Kr. 113.
Larfveri, n. Maskeradskämt,
gyckelspel. Peder Sölffköparen... war mycket
wehl-kommen hoes Synnanwederen för sitt
larff-uery och tijkörtning. Svart Kr. 112.
Larsmessa, f. Laurentii dag, den 10
Augusti. Dijkman 146.
Laska sig, refl. Lunka. Tre tunnor guld
lade han på sin rygg, Så laska han sig åt
konungens gård. Sv. forns. 1:419. Jfr Rietz.
Last, f. Laster, m. [Mnt. laster.] 1.
Lastande, klander. Acht’ icke fåfängt roos
eller last för skam eller ähra. Stjernhjelm
Here. 250. — 2. Skymfande, hånande, sådana
grufliga eedher... äre iw gudz openbara
laster och försmädilse. O. Petri Ed. A 3 b.
Lastan, f. Lastande, klander. [Isl. lastan.]
bannor och lastan. Syr. 29:9.
Lastelig, adj. Klandervärd, lastbar. [Isl.
lastligr.] lasteligh företagningh. Gust. 1 reg.
4:135. thet som sleemt och lastelighit är.
L. Petri Skyld. F 3 b. lasteligha menniskior.
Falck 34 a.
Lastelse, f. Skymf, smädelse. C a 1 u
m-nia, lastelse. Var. rer. voc. Pl b. otroo
är icke annat än en gudz lastilse. O. Petri
1 Post. 34 a.
Lastering, Lastring, f. Hädelse. [Mnt.
lasteringe; T. lästerung] Gudtz lastering
och försmädelse. Thyselius Handl. 2: 227
(1544). Lastring och försmädelse, ther medh
vij vardom hädde på vårt goda nampn och
rychte. P. J. Gothus Rel. art. 316.
Lasterlig, adj. [Mnt. lasterlik; T. [-läster-lich.]-] {+läster-
lich.]+} 1. Lastelig, smädlig, bannor, eedher
och allahanda lasterligh ord. L. Petri 2 Post.
15 b. lasterligit bannande och swäriande.
Ders. 219 b. — 2. Klandervärd, brottslig, är
jngen krijgz-prætext eller orsaak så laglig
och god, at icke sielfVa execution och
uth-förningen är grufsam och lasterlig.
Stjernhjelm Lycks. är. 3 intr.
Lastgirig, adj. Klandersjuk. Theras
hu-strwr ... skola och redheligha wara, icke
last-girugha. NT 1526 1 Tim 3:11. jag intet
hafver fördt något ordakrig, ei heller varit
lastgirig. Svedberg Sabb. ro l:clb.
Lastlös, adj. Oklanderlig, oförvitlig. [Isl.
lastalauss.] Månan i tystheet går sin gång,,
och achtar ey hundglafs: Så gör en last-lös
man, som ährliga lefver i stillo; Leer åt
gabbara-gläntz, och klaffare-tunga förachtar.
Stjernhjelm Öfver skrifter.
Lastning, f. Klander, (han) eij skiöter
lastningh äller ros. Messenius Krön. 95.
Lastord, n. Lasteligt tal. [T. [-läster-\vort.]-] {+läster-
\vort.]+} the bruka stoorlåtighe och stålte håån
och lastordh emoot Doopett. Ernhoffer
47 a.
Lastra, tr. [T. lästern.] 1. Häda. lastra
Gudh. L. Pet. Gothus 71 a. — 2. Skymfa,
vanrykta. Then som lastrar sin fadher han
scal warda skemd. Syr. bok 1536 3:18.
Lastring, se Lastering.
Lastsam, adj. Lastbar, lastsam lättia.
Lucidor Hh l b.
Lastskrift, Lasterskrift, f. Smädeskrift.
[T. lästerschrift.] Judanar så skendeligha
aff någhra Greker .. . medh lastscriffter och
hånligh ord försmådde wordo. Försp. till
Vish. (Sal. vish. 1536: lasterscriffter.)
Laststycke, n. Lastbar handling, han är
medh månge laststycker befunnen.
Schroderus Liv. 908.
Lastvärd, Lastvärdig, adj. Klandervärd.
Presterskapets lefverne . .. merendels öfver
alt var lastvärdt. Celsius 1 Kyrk. 171. all
lögn är lastvärdig. Hermelin D3b.
Lat, adj. itt kulit, latt och trögt hierta
til at bidia. P. L. Gothus Undervisn. 27.
Lathet, f. Lättja. Laatheet haffuer sömpn
medh sigh. Ord. 19:15.
Latklöf, m. Latklöfvar kallas de små
klöfvarne på bakbenen ofvanföre de rätta
klöfvarne. Dahlman 45.
Latman, m. Lätting. Så ville likväl Gud
at Adam skulle bruka Sin kropp så väl som
jord, at icke latmans siuka Hos honom
skulle få inrymme. Spegel Öpp. par. 45.
Latsliga, adv. Lättjefullt, försumligt, wij
oss här medh försume eller latzligha och
otroligha handle. L. Petri Om nattv. A 7 a.
Then som latzliga gör sina syslo. Sal. ord.
18:9. the hörat (Guds ord) latzliga, at the
sellan komma til kyrkio. P. Erici 1: 231 b.
Latstock, m. fördriffua the laatstockar,
som intet gagn göra wilia. Uti. på Dan. 171.
Laureträd, n. Lagerträd, the ädle
Laure-trä. Spegel Öpp. par. 16.
Lavera, intr. Lofvera. [Nederl. laveeren,
T. lavieren.] ett skepp lavera plägar,. .. Thet
gör så mången lof. Spegel G. verk 167.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
