Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Laxöra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L*xöra
— 499 —
Ledtia
Laxöra, f. Laxöring. Laxöron. U. Hjärne
Under. 33.
Le, intr. Om iagh loogh til (mot) them,
förläto the sigh intet ther vppå. Job 29:24.
han ... leer til tigh, loffuar tigh mykit, och
giffuer tigh the betsta ord. Syr. 13:7.
Led, f. och m. Väg, väglängd, afstånd.
them skil ått så stoor leedh, som är emellom
himmel och iord, och emellom Gudh och
menniskior. L. Petri Dial. om mess. 105 b.
thet gaf ett liud ifrå sig, så thet hördes
longan led. Svedberg Sabb. ro 1:586. Ther
stodo englarna Cherubim med blenkiande
sverd, som på longan led synas kunde. 1: 561.
Led, f. Ovilja, harm. [Mnt. lede; T.
le id] Thet gör honom stoor leedh. R. Foss 275.
Led, adj. 1. Ful. När hon (qvinnan)
wreedh warder, så förwandlar hon sin hyy,
och warder leedh som en säck (Vulg. quasi
saceum osténdit). Syr. 25:24. — 2.
Smärtande. Eder skade iw skal vara oss swa
leed som eder sielffuom. Gust. 1 reg. 1:52.
Leda sig, refl. Famla, trefva. lijka som
någhor in vthi itt hws kome, och leedde
sigh medh handenne vth medh weggenne.
Am. 5:19.
Ledamot, n. och m. Lem. thet hendrena
göra, är the andra ledha möten til tienst...
och är hwart ledha moot delaktogt medh thy
andra. O. Petri Men. fall E 7 b. Thet är
tigh bätre, at itt titt ledhamoot förderffuas,
än at tin hele kropp skulle kastas til
hel-uetes. Matth. 5:29. en lem henger in til
then andra genom all ledhamoten. Eph. 4:16.
Rijkezens lemmer eller ledemoet både i thet
wärldzliga och andeliga ståndet wore alle
affstympade. Svart Kr. 59. Göta Riket hade
i några hundrade år varit en ledamot til
Sveriges Rike. Girs Joh. 3 kr. 26.
Ledas, impers. [Isl. mér leiöist.] Migh
ledhes widh at leffua. 1 Mos. 27:46.
Ther-före leeddes migh leffua. Pred. 2:17. migh
leeddes widh alt mitt arbete. 2:18.
Ledelse, f. Ledning. Gudz underliga
regering och nådiga leedelse til thet eviga
lijffuet. P. J. Gothus Kors M8a.
Ledesam, Ledesamhet, se Ledsam,
Ledsamhet.
Ledesman, m. Ledare. [Mnt. leidesman,
ledesman.] Een tilldrand’ gnista är oss
vorden til een sool, Til lius och ledes-man
uppå konungzlig stool. Stjernhjelm
Jubelsång. Rättråd och reedlighet haa dina
leedz-männ varit. Rudeen 292. hvijte oxen är
för långe boskaps-rader Ett pråål och
ledesman. Eurelius Vitt. 60.
Ledga, tr. Leda, ledsaga, jagh sidst til
denna by Är ledgat alfen stierna ny.
Kol-MODINUS C 3 b.
Lediga, tr. Göra ledig, entlediga.
Konungen .. . hade för denna gången ledigat
den sorgsna kejsarinnan ifrån sin närvaro,
yls. Ban. 2:299.
Ledisk, Ledsk, se Le id i sk.
Ledosam, Ledosamhet, se Ledsam,
Ledsamhet.
Ledsagan, f. wandra... om bara mörka
natten vthan liws och ledhsagan. P. Erici
4:56.
Ledsagare, m. Lots. På alle fahrtatn,
ther Ledsagare behöfvas eller brukas pläga,
är hvar och een Skipare skyldigh them at
bruka och antaga. Sjölag 1667 Sjösk. B. 7.
Ledsam, adj. Ledsen, utledsen. Een
quinna ther aff mannen ingen glädhe haffuer,
hon gör honom ledhosam widh all ting. Syr.
25: 32. lät ey någon ting göra tigh trött och
ledesam på tin företagna vägh.
Schroderus Casm. 100.
Ledsamhet, f. 1. Leda, ledsnad, vij
skolom inga leedesamheet, förtrutenheet eller
vämielse haffua til Gudz ord. P. J. Gothus
Rel. art. 378. där jagh minutissima skulle
opräckna, ville det förorsaka eder
ledesam-heet till mijn skriffuelse. A. Oxenstjerna
(HSH 25:25). Förr än hon bekommer thet
(hon önskar), så fördrager hon ock
ledsamliga (med ledsamheet, förtreet) ett lijtet
drögz-måls mellankomst. Comenius Tung. 365.
(predikanten) är församblingen till
ledosam-heet och förtreet, mera än till behagh och
upbyggelse. Emporagrius 23. — 2. Ledsam,
tråkig belägenhet. Ther måst’ han trenne
åhr i ledsamhet förspilla. Kolmodin Qy.
sp. 1:451.
Ledsamliga, adv. se under Ledsam het.
Ledse, adj. 1. Ledsen, utledsen, trött.
Mijn siäl hatar idhra Nyymånadher och
Åårs-tijdher, Jagh är leedze ther widh. Es. 1:14.
The skola snart leedze warda widh
Konungens och Förstanars tunga. Hos. 8:10. Gudh
allena kan alt göra thet han företagher, vthan
alt hinder, Men menniskionar warda
antingen aff andra förhindradhe eller bliffua sielffue
trötte och leedhse. Pred. 2:12 (glossa). folcket
wardt leedhse på wäghen, och taladhe emoot
Gudh och emoot Mose. 4 Mos. 21:4.
öffver-flödige ord betunga läsarens och påhörarens
förstånd, göra them leedse. Phrygius Agon
5. — 2. Led, förhatlig, hwariom månne
ledze warda. P. Erici 6: 5 a.
Ledse, f. (?). Leda, ledsnad.
Borgerska-pedt i städerne så väll som almogen åå
landett... klaga öfuer krigzfolckedtz
våldz-verkan och röfverij och i så motto få vidh
dem en stoor ledsse. Landt. instr. 156 (1620).
Ledsla, f. Leda, ledsnad, fijk Swerigis
rike... en ledtzsle och vämielse till honum
(kon. Kristiern). Gust. 1 reg. 3:142. man
haffuer ingen leedzlo aff hennes vmgengilse.
Sal. vish. 1536 8:16. them kom dubbel
leedzla vppå, ther til ock suckan tå the
tenckte vppå huad warit hade. 11:13. En
wijs man haffuer icke leedzlo widh gudz
ord. Syr. bok 1536 33: 2. hender them offta
större förträtt och ledslo som beläghra, än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
