Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Liberi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liberi
— 504 —
Lideligä
än han hafver giordt it sådant proof, som
hans profession, lexa och embete kräfver.
Laurelius Kyrkord. 445. När Professio
eller Lectio Theologica blifver lööss uti
Gymnasio, tå må vel the, som näst i
ordningen fölia hoos thet lediga rumet,
befordras ther til, så framt the hafva lagt sigh
på the Studia, som then lexan fordrar. Ders.
446. Exercitia privata må hvar och en
Professor och Lector ordinarie holla uthi the
lexor honom förtrodde äre. Ders. 462. — 3.
Klass (i skola). Jag blef satt uti Conrectoris
lexa och fick til privatum præceptorem D.
Petrum Georgii, conrectorem scholæ. Sh.
Rosenhane (Nya Sv. bibi. 2: 522).
Liberi, Libri, f. och n. Bibliotek. [L.
libraria, T. liberei.] Librij, bibliotheca.
Helsingius. han Konunganars,
Propheter-nas och Dauidz Böker, och Konunga breff
om offer åter tilhopa sökte, och een Librij
vprettadhe. 2 Macc. 2:13. Ptolomeus
Phila-delphus ... vprättadhe j thenne stadhen
(Alexandria) ett herlighit Liberij. Lælius
Res. 1:221. then tijdh skal komma, i
hwil-kom man gerna wille haffua ett eenda blaad
ther aff man nu haffuer ett fult liberij. P.
J. Gothus Sal. 405. librii och bookeloder
här j Sverijke. Phrygius Företal till Svarts
Ärepred. 11.
Liberi, n. Livré. [Mlat. liberata, T.
liberei.] silkessnören, som hans tiänares
liberij är besatt medh. Schroderus Hoflef.
164. Geuser ... brukade en tiggiarepåssa för
ett särdeles liberij. P. Brask Puf. 260.
hustrun åker... Uti en präcktig vagn, med
brokot liberi. Palmfelt Qv. skol. 7.
Licker, adj. 1. Läcker, rike frossaren
med all sin lickra mat. Kolmodin Qv. sp.
1:502. samma folck öfvermåtton gärna något
godt och lickert äta och dricka vil. P. Brask
Puf. 160. — 2. Lysten efter läckerheter, så
har han, som är licker, Så söta saker at han
sig om munnen slickar. Spegel G. verk
125. the (kramsfåglar) smaka väl uppå en
licker tunga. Ders. 206.
Lickerbisk, m. Läckerbit. thenna
kosteliga lickerbisken. Colerus 1:333.
Lickermat, m. 1. Efterrätt, dessert.
Confect, lickermaat, epidipnides, mensæ
secundæ, bellaria. Comenius Tung. index.
Jfr Läckermat. — 2. Läckerhet, värnlöst
får och lamb blef vargens lickermat. Spegel
Tillsl. par. 157.
Lickert, adv. Läckert. Salat, som plägar
lickert smaka. Spegel G. verk 121.
Lickra, tr. Genom lystnad efter
läckerhet ådraga, framkalla. Hvad hafver
bedragit våra första föräldrar, annat än som
äppletz sköne skapnadt, ther uppå the then
lekamlige och evige döden, all jämmer och
elendigheet öffuer sigh och thet hela
men-niskeligha slechtet lickrat. A. Laurentii
Verld, sp eg. 386.
Lid, m. Färg. Så fäller hon lijden för
honom (mister färgen, bleknar af sorg för
hans skull). Sv. forns. 1:240. Jfr Let.
Lid, f. och n. Backe, skogsbacke,
sluttning. [Isl. hliö, f.] Backar och lijdh
(brinc-kar) äre branta up för them som gå upföre
åt kullen. Comenius Tung. 79. Lijd ock
lund sig kämpvijs gläder. Columbus Vitt. 82.
brante lijder. Eurelius Vitt. 6. gå vall uti
lidena gröna. Palmfelt Virg. 6.
Lida, intr. 1. Vänta. Voret och så, at
flere klippinger blifue framborne, än som
thet nye myntet kunde tilreckia, så skole
the som klippingerne hafue, lijde til näste
fredagen ther efter, och tå komme til at vexle
them bort. Stjernman Com. 1:398 (1592).
— 2. Nalkas, the woro på wäghen och
begynte lijdha in til stadhen. Ap. gern. 10:9.
— 3. Låta sig lida, skynda sig.
skyn-dadhe änglana på Lot, at han skulle läta sigh
lidha. 1 Mos. 19:15. Flyyr, läter lijdha idher
tädhan. Jer. 49: 30. Lät lijdha tigh, och gack
snarligha vthu Jerusalem. Ap. gern. 22:18.
Jagh gåår åstadh och läter migh lijdha. Tob.
com. B 3 b. The Swenske ... både honom
(S. Norrby) låta sigh lijda heem. Svart Kr.
51. Gudh, lät lijdha tigh til migh, ty tu äst
min hielpare. L. Petri Dav. ps. 70: 6.
pelegrimar ... icke dwelias på itt rum, vthan
läta sigh altijd lidha fram åt. P. Erici 5:
6 b. Statt vp, lätt lijdha tigh medh migh,.
hwadh töffuar tu her så lenge. Balck
Krist. ridd. G 5 a. Lät oss tå lijda at thet
går fbort. S. Brasck Förl. sonen. F4a.
Lidelig, adj. Som kan lidas, fördragas;
dräglig; skälig, billig. [Mnt. lidelik.]
Be-läther och målningar kunna wel lijdeligh
wara i kyrkiornar, ther the skickelige ähro.
Nov. ord. eccl. 335. Thet är oss lijdheligare,
at wij döö i strijdhenne, än at wij skole see
sådana jemmer på wårt folck. 1 Macc. 3: 59.
Och bliffuo thå mong stycke beslutat... som
konung Karl sade sich icke Iijdelighen wara.
O. Petri Kr. 214. motegång och wedermödo
... letta och lijdeligh göra. L. Petri 3 Post.
112 b. tinget aff sigh sielfft är icke ondt, vthan
lijdeligit. Kyrkost. 53 a. både på
spanne-måle och all annen deel her i rijket ... en
godh och lijdelig tijdh kommen är.
Stjernman Com. 1: 99 (1546). ett skäligitt och
lijde-ligitt köp. 1:129 (1552). för een lijdelig
betalning få theras nödtorffter. 1:807 (1622). all
otidig och fåfäng yppighet... må förmedelst
en lidlig ordning blifva afstyrt. Riksd. bih.
316 (1640). han medh ödmiuk bön och
begäran ville beveka honom til itt lijdligit
fördragh. Schroderus Liv. 247. Midlaren
moste wara bådhe parterne lijker och
lidhe-ligh. Balck Catech. Bb8a.
Lideliga, adv. Skäligt, billigt, at wij
medh sachtmodigheet honom förlåte och til—
giffue, och lidheliga taghe widh förlijkning.
P. Erici 5:208 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
