Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lindakläde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindakläde
— 509 —
Lista
Lindakläde, kläder, n. Linda, iagh
... inweffuadhe thet (hafvet) j tökno såsom
j lindaklädhe. Job 38: 9. hon födde sin
förstfödda Son, och swepte honom j lindaklädher.
Luc; 2: 7.
Linde, m. Linda. [Isl. lindi.] Fascia,
lindé (för barn). Var. rer. voc. C 3 a. Lind
Ord
Lindrig, adj. De Danske ... voro i tal
och svar i förstone emot de Svenske
lindrigare, så länge den Svenska skeppsflotten
sig förhölt uti sion. Girs Joh. 3 kr. 16.
Lindt, adv. Lindrigt, fogligt. [T. lind.]
icke någon förändring j quametullen eller
Lille Tullen göra, fast än ... medh
execu-tionen skulle lint procederas. A.
Oxenstjerna (HSH 24:244). Ähr utskrifningen
allaredo begyntt moste man see till att hon
gåår fort,... doch moste theruthi för thenne
gången lindtt procederas. Dens. (24: 251).
Lineslagare, m. Repslagare. Gust. 1
reg. 13:179.
Linflaga, f. Linfjun. All herligheet
försvinner och fladrar sin koos såsom een
lijn-flaga. Schroderus Casm. 334.
Linkläde, -kläder, n. Linnekläde,
-kläder. [Isl. linklceöi.] swepte honom vthi itt
linklädhe. Luc. 23: 53. fick han see
linklä-dhen (svepdukarne) liggiandes allena. 24:12.
beklädd med bestå lijnklädhe. Hes. 16:13.
then mannen som lijnklädhen vppå hadhe.
9:11. så skola the dragha lijnklädher vppå,
och haffua intet vllet vppå. 44: 17.
Linnare, m. Lindare (fisken). P. Erici
3:9 a. Comenius Tung. 167. Lind Ord.
Linnen, adj. Af linne. [Mnt. linen.] en
dreng j en linnen lijffkiortel. 1 Sam. 2:18.
köp tigh en linnen giording. Jer. 13: l. Dauid
hadhe en linnan kiortel vppå. 1 Krön. 16
(15:27). giorda sigh tnedh itt linnet belte.
3 Mos. 16:4. itt klädhe ... ware sigh vllet
eller linnet. 13:47. klädher, ee hwadh the
ära vllen eller linnen. 13: 59. droogh honom
then linna kiortelen vppå. 8:7. haffua thet
linna nedherklädhet vppå. 16:4. mannen j
the linna klädhen. Hes. 10:6. haffua linna
huffuor på sijn hoffuudh. 44:18. — Subst.
giorde ... nedherklädhet aff twinnat hwitt
linnet (linnegarn). 2 Mos. 39:28.
Linse, f. Lins. [T. linse.] Lens, lintze.
Var. rer. voc. N 2 a. förde ... torkat ax,
bönor, linze ... til spijsning. 2 Sam. 17:28.
ther war en åker full medh linze. 23:11.
Linverk, m. Linne, linneväf. Han giorde
ock en förlott aff... lijnwerk. 2 Krön. 3:14.
Linväfvare, m. Linneväfvare. the
lijn-wäffuares slechter. 1 Krön. 4:21.
Lip, m. Underläppens utskjutning eller
förvridning till tecken af begabberi eller
förtrytelse. Åt stoorskrytare plägar man göra
lijp. Bordrim A 6 a. Om man råkar nu at
kalla den ringaste borgare dotter jungfru,
så får man straxt se en sur lip. Stjernman
(Sv. bibi. 3: 308). när leijofolcket bliffuer
straffat (bannadt), vredgas the och see surt
uth en dagh eller flere, vilia icke tala itt
ord, hängia lijpen. E. Erici F 2 b.
Lippelapperi, n. Fjäs? sliddersladder?
[Jfr T. lippenlapp, "thörichter mensch." Se
Grimm Wört] en Venuspilt, Som kan på
intet annat sij Än leek, smeek, lippelapperij.
Lucidor Rr3a.
Lirka, tr. Hopfoga. [Jfr Isl. lerka.] Hon
(svalan).. . samlar sig thet virke, Hvaraf hon
kan sit verk (boet) rätt konstigt sedan lirka.
Spegel G. verk 204.
Lisavatten, n. (Judas) som reknade
kropsens dödh för itt lijsa watn, (i
originalet: ein lauter Külwasser), emoot
siä-lennes dödh. P. Erici 2:310 b.
Lise, m. Hvila, ledighet, rast. här är
huarken roo eller lijse. L. Petri 1 Post.
B 4 b. man seer hwad mödho thet kostar
een menniskio för än hon kommer til brödz,
så at hon hwarken dagh eller natt giffuer
sigh lijsa. 2 Post. 242 a. wij haffue ingen
lijsa medh fråtzande och drickande... til
thes thet (förrådet) är förslöst. P. Erici
4:8 b.
Lisk? [Jfr T. litze, litsche, litzchen Nt.
lizz; "ausser beim weber gilt litze beim
seiler, wo der plural die einzelnen schnüre
meint, aus denen die taue gedreht werden".
Grimm Wört.] den hampa, som til lisk,
linor . .. och segelgarn spinnas skall.
Stjernman Com. 5:481. Lisk ... och segelgarn skall
af den finaste Rigiske hampan spunnet vara.
Ders. 482 (1694).
Liska, se Leska.
Lisle, se Lits le.
Lisma, tr. ee hurv gott han seger for
them, dhå är thet lichuell icke annet än
ijdell bedregerij ock schalkhett, på thet han
kan lisma thorn vtaff huad dell the haffue.
Gust. 1 reg. 12:112.
Lisman, f. Lismande, then Siren som
tig med ljuflig lisman dödar. Spegel G.
verk 296. den dunst försvunnit, med hvilken
lissman och fruktan honom omgifvit. Tessin
Bref 1: 223.
Lisning, f. Lisa. Dem siukom hälsa
böds,... försmäcktadom god lisning.
Kolmodin Qv. sp. 2: 315.
List, f. 1. Konst, skicklighet. Genom
hvilkens vijsdoms list och mogne råd Mång’
argvillig’ andars grep Äre störd’ och störte.
Stjernhjelm Fredsafl anm. — 2.
Konstgrepp, svek. vptenckte the någre lister,
genom hwilke the wille biuda till att föra sijn
saak i någen fordeell. Svart Kr. 66. Edre
fienders hemliga lister. Phrygius Tillegnan
af Svarts Ärepred. Astrild ... klok och snäll
uti lister och arghet. Stjernhjelm Here.
333. Satan ... med sina arga lister. Spegel
G. verk 46.
Lista, f. List, bård, kant, rand. [Isl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
