Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Listeliga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Listeliga
— 510 —
Ljud
lista.] Limbus, lista eller bräm nedhan om
clädhen. Var. rer. voc. E 6 a. Altarklädé af
hvitt Sårduck med hvite lister utkastat. Fant
Observ. 83 (1516). ett språngat handkläde
med silckes lister. Ders. 34. een skijffua
war offuer stenenom ... och eèn lista gick
ther alt om kring, een halff alen breedh.
Hes. 43:17. tu skalt göra ... ena listo
omkring (bordet), een handbreet högh, och en
gyllene krantz omkring listona. 2 Mos. 25: 25.
thèr gingo listor om kring (borden). Hes.
40: 43.
Listeliga, adv. Listigt. [Isl. listuliga.]
wij wilie listeligha förleggia (förgöra) them.
2 Mos. 1:10. skal han listeligha handla medh
honom. Dan. 11:23.
Listesko, m. List, kant, remsa,
skoning. Brunt Ängelskt... till listeskor under
frökens bruna damaschekiortill. Murberg
Kläd. 97.
Lita, intr. [Isl. lita.] 1. Se, gifva akt
(pä). Alle thesse lijta vppå sitt handwerck,
och hwar och en winlegger sigh, at han
må kunna sitt arbete. Syr. 39 (38:85). — 2.
Lita till, besinna, betänka. Thet tu
haffuer giordt må tu til lijta, Tu haffuer thet
ingom androm wijta. Tob. com. C 1 b.
Lits, Litsa, f. Frans, träns, snodd, snöre.
[T. litze.] Frantzar (silkesvippor, litzer).
Comenius Tung. 518. Hon var klädd uppå
Fransk ... med spitsar och litsor.
Stjernhjelm Here. 85. hvarjehanda slags litzer
på tiänarenas liverier. Stjernman Com.
3:717 (1668). Hvad bröstlapp the ock ha,
galoner, band och litzar. Kolmodin Qy.
sp. 1:117. theras pälsar ... the hvarken medh
hechter eller knappar igenkneppa eller
hechta, utan med litzor them tilbinda alt
ifrån halsen intil median. Petrejus Beskr.
5: 2. _ gyllne litzar. Keder 360.
Litsie, adj., best. sing. af Lit il, liten.
I skolen ingen person ansee j domen, uthan
skolen höra then litzla såsom then stora.
5 Mos. 1:17. Thet litzla som en rettferdigh
haffuer är bättre, än monga ogudhachtighas
stora håffuor, Ps. 37:16. haffuer tu litet,
så giff doch aff thet litzla medh godho hierta.
Tob. 4: 9. thenne min litzle bondegård.
Schroderus Hoflef. 251. i lisla (på en
liten) stund. Stjernhjelm Here. 197. I för
litzle stund mig sågen siuk och sorgfull.
Fredsafl 17 intr. Jag ville ei för 2 ducater
mista den litzla latin jag kan. Lagerström
Mad. Apr. 68.
Litsqvard, m. Bräm. ’ [Höll. liskoord,
litskoort. — Se Q v a 1, Q v a r d.] Allom som
höra under bårgerlige ståndet vare förbudit
at draga något borderevärck, pärlestickat
arbete af gulld eller söllfver, spitzer, galloner
eller litzgvardh. HSH 31:83 (1661).
Liveri, n. Livré. [T. liberei.] Aska,
damb och stofft thet liveriet blifver, Som
han åt alt sitt folk och följesvenner gifver.
Spegel G. verk 164. tienare, them vi se
klädde vara I solens liverij, och rätt som
hon förgylte. Ders. 176. Jfr under Lits.
Ljom, Ljum, Lom, m. och n. Doft
ljud; klang; genljud. [Isl. hljömr, m.] Dygd
utan dadlige mildheet een dunst är,... een
fyllning af vind, ett hliom. Stjernhjelm
Here. 452. Hliom är ett dumt (doft) liud
eller dön, som höres hlioma efteråt, sedan
een klocka hafver slagit. Ordl. till Here.
The stora klockors liomm med sorgzna öron
höres. Borneman 44. Jagh mäd häpenheet
fekk höra oliuds liomm, Som til mitt öra
mäd halff bruten klagröst komm. Lucidor
Bb l a. Det är ju blott ett flychtigt liom,
Som du så mycket efftertrachtar.
Brobergen 261. Jagh siunger om en harpa, Hon
hafver stränger siu; The äro väl stinne och
skarpa, Men liummen är dogh liuf. Bureus
Nym. X: l. han (presten) upfylte heela kyrckian
med Hum. H. Hans. dröm. Dia. Tilbaka
vändandes och igenliudandes dohn (tonus)
kallas lomm (echo). Comenius Tung. 332.
Ljomma, Ljumma, Lomma, intr.
Ljuda, genljuda. [Isl. hljöma.] så liommar
i mit öra, Lijk (liksom) skulle iagh ...
sorgeklagan höra. Lucidor V 4 b. Hvi liommar
klokkors röst mädh sorgligt bing, bang, bong.
Dens. Ee l a. Min öron liomma än af mång
basuners liud. Kolmodin Qv. sp. 1: 222.
vallhornen liomma i bergen. J. G.
Hallman 214. så tyckes thenna rösten altijd
liumma vthii mijn öron. P. J. Gothus
Enchir. Cc 7 a. de vinläggia sig mehra om
ett liummande taal, än sanningens vittra
uthletande. U. Hjärne Vatt. A 3 b.
Ther-före lommar mitt hierta offuer Moab såsom
een harpa. Es. 16:11. en retsinnigh tancke
om thenna Gudz tjensten... lommar widhare
och fiermeer, än alla trommor. L. Petri
Om nattv. C 2 b. trommetars och skalmeyors
lommande klang. Comenius Tung. 710.
Stedse lommar i mit öra: Kom och svara
för tin bråt. Lucidor Yyla.
Ljoten, m. best. Hin onde. [Isl. ljötr,
ful, stygg. Se Rietz Ljot. Rydqvist SSL
6:271.] Hvar ästu afund kommen frå?...
Från Blåkulla, af Hliotens stam. Columbus
Poet. skr. F 4 a. Fru Lusta har en lund, på
Hiotens grund belägen, Bort åt blå kullens
gräns. k0lm9din Qv. sp. 2:122.
Ljud, n. Öronljud, gehör, tystnad (att
en talande kan göra sig hörd). [Isl. hljöS.]
Jagh haffuer o Konung någhot hemlighit tala
widh tigh, Han badh giffua liudh, Och the
gingo alle vth som stodho om kring honom..
Dom. 3:19. tå the hörde, at han taladhe på
Ebreisko til them, thes meer liwdh gåffuo
the honom (blefvo de tysta). Ap. gern.
22:2. Ty giffuen liudh och giffuen godh
acht På thet som vidare varder sacht. Jos.
hist. 5. Stegh så vp M. Moens Sommar.. .
klappade liudh (äskade ljud medelst klapp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
