Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Ljuslig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljuslig
Lofvat!
Ljussax. Liusekniper. Hallenberg Handl.
149 (1625). liuusnijpan ... medh hvilken nyyp
aff liuset. Comenius Tung. 745. lampor
medh theras liusanäpor. 2 Mos. 37: 23.
Liwsaneponar ther man medh afftagher.
Sack. 4:12.
Ljuslig, adj. Klar, tydlig. såsom vij på
thesse orter äro föga vidh chymiske saker
vane, så böör ther om . .. een liusligh
för-mälan skee. U. Hjärne Surbr. företal 3 a.
ett Husligt exempel. Anl. 410. han med sin
förvirrade orthographie haar velat vårt klara
och Husliga språk til ett lastvärdigt mörcker
återbringa. Orth. 132.
Liusliga, adv. Klart, tydligt, lagen äre
swa Huslig med oss at ther kan inthet doll
föregonge. H. Brask (HSH 13:78). lagen
swa Huslige hölle med oss. Ders. oorden
j scrifftenne finnas stundom icke så liwsligha
satt, ath man all ting clarligha förstår. NT
1526 försp. 4 a. skalt scriffua på stenanar
all tesse laghsens ord clarligha och liusligha.
5 Mos. 27:8. Gudz ord är understundom
reenere och liusligere j bruk än som
understundom. Carl 9 Bevis Kla.
Ljuslösa, f. Brist på ljus. thet är skeedt
om natten aff owetenheet och liwsslöso. P.
Erici 4:6 b.
Ljusna, f. Ljusne, m. Låga, flamma,
sken. Lind Ord..
Ljusnipa, Ljusnäpa, se Ljusknipa.
Ljömsk, se Ljum sk.
Lo, Lod, f. Ludd, dun. Bolstret... är
upfylt medh loo (eller kasduun). Comenius
Tung. 572. foglar och andre diur äre altijd
siuke, när the ombyta sina kläder, thet är
flädrar, lod och ull. Lindestolpe Matk. 46.
Lobasker? [Nt. lobatsch (Frischbier
Preuss. Wörterb.); jfr Dania 3:101.] Nå du
måtte då vara en rasande dum Lobasker,
som intet har förnuft til at raisonnera med.
Modée Fru Rangsjuk 89.
Locka, intr. taladhe the til Simsons
hustru, Locka för tinom man (locka din man)
at han vthsägher oss gåtona. Dom. 14:15.
Lockbete, m. Alla de hedersställen, som
han utdelade, voro såsom lockbetar,
hvarmed han lockade och retade dem tilhopa
emot hvarandra. Mörk Ad. 2: 67.
Locke, se Låcke.
Lod, f. Lo, lugg (pä kläde). [Isl. 16,
iöö.] Tomentum, cledhalodh, offuerskerare
lodh. Var. rer. voc. I 6 a. Lod. Lind Ord.
Lodpil, se Fyrpil.
Lodsk, adj. Trög, lat. (Se Spegel Ord.
lodsker; Rietz låsk; H. Lindroth i Språk
o. stil 12:92.) Oxar och öökar äre lodske
och machtlöse om våren. Brahe Oecon. 103.
Lof girig, adj. Äregirig. [T. lobgierig.]
vardt han ... så loffgirigh, at han offta
farlige onödige krijgh begynte, allena för then
orsaak, at han ville ther aff i fremmande
land berömmas. Petrejus Beskr. 2: 97.
Loflig, adj. Lofvärd, prisvärd, berömlig.
Herren är stoor och fast loffligh. 1 Krön.
16:25. Vthi Gudz hand ståår, om thet
lyckas medh en Regent, han giffuer honom
ock en loffligh Canceler. Syr. 10:5. Altså
haffua the alle j sin tijdh lofflighe warit, och
medhan the leffde, högt achtadhe. 44: 7. Tu
äst hela folckens ära, At tu een så loffligh
gerning giordt haffuer. Judith 15:11. Hoo
kan vthtala Herrans dråpeligha gerningar?
och prijsa all hans loffligha werck? Ps.
106:2.
Lofliga, adv. Lofvärdt, berömligt. Thet
... gåår welleligha och loffligha til j hans
Helghedom. Ps. 96:6. Konung Götstaff som
Swerigis Rijke så loflige . .. regerat och
före-stådt hafwer. Svart Kr. 1. ther endeels
loffliga och endeles straffeliga handlades.
P. Erici 1:109 b.
Lofsmessa, f. Tacksägelsegudstjenst.
lathe säge gudi til äre oc rikesins helge
patronor nogre loffsmesser Tackende hanom
för the nåder (han) nu oc altiid oss oc rikena
giort haffuer. H. Brask (HSH 17:117). The
Loffsmessor, såsom man haffuer plägat them
nämpna, skola icke meer widh en sådana
grund som skeedt är, nemligha, lika som
syndoffer warda håldna. L. Petri Kyrkord.
36 b.
Lofsångare, m. (Bland Leviterna funnos)
fyra tusend loffsångare Herranom medh
strengia spel. 1 Krön. 24 (23:5).
Lofta, Lufta, intr. Lukta, liuffuare
loff-tar än roser. P. Erici 3:32 a. Eghet loff
lufftar gemeent. R. Foss 17. Ey luftar
luff-ten thär lijk (liksom) voor han parfumerad
Mäd musc. Lucidor Hh2a. mandelträd
en lucht ifrån sig dufta, At sig ther af en
siuk til hälsan måtte lufta. Kolmodin Qv.
sp. 1:117. tu ser, hörer, luftar, smakar,
kiän-ner. Rydelius Sed. 11. .
Lofva, intr. och tr. [Mnt. lovén.] 1.
Ansvara, gå i borgen. Om tu än wille
haffua borghan aff migh, hoo wille loffua
för migh? Job 17:3. En from man loffuar
för sin nästa. Syr. 29:18. — 2. Försäkra.
Hwar the thet icke göra med wilia och
wen-skap, motthe wi thaa tenckia ther annor
raadth tiil, ligeruiiss som tiilbörlighet ær
emoth them som siin rettha Herra och siith
fædernes riike icke mera hulheth beuisa
wilie ... Ther maa tw aluarligha foruara them
wtinnan, wii loffue tiigh att wii her med
inthet skempt mene. Gust. 1 reg. 1:209.
Lofvadsman, Lofvetsman, m.
Löftesman, borgensman. [Isl.lofaösmàör.] Vades,
borgesmän, loffuadzmän. Var. rer voc. C 8 b.
warder tu loffuetzman för tin nästa. Ord.
6:1. En ogudhachtigh förer sin loffuitzman
j skadha. Syr. 29:22. Gudz Son... är för
oss worden icke loffwetzman allena, vthan
sielffue gellenären. L. Petri 4 Post. 16 a.
Lofvan, Lofven, f. Borgen. [Isl. lofan.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
